Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som varit känd under mycket lång tid, sjukdomen uppstår när bukspottkörteln inte producerar tillräckligt med insulin. Diabetes typ 1 har de senaste åren ökat bland barn. När ett barn insjuknar i diabetes påverkas föräldrarna. Sjukvården har då en viktig roll i att stödja föräldrarna och ge dem information. Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som har diabetes typ 1. Metod: Litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa manifesta innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier och fem underkategorier framkom i resultatet. De viktigaste fynden som gjordes var att föräldrarna upplevde många känslor i samband med fastställande av diagnos. Föräldrarna anpassade sig till sjukdomen och upplevde att de fick planera mer i vardagen. Stöd och information från sjukvården var viktigt för föräldrarna. Det var en känslomässig tid när barnen blev äldre och själva skulle börja sköta sin sjukdom. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att stöd och information från sjukvården är viktigt för föräldrarna. Med detta som underlag understryker författarna vikten av att sjuksköterskor är i behov av kunskap och förståelse för föräldrarnas upplevelser.

Demenssjuka ville så långt som det är möjligt behålla sin självständighet i vårdandet. Närståendevårdares kärlek och stöd betraktades värdefullt för de demenssjuka för att uppleva trygghet. Även sjuksköterskan uppskattade närståendes närvaro och såg dem som en resurs i vården. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes erfarenheter av att vårda en person med demenssjukdom. Metod: Den valda metoden var en systematisk litteraturstudie där kvalitativa studier analyserades. Dataurvalet granskades enligt Evans (2002) analysmetod och bestod av 11 artiklar. Resultat: Efter analysen presenterades tre huvudteman och sex subteman i resultatet. Dessa belyste närståendes erfarenheter av en förändrad relation genom att de fick en ny roll att bemästra och insåg att de gradvis höll på att glida isär. Den nya rollen medförde begränsningarna i den egna vardagen, eftersom den tog all deras tid och energi och ledde till social isolering. För att orka vårda fann de styrka på olika sätt. Slutsatser: Slutsatser var att de erfarenheter närståendevårdarna hade från vården av de demenssjuka, oftast beskrevs som en känslomässigt påfrestande uppgift. Stödet blev därför mycket betydelsefullt för att finna styrkan att vårda. Vårdandet medförde en stor förändring i närståendes liv, då de fick anta en roll i relationen som de inte var vana med.

Syftet med denna studie är att undersöka fem Reggio Emilia-inspirerade förskollärares kunskaper om och förhållningssätt till barns begynnande skrivutveckling. Studien syftar också till att undersöka om och i så fall på vilket sätt dessa kunskaper påverkas av Reggio Emilia-inspirationen. Datainsamlingsmetoden som används är kvalitativ samtalsintervju, där respondenternas kunskaper synliggjorts i syfte att utröna tankemönster och kartlägga uppfattningar. Dessa intervjuer har analyserats och sammanställts utifrån fem kategorier. Studien tar sin utgångspunkt i literacy-forskning, som beskriver människans socialisering i den skriftspråkliga världen. Studiens resultat visar att respondenternas kunskaper om barns begynnande skrivutveckling är varierande, och kan ofta härledas till förskollärarnas intresse. Reggio Emilia-inspirationen tycks bidra till en ökad medvetenhet om barns olika uttrycksformer, men tidig skrivutveckling fokuseras inte. Synen på förskolans roll för barns tidiga skrivutveckling framställs betydelsefull och resultatet visar att samtliga respondenter lyfter detta. Vidare kan skönjas en osäkerhet kring begreppet begynnande skrivutveckling, och detta kan tyda på avsaknaden av ett gemensamt yrkesspråk för att tala om barns tidiga skrivutveckling i förskolan. Samtliga respondenter använder sig av pedagogisk dokumentation. Dock visar resultatet att barns begynnande skrivutveckling inte dokumenteras i stor utsträckning vilket kan ses som ett problem då förskolans reviderade läroplan framför krav på detta.

Studiens övergripande syfte är att vidga synen på elevers tidiga skrivutveckling. För att undersöka detta har elevtexter från årskurs 1 analyserats genom en kvalitativ textanalys med fokus på innehållet. Vidare har undervisningssituationen för dessa texter studerats genom en intervju med elevernas lärare samt observation av skrivundervisningen. Dessa två delar har sedan kopplats samman i en diskussion kring hur undervisningen, samt en vid syn på elevers skrivande, kan möjliggöra skriftspråklig utveckling. Studiens resultat visar att elevers texter, i hög grad, utvecklas formmässigt under det första skolåret, men att de innehållsmässiga aspekterna i texten inte följer samma utveckling. Vidare visar resultatet att eleverna i undervisningen ges bättre förutsättningar att utveckla de formmässiga aspekterna av sitt skrivande. I studien presenteras exempel där elever som skriver med starkt innehåll och mindre stark form utvecklar sitt skrivande formmässigt, men att deras texter inte gör någon nämnvärd innehållsmässig utveckling. Samtidigt visas att inte heller elever som redan tidigt i årskurs 1 skriver med stark form och mindre starkt innehåll, utvecklar de innehållsmässiga aspekterna.  I studien identifieras explicit undervisning om texternas formmässiga kvalitéer, medan den innehållsmässiga undervisningen i stor utsträckning bedrivs implicit, även om innehållets betydelse betonas starkt av läraren. Resultatet visar även på att eleverna har svårt att fokusera både form och innehåll samtidigt. Texternas formmässiga och innehållsliga kvalitet har varierat i olika skrivsituationer, vilket ses som en följd av skrivuppgiftens och undervisningens utformning. Beroende på skrivuppgiftens tema och instruktioner har således vissa skrivsituationer givit upphov till många texter med stark form respektive mindre starkt innehåll och vice versa.

Tidigare studier inom elevers matematiska resonemang visar att de imitativa resonemangen dominerar inom matematisk problemlösning. Syftet med denna kvalitativa studie är att se vad för matematiska resonemang elever i årskurs 4 för inom området ”likheter” och ”lika med”. Undersökningen visade att eleverna använde kreativa matematiska resonemang i 19 problemsituationer av totalt 32. Det uppkom ett resonemang som inte finns med i det ramverk som studien utgår ifrån. De resterande 12 problemsituationerna var rent imitativa resonemang. Det visade sig att elever använde sig av kreativt matematiska resonemang i större utsträckning än de imitativa resonemangen. Vid de problemsituationer som var av kreativt resonerande löste eleverna problemsituationerna på ett korrekt sätt medan de situationer som eleverna löste uppgifterna med ett imitativt resonemang blev samtliga slutsatser felaktiga.

Normaltryckshydrocefalus (NPH) är ett sjukdomstillstånd där patienten får förstorade ventriklar. Detta leder till symtom som gångrubbningar, kognitivanedsättningar samt inkontinens. På åtta universitetssjukhus i Sverige görs utredningar av personermed misstänkt NPH, men det är endast på sex av dessa sjukhus som arbetsterapeuterna deltar i utredningarna. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters uppfattning om sin egen medverkan vid utredning av personer med misstänkt normaltryckshydrocefalus. Metod: För att samla in data gjordes telefonintervjuer med öppna riktade frågor, till hjälp använde sig författarna av en intervjuguide. Analys av data gjordes genom kvalitativ innehållsanalys. Deltagande: Sex arbetsterapeuter deltog i studien, de jobbade alla med utredningar av normaltryckshydrocefalus. Arbetsterapeuternas främsta uppgift i utredningen är att bedöma den kognitiva förmågan och aktivitetsförmågan hos patienterna. Resultat: Analysen resulterade i tre övergripande teman och nio kategorier. Temana som framkom var: Arbetsterapeuter är viktiga i utredningen, andra skulle kunna göra samma bedömningar samt utvecklingsmöjligheter. Resultatet visade på att de flesta arbetsterapeuter ansåg sin medverkan iutredningen som viktig. Arbetsterapeuter kan genom sin kunskap och erfarenhet koppla de kognitiva nedsättningarna till aktivitetsförmåga. Det är viktigt att utreda aktivitetsförmågan för att veta huruvida symtomen av NPH påverkar individens vardag inför ställningstagande av operation, men arbetsterapeuten är också den som kan se om patienten är i behov av vidare åtgärder. Många avbedömningarna som arbetsterapeuten gör idag är neuropsykologiska och de flesta deltagarna anser att de kognitiva bedömningarna skulle kunna göras av någon annan, men att man då missar de specifikt arbetsterapeutiska delarna och dessa är viktiga att få med. Dock anser de flesta deltagarna att arbetsterapeutens del, främst bedömningarna, behöver utvecklas. Det behöver bli mer strukturerade bedömningar med inriktning på aktivitet samt göras ADL-bedömningar i observation. Även de kognitiva bedömningarna behöver i vissa fall ses över för att de ska ringa in de kognitivaproblemen på ett bra sätt.

Det här är en studie av gymnasieelevers uppfattningar av undervisningen i spanska. Undersökningen syftar till att ta reda på elevernas skäl att välja spanska, vad de har för syn på sin egen språkanvändning och vad de har för ämnesmässigt fokus när de studerar. Undersökningen bygger på intervjuer med sju respondenter som går första året på gymnasiet och läser spanska steg 3. Samtliga respondenter läser teoretiska program. Undersökningen har bedrivits enligt en fenomenografisk ansats som är en kvalitativ forskningsansats som syftar till att bringa i dagen den variation av uppfattningar som finns i en viss grupp. Uppfattningar så som de definieras i den här undersökningen ska ses som olika sätt att se olika fenomen. Resultatet av den här undersökningen är att det finns en skillnad mellan å ena sidan de elever som drivs av yttre faktorer (t.ex. möjligheter att resa) när de väljer spanska, å andra sidan de elever som drivs av en kombination av inre och yttre faktorer (t.ex. att det är kul och ger möjligheter att kommunicera). När det gäller synen på den egna språkanvändningen ser man en uppdelning mellan dem som har en stor tillförsikt inför framtiden och dem som är mer skeptiska till om de kommer att ha kvar särskilt mycket kunskaper i ämnet framgent. Det finns även ett visst samband mellan individer som har en positiv syn på sina framtida spanskkunskaper och dem som till viss del drivs av inre faktorer i sitt val av spanska. När det gäller elevernas beskrivning av hur de företrädelsevis studerar framträder en klar skillnad mellan dem som föredrar interaktionsinriktade aktiviteter som samtal, exponering för spanskspråkig kultur etc, och dem som främst fokuserar på individuella aktiviteter så som inlärning av glosor. Även här kan man se ett samband mellan ett stort fokus på interaktionsinriktade aktiviteter, delvis inre faktorer som motiverar valet av spanska och en positiv syn på det framtida språkanvändandet.

Tidigare forskning har uppmärksammat elevers svårigheter med bråk samt bråkräkning och omfattande felanalyser har gjorts. Dock beskriver inte dessa felanalyser bakgrunden till elevernas strategival eller de slutsatser som dragits vid uppgiftslösning. Utifrån detta är syftet med den här uppsatsen att studera de resonemang som elever för när de löser uppgifter som innefattar division av bråk. Vilka argument grundar sig val av strategi på samt de lösningar som nås? Är argumenten förankrade i bråkens inre matematiska egenskaper? Den metod som använts är kvalitativ där tre videoobservationer har gjorts av elever när de, under en labbsituation, enskilt löst uppgifter som innefattat division av bråk. Resultaten visar att ett kreativt matematiskt grundat resonemang (KMR) påträffas sällan medan ett imitativt resonemang (IR) där lösaren grundar sin argumentation på en känd algoritm är desto vanligare. I de situationer då elevens resonemang befann sig nära KMR saknades ofta förmågan att grunda slutsatsen på komponenternas inre matematiska egenskaper.

Denna uppsats handlar om musikterapi som behandling i psykosocial rehabilitering av vuxna cancerpatienter. Syftet var att undersöka föreställningar och upplevelser som kommuniceras från patienter genom musikaliska gestaltningar eller andra uttryck med anknytning till musikterapin. Uppsatsen beskriver cancersjukdom och rehabilitering ur ett psykosocialt perspektiv. Den beskriver musikterapi, med särskild fördjupning mot musikterapi i cancervård, samt illustrerar arbetet genom kliniska exempel. Undersökningen är kvalitativ, med influenser från fenomenologi och hermeneutik. Underlaget utgörs av empiriska data: arbetsanteckningar från 8 musikterapier. Forskaren deltog själv i den beskrivna verksamheten och materialet präglas av subjektivitet. Bearbetningen har skett med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framträder fem kategorier, nämligen relation, innehåll, intention, tillägnan och musik. Kategorierna beskrivs och förklaras genom exempel ur data. Vetenskapligt perspektiv och metodval diskuteras med avseende på lämplighet och svårigheter. Resultatet diskuteras utifrån ett salutogent perspektiv.

Fritidshem och skola ska enligt skolverket samverka men hur samverkan ska se ut, nämns inte. Detta har i sin tur bidragit till att arbetssituationen för fritidspedagoger under skoltid ser olika ut. I denna studie undersöks hur fritidspedagogers arbetssituation ser ut i skolan och hur den i sin tur påverkar yrkesidentiteten för fritidspedagoger i deras arbete tillsammans med läraren under skoltid. Undersökningsmetoden som använts är kvalitativa intervjuer eftersom syftet är att få en fördjupad kunskap om informanternas syn på sin arbetssituation. Forskning om fritidshemmets inträde i skolan är knapp vilket har föranlett denna undersökning. Det som har framkommit i undersökningens resultat är faktorer som påverkar hur fritidspedagoger utvecklat och fortfarande utvecklar sin yrkesidentitet i samarbete med lärare och skolans övriga personal i skolan.