Bakgrund: Att vårdas palliativt är en individuell upplevelse som kan påverka en människa både fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Patienter kan uppleva problem och behov inom alla dessa fyra dimensioner där sjuksköterskan behöver bemöta dessa. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva fysiska, psykiska, sociala och existentiella upplevelser hos vuxna patienter som vårdas palliativt. Metod: Deskriptiv design där litteraturöversikt med en deduktiv kvalitativ ansats som metod har använts. Databaser som användes för litteratursökning var PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet presenteras utifrån kategorierna: psykiska upplevelser, fysiska upplevelser, sociala upplevelser och existentiella upplevelser. Bland psykiska upplevelser beskrevs svåra känslor som ensamhet, rädsla och frustration. Andra beskrev positiva känslor som en upplevd trygghet. Deltagarnas fysiska upplevelser varierade mellan att känna sig påverkad av uppvisade fysiska symtom samt att vara beroende av fysisk hjälp från andra. Upplevelser utifrån den sociala dimensionen visade vikten av relationsbildandet och tillit mellan patient och vårdpersonal och att behov och önskemål gällande att få information varierade. De existentiella upplevelserna visade att patienterna kände en osäkerhet inför döden och frågor kring varför just de blivit sjuka. Det visade även att patienter som vårdas palliativt önskar bli sedd som person, och inte patienter. Slutsats: Upplevelser och behov hos patienter som vårdas palliativt varierar och kan sträcka sig genom flera dimensioner. För att kunna tillfredsställa dessa behov behöver omvårdnaden planeras och genomföras utifrån ett personcentrerat perspektiv och med patientens individuella behov i åtanke. Sjuksköterskan behöver arbeta utifrån de fyra dimensionerna, de fyra hörnstenarna samt de fyra etiska principerna för att tillgodose patientens behov och lindra lidandet på bästa sätt.

Introduktion: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i världen. Diagnos och behandling av bröstcancer förändrar stora delar av kvinnans liv, vilket kan vara ett hot mot sexualitet. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av sin sexualitet efter att ha drabbats av bröstcancer. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats, av tretton kvalitativa artiklar vilka söktes i CINAHL och Medline. Artiklar analyserades med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Första huvudtemat var en fysiskt förändrad kropp med subtemana kroppen och sexualitet samt sexuell aktivitet. Det andra huvudtemat var känslomässiga hot mot sexualitet med subtemana att vara främmande för sin kropp, att förlora en del av kroppen samt rädsla och oro. Det tredje huvudtemat var att avvika från kvinnonormen med subtemana att vara kvinnan i förhållandet samt kultur och tabu. Slutsatser: Kvinnorna upplevde både positiva och negativa förändringar fysiskt, psykiskt och socialt i samband med bröstcancerdiagnos och behandling, vilket påverkade sexualiteten. Utmärkande fynd var bröstkirurgins påverkan på kroppsbild och självkänsla, vilket påverkade sexualiteten. Biverkningarna ledde till minskad frekvens av sexuell aktivitet. Forskning kring kvinnors informationsbehov samt vårdpersonalens tillvägagångssätt för dialog av tabubelagda ämnen krävs för att stötta kvinnors upplevda problem med sexualitet efter bröstcancerdiagnos. Framtida forskning bör även tänka utanför den heterosexuella normen. / Title: Women’s experience of their sexuality living with breast cancer – a literature review. Introduction: Breast cancer is the most common cancer among women in the world. Diagnosis and breast cancer treatment alters women’s lives, which could be a threat to her sexuality. Aim: To describe women’s experience of their sexuality after being affected by breast cancer. Methods: Literature review with an inductive approach. Thirteen qualitative articles were found in databases CINAHL and Medline. Friberg’s five step model was used to analyse. Results: The first main theme was a physically altered body with the subthemes body and sexuality and body and sexual activity. The other main theme was emotional threats to sexuality with the subthemes a foreign body, losing a part of the body and fear and anxiety. The third main theme was to deviate from the female norm with the subthemes being women in a relationship and culture and taboo. Conclusions: Women experienced positive and negative changes physically, mentally and socially as a result of breast cancer diagnosis and treatment, which effected their sexuality. Distinctive findings were breast surgery’s influence on women’s body image and self-esteem, which effected sexuality. The side effects from treatment affected the body and led to a decrease in frequency of sexual activities. Research of women's information needs and nurse’s approach to dialogue of taboo subjects is required to support women's perceived problems with sexuality within breast cancer diagnosis. Future research should also think outside the heterosexual norm.

Bakgrund: Fibromyalgi är en kronisk sjukdom som karakteriseras av ökad smärtkänslighet, långvarig smärta i kroppen, sömnstörningar och fatigue vilket även kan orsaka ångest och depression. I dagsläget finns inget läkemedel eller behandling som botar tillståndet, behandlingen riktar in sig på symtomlindring. I sjuksköterskans roll ingår att främja hälsa och lindra lidande genom att stötta patienten och alltid respektera hennes självbestämmande, integritet och värdighet. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi. Metod: En kvalitativ allmän litteraturöversikt med induktiv design baserad på tio vetenskapliga artiklar hämtades från databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Resultat: Det framkom fem olika teman; Onormal smärta och trötthet. Påverkan på hela livet. Förlorad självbild och identitet. Att inte bli hjälpt och att bli misstrodd. Att bli hjälpt och att bli trodd på. Slutsatser: Kvinnorna led av ständigt närvarande smärta och trötthet som begränsade deras vardagsliv, arbetsliv och sociala liv. De blev misstrodda och missförstådda av såväl sjukvården som familj och arbetsplats. Studien belyser hur betydelsefullt det är, för upplevelsen av hälsa, att bemötas med värdighet och att bli sedd, trodd och lyssnad på både av vården och av familj, vänner och kollegor. Sjuksköterskan kan lindra lidande och främja hälsa genom att vara förstående och värna om patientens värdighet genom ett caritativt, respektfullt vårdande.

Sammanfattning/Abstract:  Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som förändrar patientens livsvärld och de somdrabbas ökar. Patienter som lever med diabetes typ 2 har ett stort ansvar över sin egenvård ochmåste ständigt förnya sina kunskaper för att kunna hantera sin sjukdom. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser kring egenvård av diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ induktiv ansats. Resultat: I studiens resultat framkom en huvudkategori: ´´En kamp i vardagen´´ samt treunderkategorier: ´´Kunskapens inverkan´´, ´´Levnadsvanors inverkan´´ samt ´´Hinder somförsvårar´´. Slutsats: Patienterna upplever att egenvården är en ständig kamp i vardagen men att egenmotivation grundad i kunskap och ändrade levnadsvanor samt vägledning och stöd frånsjukvårdspersonal kan påverka deras förmåga att hantera sig egenvård och därmed uppnå godhälsa samt ett minskat lidande.

Smärta är ett fenomen som upplevs subjektivt och präglas på olika sätt av varje individ. För att öka sjuksköterskors förståelse av att lindra lidandet av smärta krävs kunskap om fenomenet. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av smärtans betydelse i samband med cancerdiagnos. Metoden som användes var allmän litteraturöversikt där kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Ur resultatet framkom två huvudteman; smärtans betydelse och hantering av smärtan samt sex underteman; smärtans karaktär, psykologisk påverkan, hinder i vardagen, upplevelse av vården, farhågor inför smärtbehandling och egenvård. Cancerrelaterad smärta beskrevs som en upplevelse av illabefinnande. Smärtan genererade inte bara fysisk påverkan utan påverkade patienterna psykiskt med följd av upplevelser av ensamhet. Patienterna upplevde brister i vården då sjuksköterskorna inte bemötte deras upplevelse av smärta vilket medförde att patienterna lämnades ensamma i att hantera smärtan med egenvård. Hos patienterna framkom farhågor kring smärtbehandling då läkemedelsanvändning kan orsaka beroende och biverkningar samt stigmatisering. I metoddiskussionen diskuteras fördelar och nackdelar med valet av metod samt litteraturöversiktens trovärdighet. I resultatdiskussionen diskuteras tre huvudfynd som anses ha betydelse för framtida vård av patienter som lever med smärta i samband med cancerdiagnos. Huvudfynd var; det tysta lidandet, kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter samt tillit och kontinuitet. Slutsatsen är att patienterna lever med ett tyst lidande som de kan ha svårt att dela med sig av och beskriva. Ett gott samarbete där sjuksköterskor och patienter kommunicerar med varandra kan öka patienters delaktighet. För att det ska vara möjligt behöver patienterna känna tillit och det är fördelaktigt med kontinuitet i vårdandet.

Bakgrund: När en familjemedlem insjuknar i demenssjukdom påverkas hela familjen. Närstående blir involverade i omvårdnaden för familjemedlemmen som lever med en demenssjukdom. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge information och stöd till närstående för att uppleva en hanterbar tillvaro. Att kunna förespråka upplevelser och behov hos både närstående och personen med demenssjukdom kan vara utmanande i arbetet för sjuksköterskan. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en familjemedlem som har en demenssjukdom. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design. Tolv artiklar gick igenom kvalitetsgranskningen och analyserades induktivt genom Fribergs femstegsmodell vilket resulterade i fem kategorier. Resultat: Närstående upplevde att det egna jaget samt relationen till familjemedlemmen förändrades. Att vårda en familjemedlem var emotionellt påfrestande och vardagen påverkas både socialt, ekonomiskt samt närståendes arbetsliv. Även omgivningen påverkade närstående, delvis huruvida omgivningen såg på familjemedlemmen samt vilket stöd närstående upplevde att de fick. Slutsats: Att kunna ge stöd och information till närstående har påvisat vara bristfällig. Sjuksköterskan behöver ha en djupare förståelse kring hur närstående påverkas i vardagen, både fysiskt och psykiskt. Vidare finns behov för utveckling av nya rutiner samt strategier kring hur det ska bli mer tydligt för sjuksköterskan att tillgodose närståendes behov av stöd. / Background: When a family member is affected with dementia, the entire family gets affected. Relatives are involved in the care of a family member living with dementia. The nurse has an important role in providing information and support for relatives, so they can experience a manageable everyday life. Being able to advocate experiences and needs for the relative and the person with dementia can be challenging for the nurse. Objective: To describe relatives´ experiences of living with a family member who has dementia. Method: Literature overview with qualitative design. Twelve articles passed the quality review protocol and were inductively analyzed by Friberg's five-step model, resulting in five categories. Result: Relatives´ experiences that their own self as well as the relationship with family members changed. Caring for a family member was emotionally strenuous and everyday life was affected socially, economically as well as their working lives. The surrounding area affected the relatives, partly how the surroundings looked at the family member and what kind of support the relatives´ experienced that they were given. Conclusion: Being able to provide support and information to relatives has proven to be inadequate. The nurse needs a deeper understanding of how relatives are affected in everyday life, both physically and mentally. Furthermore, there is a need for development of new routines as well as strategies on how it becomes clearer for the nurse to meet the relatives needs of support.

Bakgrund: Cancer drabbar 350 barn varje år vilket påverkar hela familjen. Barncancer är ett komplext tillstånd där barn i olika åldrar medför olika behov. Omvårdnaden av cancersjuka barn och deras familjer ställer höga kunskapskrav på sjuksköterskan avseende bemötande, vård och behandling. Som sjuksköterska är det lika viktigt att vårda sig själv som att vårda patienterna. Ett stabilt psykiskt mående hos sjuksköterskor har visat sig ha betydelse för att kunna hantera emotionella och påfrestande situationer i vården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda cancersjuka barn.Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med utgångspunkt från Forsberg och Wengström (2016) scoping review som baseras på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Resultat: Artiklarna genererade till tre huvudkategorier med fyra underkategorier. Första huvudkategorin var emotionellt påfrestande med underkategorierna stress, sorg och maktlöshet. Andra huvudkategorin var otillräcklig kunskap med underkategorierna otillräcklig utbildning inom cancervården och otillräcklig kunskap inom kommunikation. Den sista huvudkategorin var att sjuksköterskorna upplever meningsfullhet genom arbete med cancersjuka barn. Slutsats: Upplevelser av stress och kunskapsbrist i kombination med känslor av sorg och maktlöshet relaterat till att vårda ett svårt sjukt barn innebär risk för osäker vård, utbrändhet och uppsägning. Samtidigt ger vården av cancersjuka barn sjuksköterskorna en upplevelse av meningsfullhet, arbetsglädje och tillfredsställelse.

Bakgrund: Enligt svensk lag ansvarar sjuksköterskor för att identifiera, informera, ge råd och stöd till barn som är anhöriga till patienter med cancersjukdom. Sjuksköterskor ansvarar för att kommunikation med barn anpassas efter deras ålder och mognad. Kommunikation ska ske på ett empatiskt, lyhört och respektfullt sätt. Barn och föräldrar uppger att sjuksköterskor besitter otillräcklig kompetens i kommunikation för att tillgodose omvårdnadsbehovet hos barn som är anhöriga. Kommunikation beskrivs vara en förutsättning för familjefokuserad omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera med barn som är anhöriga till patienter med cancersjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Studien baseras på sex vetenskapliga artiklar som analyserades enligt Fribergs analysmodell. Resultat: Efter analys av artiklarnas resultat kunde fem huvudkategorier identifieras med Att inte se sitt ansvar, Att bli emotionell påverkad, Att kunskapsbrist är en begränsning, Att barn utesluts och Att det behövs rätt förutsättningar. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att det inte var deras ansvar att kommunicera med barn som är anhöriga till patienter med cancersjukdom och att barn uteslöts ur samtalet. Kunskapsbrist begränsade kommunikationen och kompetensutveckling är en förutsättning för att kommunikation ska fungera. Sjuksköterskor upplevde även känslomässig påfrestning i interaktionen med barn.

Bakgrund: I Sverige drabbas ca 10 000 personer årligen av afasi som beror på skador i språkcentrum i hjärnan. Afasi innebär att den drabbade begränsas i sin förmåga att uttrycka sig, förstå eller formulera sig meningsfullt. Sjuksköterskor möter personer med afasi i olika kontexter och behöver kunskap om olika sätt att kommunicera för att främja autonomi och delaktighet. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av kommunikation med personer med afasi i sluten- och öppenvård.  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats utfördes som baserades på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades utifrån Fribergs femstegs modell (Friberg, 2022). Resultat: I resultatet framkommer tre kategorier som innehåller sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med personer med afasi. Dessa är: Organisatoriska och miljömässigt inflytande på kommunikation, främjande faktorer och barriärer för kommunikation samt sjuksköterskans förhållningssätt i mötet med personer med afasi.  Slutsats: Osäkerhet i kommunikation med personer med afasi kan minskas med rätt resurser och förhållningssätt. Vissa kommunikationsverktyg är användbara men framför allt är utrymme i tid och arbetsmiljöfaktorer avgörande för lyckad kommunikation. Att våga stanna kvar är viktigt för att upprätta en relation som främjar kommunikationen mellan sjuksköterskan och personen med afasi. / Background: In Sweden, about 10 000 people suffer from aphasia every year, which is due to damage to the language center in the brain. Aphasia means that the sufferer is limited in their ability to express themselves, understand or formulate themselves meaningfully. Nurses meet people with aphasia in different contexts and need knowledge of different ways of communicating to promote autonomy and participation. Aim: The aim was to illustrate the nurse´s experiences of communication with people with aphasia in both in- and outpatient care.  Method: A literature review with a qualitative method and inductive approach was performed which was based on eleven scientific articles. The articles were analyzed based on Friberg´s five step model (Friberg, 2022).  Results: The result show three categories that contain nurses experience of communication with people with aphasia. These are: Organizational and environmental influence on communication, promoting factors and barriers to communication and the nurse´s approach in meeting people with aphasia. Conclusion: Uncertainty in communication with people with aphasia can be reduced with the right resources and approach. Some communication tools are useful, but above all, space in time and work environment are factors that are decisive for successful communication. Dare to stay with the person is important to establish a relationship that promotes communication between the nurse and the person with aphasia.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Anhöriga tar ofta ett stort ansvar över sin närstående med sjukdomen. Det är viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar samt ger stöd och information till anhöriga för att möjliggöra en vardag med god livskvalitet. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser av livet tillsammans med en närstående som har Alzheimers sjukdom. Metod: En litteraturöversikt innefattande 16 artiklar med kvalitativ design. Artiklarna analyserades genom induktiv analys vilket resulterade i två huvudkategorier och sju underkategorier. Resultat: Anhöriga upplevde en förändrad livssituation fylld av starka emotioner såsom sorg, skuld, skam, rädsla och oro. Även känslan av att vara isolerad och förlora sitt normala liv uttrycktes. Att ta ett vårdande ansvar för sin närstående innebar förändrade roller i relationen. Anhöriga utvecklade strategier i vardagen för att hantera tillvaron och uttryckte ett behov av stöd och kunskap. Slutsats: Ett samband kan ses mellan komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och anhörigas upplevelser av känsla av sammanhang. För att få en ökad förståelse för närståendes förändrade beteende behövs information och stöd. Vidare forskning kring information och stöd till anhöriga gällande Alzheimers sjukdom anses relevant. / Background: Alzheimer's disease is the most common dementia disease. Family members often take great responsibility over their close relatives with the disease. It's important for nurses to pay attention and provide support and information to family members in order to manage good quality of life. Objective: To describe family members experience of everyday life together with a close relative who has Alzheimer's disease. Methods: A literature review including 16 articles with a qualitative design. The articles were analysed by an inductive analysis, resulting in two main categories and seven subcategories. Results: Families experienced an altered life situation filled with strong emotions such as sadness, guilt, shame, fear and concern. Feelings of being isolated and losing their normal life was expressed. Taking a caring responsibility for their close relative involved changing roles in the relationship. Families developed strategies to handle everyday life and expressed a need for support and knowledge. Conclusions: A connection is seen between the components of comprehensibility, manageability and meaningfulness, and relatives' perceptions of sense of coherence. To gain a better understanding of the changing behaviour of close relatives, information and support are needed. Further research about information and support to family members regarding Alzheimer's disease is relevant