On September 10th 2003 the Swedish foreign minister Anna Lindh was brutally murdered in a shopping mall in central Stockholm. An intense police pursuit was initiated immediately and shortly after, a man who later proved to be innocent was portrayed as the murderer in the Swedish media. The main purpose of this essay was to examine how the suspect and the police were described in the evening newspaper Aftonbladet and the morning newspaper Dagens Nyheter. Do the descriptions differ in any way? A total of fifteen texts were examined, eight articles from Aftonbladet and seven from Dagens Nyheter. The method we used were critical discourse analysis, with focus on theories like media logic and representation. The result showed that both DN and Aftonbladet used dramaturgical methods as intensification and polarization in their reporting. Both papers also engaged in an extensive description of the 35-year-old's personal history and payed little or no mean to press ethics, in terms of personal integrity. A fact that could indicate the growing convergence between evening and morning press.

Problemformulering och syfte: Syftet med den här studien är att undersöka vad svenska rikstäckande nyhetsmedier delar på Facebook och på så vis se om det finns skillnader mellan olika typer av medier och vad de delar. När allt fler och fler tar del av nyheter på sociala medier ökar vikten av att veta vad för typ av nyhetsmaterial de får ta del av.   Metod och material: Studien utfördes med en kvantitativ innehållsanalys av redaktionellt material delat på Aftonbladets, SVT Nyheters och Dagens Nyheters egna Facebooksidor. Materialet samlades in under perioden 27 november-3 december.  Huvudresultat: Studien har visat att den största andelen av det delade materialet är nyheter. Däremot är en inte obetydlig del av innehållet på mediernas Facebook-sidor opinionsmaterial. Det ämnesområde som framförallt delas av svenska rikstäckande medier är nyheter som handlar om politik och ekonomi. Allra minst delar man sportnyheter. Om man vidare tittar på nyhetsvärderingskriterier är överraskning och underhållning bland de mest förekommande kriterierna. Jämför man medierna skiljer sig kvällstidning mest från de andra. De står för den största andelen underhållning och den minsta andelen nyheter om politik och makthavare.

I en tid av intensiv digitalisering har försäljningen av vinylskivor ökat kraftigt sedan 2007. Det framgår tydligt i statistik, samtida forskning och medierapportering att det skett en omvärdering av det gamla analoga mediet. Syftet med denna studie är att med ett mediehistoriskt avstamp sätta vinylskivan som fysiskt medium i dagens historiska kontext. Detta genom att undersöka tryckta mediers representation av vinylskivan. Studien stödjer sig i huvudsak mot sociokulturell forskning av Dominik Bartmanski & Ian Woodward och John Davis samt Jonathan Sternes mediehistoriska perspektiv.På vilka sätt beskrivs vinylskivan i svensk tryckt press idag? Vilka egenskaper tillskriver medierepresentationen vinylskivan? Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys har teman och mönster identifierats i de artiklar som publicerats i Aftonbladet och Expressen under perioden 2014–2016. Analysen av vinylskivans mediala representation påvisar exklusivitet vad det gäller upplevelse, ekonomiskt värde och kunskap. Den mediala representationen förstärker vinylskivan som en bärare av kulturellt värde för en medium-baserad subkultur.

Med hjälp av nyhetsfaktorer, kommersiella faktorer och styrfält, undersöker den här kvantitativa innehållsanalysen vad som kännetecknar internationell krisrapportering i en kommersialiserad och digitaliserad medievärld. Artiklar, notiser och reportage om den kraftiga explosionen i Beirut 2020 i morgontidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen undersöktes, i syfte att öka kunskapen om nyhetsurval, den mediala bilden av krisen och krisrapportering i stort. Studien fann att kulturell närhet till publiken inte är en lika viktig faktor vid krisrapportering nu som tidigare studier har visat på. Intressanta nyheter och berättartekniker som gör viktiga nyheter med tilltalande, har visat sig vara betydelsefulla för samtliga tidningar och inte varit utmärkande för enbart kvällstidningarna, som tidigare forskning pekat på. Ett fåtal skillnader morgon- och kvällstidningarna emellan gick att uttyda, som att morgonpressen hade mer inslag av konflikter i sin rapportering och kvällspressen fokuserade mer på konkreta händelser. Det fanns även skillnader mellan mediekoncernerna och likheter mellan tidningarna inom samma koncern. Schibstedägda Svenska Dagbladet och Aftonbladet hade mycket mer TT-material och något högre elitcentrering i sin rapportering än Bonnierägda Dagens Nyheter och Expressen, som hade högre inslag av human-interest story. Det fenomenet kan antingen vara en slump eller en effekt av kommersialiseringen och medielogiken.

<p>I uppsatsen kommer det fram att människor är mer medvetna om risker och hot än vad de var för 20 år sedan. Detta framkommer genom att artiklarna som analyserats angående mordet på Olof Palme var mer inriktade på hur chockerande det var för Svenska folket och hur oväntat ett dåd av detta slag var. I artiklarna angående Anna Lindh var människor även där chockade över dådet men det chockerande var i stället att det kunde hända en gång till i Sverige. I de artiklarna har koncentrationen mer legat på gärningsmannen och polisens arbete.</p><p>I och med detta kunde vi se att befolkningen i Sverige lever med en större medvetenhet om de risker och hot som finns omkring dem i samhället. Detta stämmer väl med de teorier som uppsatsen tar upp om att det finns risker och hot som en del av vardagen på ett annat sätt än för 20 år sedan.</p>

I uppsatsen kommer det fram att människor är mer medvetna om risker och hot än vad de var för 20 år sedan. Detta framkommer genom att artiklarna som analyserats angående mordet på Olof Palme var mer inriktade på hur chockerande det var för Svenska folket och hur oväntat ett dåd av detta slag var. I artiklarna angående Anna Lindh var människor även där chockade över dådet men det chockerande var i stället att det kunde hända en gång till i Sverige. I de artiklarna har koncentrationen mer legat på gärningsmannen och polisens arbete. I och med detta kunde vi se att befolkningen i Sverige lever med en större medvetenhet om de risker och hot som finns omkring dem i samhället. Detta stämmer väl med de teorier som uppsatsen tar upp om att det finns risker och hot som en del av vardagen på ett annat sätt än för 20 år sedan.

Denna studie undersöker hur engagemanget för nyhetsartiklar bestående av både text och video förändras om artikeln består av flera kortare videor istället för en längre video. Detta för att se hur multimodala metoder påverkar engagemanget för nyheter. Med mutimodala metoder menas blandningen av olika medier i en kommunikation vilket används för att skapa mening för användarna. Undersökningen består av totalt 23 st användartester där användarna blir exponerades för en av tre olika varianter av en nyhetsartikel. Skillnaden var att de bestod av noll, ett eller tre videoklipp. Engagemanget mättes sedan utifrån hur användaren agerar och hur användaren beskriver artikeln och video. I studien så undersöks engagemanget ur två aspekter, det inre engagemanget och det yttre engagemanget. Det inre engagemanget beskriver hur användaren upplever artikeln när hen läser den samt hur användaren läser artikeln. Det yttre engagemanget beskriver vad användare väljer att göra med artikeln efter att hen har läst klart den. Studiens resultat är att en uppdelad video påverkar vissa delar av engagemanget men inte alla aspekter. Mycket tyder på att det är troligare att användare väljer att se minst en video om den är uppdelad i flera kortare videor. De användare som exponerades för denna artikel utvärderade även varje video separat samtidigt som användarna som fick artikeln med en video talade mer allmänt om video i de fall de inte såg videoklippet. Användare som fick prototypen med fler video talade även mer negativt om video generellt. / This study examines how user engagement in news article consisting of text and video changes if the article consists of multiple short videos instead of one long video. This is to investigate how a multimodal methods affect user engagement in news articles. Multimodal methods is a combination of different types media in communication. The study consists of a total of 23 user tests where users was exposed to one of three different versions of a news article. The difference between the articles was that it consisted zero, one or three videos. Engagement levels was measured in how the user read the article and how the user described video. The study look at user engagement from two aspects, inner engagement and outer engagement. Inner engagement describes how users feel about the article when he or se reads it. Outer engagement describes what the user chose to do after he or she finish reading the article. The conclusions of the study is that multiple videos affects some parts of user engagement but not all aspects of it. The result suggests that its more likely that a user choses too se at least one video if there is more shorter videos to chose from. Users that tested this article evaluated each video separately and the users that tested the article whit one video evaluated video as a whole and not the individual clip. User that was exposed to multiple videos also spoke more negative about video.

Uppsatsen undersöker hur kvällstidningen Aftonbladet gestaltar våldtäkt i sin nyhetsrapportering. De våldtäkter som studien kommer att analysera är våldtäkter som inträffat på festivalområden, avgränsat till de på Bråvallafestivalen 2016, samt övriga överfallsvåldtäkter som inträffat under sommaren 2016. Studien kommer även att undersöka potentiella likheter och skillnader i nyhetsrapporteringen av dessa två typer av våldtäkt. Analysmaterialet består av tre rapporterande artiklar om festivalvåldtäkter respektive tre om överfallsvåldtäkter. Genom att utgå från teorier såsom Christies teori om det ideala offret, gestaltningsteorin, medielogikens dramaturgi och teorin om nyhetsvärdering, i samband med en kvalitativ innehållsanalys, analyseras respektive artikels textuella innehåll utefter fem olika teman. Dessa teman är hur rubrik och ingress konstrueras, hur offret gestaltas, hur gärningsmannen gestaltas, hur miljön gestaltas, och vilka andra aktörer som lyfts fram samt hur de lyfts fram. Analysresultaten, av de tre respektive tre artiklarna, sammanfattas sedan utefter den våldtäktstyp de behandlar, för att sedan jämföras med varandra.Resultaten av den tematiska analysen visar på att Aftonbladets framställning av festivalvåldtäkter till viss del skiljer sig från tidningens framställning av överfallsvåldtäkter. Genom användandet av mindre värdeladdade ord och mer neutrala beskrivningar i artiklarna om festivalvåldtäkt, framstår bland annat offren som mindre oskyldiga, gärningsmännen som mer passiva och distanserade, medan miljön kan tolkas som mindre respektabel, i jämförelse med artiklarna om överfallsvåldtäkt. Denna framställning kan tolkas normalisera de våldtäkter som inträffar på festivalområden. / The essay examines how the Swedish tabloid newspaper Aftonbladet portrays rape in their news reports. The rape cases that the study is going to analyze are rape that has occurred at festivals, delimited to Bråvallafestivalen 2016, as well as other cases of assault rape taking place during the summer of 2016. The study will also examine potential similarities and differences between the news reports of these two types of rape.By using theories such as Christie’s theory of the Ideal Victim, the Framing theory, the Dramaturgy of the Media Logic, and the News Value theory, in combination with a qualitative content analysis, the textual content of each article is analysed based upon five themes. These themes are how the headline and preamble are constructed, how the victim is portrayed, how the perpetrator is portrayed, how the environment is portrayed, and which other actors that are being mentioned as well as how they are being mentioned.The results of the thematic analysis shows that some differences do exist, when it comes to how Aftonbladet portrays rape at festivals in comparison to assault rape. By using less emotive words and more neutral descriptions in the articles about festival rape, the victims appear as less innocent, the perpetrators as more passive and aloof, while the environment could be perceived as less respectable, as compared to the articles about assault rape. This portrayal can be interpreted as normalizing the rapes that take place at festivals.

Mot bakgrund av den negativa påverkan läsarnas flykt till Facebook har haft på dagspressens ekonomi ämnar denna uppsats undersöka om det finns ett förhållande mellan hur en nyhet på Facebook gestaltas och hur mycket engagemang den får. För att åstadkomma detta har en blandad metod för dataanalys grundad i tidigare forskning om gestaltningsteori. Eftersom morgontidningar och kvällstidningar traditionellt sätt har haft olika publiceringsstrategier har undersökningen även tittat på om eventuella skillnader mellan morgontidningar och kvällstidningar. Studiens resultat har visat att human interest frame och conflict frame, är de gestaltningar som både förekommer mest och har mest engagemang, något som visar att Facebook har påverkat vilka generella gestaltningar som återkommer i flödet. Resultatet tyder även på att morgontidningar och kvällstidningar har separata publiceringsstrategier, även om studien inte innefattade tillräckligt med inlägg för att utläsa ett tydligt samband mellan vilken gestaltning Facebooknyheterna har och om tidningen är en kvälls- eller morgontidning Utöver detta noterade studien att samma ämne gick igen bland Facebooknyheterna och det finns därför ett intresse för att åter studera materialet i framtiden för att ta fram sakfrågsgestaltningar, alternativt att genomföra en kvalitativ totalundersökning av samtliga dataenheter.

<p>Trovärdighet är inte ett givet ting inom samhällets ramar. Det krävs en ömsesidig relationsuppbyggnad mellan parterna. Syftet var att belysa tidningsutgivarnas legitimitet i förhållande till innehållet i tidningen. Studien genomfördes med kvalitativ metod och avsåg två fallstudieobjekt, en morgontidning och en kvällstidning. Dessa var Göteborgs-Posten och Göteborgs-Tidningen. Teoretiska frågeställningar kring legitimitet var definitionen av legitimitet, påverkan, faktorer för hög respektive låg trovärdighet, nyhetsartiklarnas komponenter samt dagordningsfunktionen. Slutsatsen är att de båda fallstudieobjekten är legitima men på olika sätt. Ett gemensamt element är att varken dagstidningar eller kvällstidningar föreföll tro helt och fullt på "objektiv information".</p><p> </p> / <p>Credibility is not a given thing in society. It requires a mutual relationship between the parties. The purpose of this study was to illuminate newspaper legitimacy in relation to media content. The study used a qualitative approach and comprised two case studies, one morning- newspaper and one evening paper, which were the Göteborgs-Posten and the Göteborgs-Tidningen. The main theoretical issues concerning legitimacy were the definitions of legitimacy, impacts, factors of high and low credibility, news components and agenda setting. The conclusion was that both newspapers shared a degree of legitimacy, but with different implications. Neither the morning nor the evening paper seemed to believe whole-heartedly in objective information.</p>