No description available.

Sammanfattning Den här uppsatsen handlar om skolelevers uppfattning om vad hälsa är och vad de lär sig om hälsa i skolan. I uppsatsen kommer jag också gå in på om eleverna använder sig av hälsa när de är i skolan, hemma och på fritiden. Syftet med den här studien är att undersöka vad elever har för tankar om hälsa. För att kunna ta reda på det så utgår jag från forskningsfrågorna: Vad lär sig elever om hälsa enligt dem själva? Använder eleverna sina kunskaper om hälsa i skolan, hemmet och på fritiden? Min ansats är kvalitativ och den metod jag använder för att få svar på mina frågor är intervjuer. Urvalet av elever som intervjuas kommer från den skola, där jag utfört min verksamhets förlagda utbildning. Intervjuerna har utförts på högstadiet, där den tänkta målgruppen är elever som går i årskurs 7 – 9. De intervjufrågor som ställdes konstruerades med hjälp av undersökningens syfte och dess forskningsfrågor med hjälp av handledare, kurskamrater och egna tankegångar. Som resultat svarar eleverna, att de tycker att det är viktigt, att man mår bra genom att äta väl, träna, träffa kompisar, umgås med familjen och att främja den psykiska hälsan. De tycker också det är viktigt att undvika att sitta stilla hemma hela tiden och att vara själva, därför träffar de sina kompisar istället. Elevers kunskapsbehov i hälsa kan variera beroende på vilken fas de är i livet . Under mina intervjuer har jag lagt märke till att den fysiska kunskapen om människan dominerar. Elevernas användande av hälsa speglar ett ganska normalt sätt att ta hand om sig och tänka på sin hälsa. Det är ingen av dem som sticker ut med några direkta kontroversiella tankar om hälsa, utan de flesta gör det som passar dem bäst vad det gäller mat, fritid, kamrater och familj. Som slutsats har jag kommit fram till, att det är flera som vill veta mer om den fysiska hälsan där träning och kost är två viktiga ingredienser. Den psykiska hälsan nämns också fast olika sätt av de intervjuade eleverna. Därför upplever jag, att eleverna behöver en större dos av hälsa, där man faktiskt utgår och pekar på vilka element som påverkar en människas hälsa. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Ht 2011.

Den här uppsatsen kretsar kring mediedebatten om sextrafficking som startade den 2 april 2006 när dåvarande jämställdhetsombudsman (Jämo), Claes Borgström, medverkade i Sveriges Televisions (SVT:s) samhällsprogram Agenda. Hans budskap var att Sverige borde bojkotta fotbolls-VM i Tyskland i protest mot sextrafficking, ett förslag som väckte starka reaktioner. Många förstod hans avsikt men inte hans strategi. Det positiva var att Borgström satte igång debatten om sextrafficking och frågan är hur denna debatt kom att speglas i pressens nyhetsrapportering? Studiens syfte är att undersöka hur sextrafficking beskrevs i svensk press från april till september 2006. Studien har gjorts med kombinerade metoder, dels en kvantitativ del som sammanfattar innehållet i debatten och ger en översikt på artiklarna, dels en kvalitativ del som analyserar nyhetsartiklarnas texter. Poängen är att se vad och hur journalister valde att rapportera om sextrafficking och ta reda på vilka som fick komma till tals. Materialet består av ett färdiginsamlat arkivmaterial om VM-debatten som finns hos Diskrimineringsombudsmannen (DO) i Stockholm. Studiens urval består av 131 debattartiklar daterade från 3/4–22/9 2006 och 22 nyhetsartiklar daterade från 2/4–21/9 2006. Resultatet visar att tidningarnas rapportering om sextrafficking fokuserade på debatten om legal prostitution vilket kan ha en koppling med att VM hölls i Tyskland där sexköp varit tillåtet sedan 2002. Frågan har sedan lång tid tillbaka delat in debattörer i två lag, de som är för eller mot legal prostitution. Det näst största ämnet som togs upp var vilken roll idrottsrörelsen borde ta i kampen mot sextrafficking. Många journalister valde att intervjua Claes Borgström och Fotbollsförbundets ordförande, Lars-Åke Lagrell. För övrigt intervjuades politiker, myndigheter, organisationer, fotbollssupportrar och prostituerade. Bara ett sexoffer, en forskare och en traffickingexpert intervjuades. En intressant upptäckt var att rapporteringen om aktörer inom sextrafficking inte var könsneutral utan kvinnor sågs som offer och män som sexköpare eller hallickar.

Introduktion: Ofrivillig barnlöshet, infertilitet, är ett vanligt problem som uppträder i alla kulturer. I Sverige är ungefär 10-15 % av alla par drabbade och det samma gäller i övriga Västeuropa och Nordamerika. Det är ungefär lika vanligt med manlig som kvinnlig infertilitet och relativt ofta i kombination. Hos 10-15 % av alla infertila återfinns ingen orsak till infertiliteten. Idag är in vitro fertilisering, IVF, den vanligaste behandlingsmetoden vid alla typer av infertilitet. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnor och mäns upplevelse av att genomgå IVF-behandling. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie som analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Deltagarna upplevde att IVF-behandlingen förändrade och tog över livet. Behandlingen inverkade på parrelationen på olika sätt. IVF medförde också en påtaglig psykisk och känslomässig påfrestning. Hur deltagarna valde att förhålla sig till behandlingen påverkade upplevelsen. Barn och gravida skapade reaktioner som gav blandade känslor som följd. En bristande information inom vården och betydelsen av stöd var framträdande. Slutsats: IVF-upplevelsen påverkar livets alla delar och är en påfrestande upplevelse. Tydligt är behovet av information och stöd under behandlingen samt en individualiserad vård.

Bakgrund: Smärta är ett av de största hälsoproblemen i dagens samhälle. Det är en huvudor-sak till funktionshinder och arbetsoförmåga. Människor med smärta söker ofta förståelse hos omgivningen. Det är viktigt för dem att andra förstår deras svårigheter och de vill dela med sig av sina erfarenheter. Syftet med studien är att beskriva hur personer med långvarig smärta upplever omgivningens påverkan på arbetsförmåga. Metoden är kvalitativ och informanterna i studien intervjuades enskilt. Studien inkluderade nio kvinnor i arbetsför ålder med långvarig smärta och erfarenhet av arbete. För dataanalys användes en kvalitativ innehållsanalys. Resul-tatet visade att omgivningen, främst den nära familjen, stödjer arbetsförmåga genom att för-ändra informanternas aktivitetsbalans. Kollegor och överordnade stödjer arbetsförmåga på informanternas arbetsplatser och i arbetsuppgifter. Omgivningen kan hindra arbetsförmåga genom den brist på förståelse många visar för informanter med långvarig smärta, vilket blir till hinder för glädje och motivation. Den sociala omgivningen hindrar arbetsförmåga även då de misstror informanterna med smärta eftersom smärtan och aktivitetsoförmågan inte syns utanpå, detta stjäl också ork och kraft. Slutsatsen som framkom visade att omgivningen kan stödja men också hindra arbetsförmågan hos informanterna med långvarig smärta genom fy-sisk och psykisk påverkan. Omgivningen består bland annat av familj, kollegor, överordnade, släkt och vänner.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur geografiska informationssystem (GIS) uppfattas av elever och lärare och hur dessa implementerats i geografiundervisningen på gymnasieskolor i Uppsala. Två separata studier har genomförts, en med tydligare fokus på lärares undervisning med GIS samt en elevstudie där deras erfarenheter, kunskaper och uppfattningar kring geografiska informationssystem belysts.Resultaten har samlats in från semistrukturerade intervjuer där elever och lärare på fyra gymnasieskolor deltagit i studien. Intervjuerna har gett exempel på hur lärare och elever arbetar med GIS och vilka kunskaper och uppfattningar detta har genererat. Studiens resultat påvisar att de geografiska informationssystemen inte har någon dominerande roll i undervisningen och kunskaper kring detta område är inte alltid tillräckliga för att nå målen som finns i kursplanen för geografi. De slutsatser man kan dra av det empiriska materialet är att GIS ofta marginaliseras då lärare ifrågasätter de geografiska informationssystemens funktion i geografiundervisningens centrala innehåll.

En person som drabbats av den inflammatoriska tarmsjukdomen Mb Crohn är under ett svårt skov ofta i behov av sjukvårdskontakt. Skovet kan innebära blodiga diarréer flera gånger per dygn, buksmärta och feber. För att minska patientens lidande är det viktigt att sjukvårdskontakten blir positiv för patienten.   Syftet med studien var att undersöka hur patienter med Mb Crohn upplevde kontakten med vårdpersonal samt vilka faktorer som påverkade kontakten. Den metod som användes var en kvalitativ innehållsanalys som gjordes av text från sex bloggar skrivna av personer med Mb Crohn. En blogg kan beskrivas som en dagbok, publicerad via internet.   Resultatet visade att kontakten med vårdpersonal gav både positiva och negativa upplevelser. Faktorer som gjorde upplevelsen positiv var när personalen fanns tillgänglig samt gav möjlighet till delaktighet. Då personalen visade sig kompetent, engagerad och empatisk upplevdes trygghet och bekräftelse. Faktorer som gjorde upplevelsen negativ var när personalen gav fel eller bristfällig information och behandling, inte gav utlovade besked i rätt tid eller inte visade intresse för patienternas åsikter. Känslor som då upplevdes var otrygghet, maktlöshet, frustration och förlorad autonomi. De negativa faktorerna övervägde.   Slutsatsen av denna studie är att vårdpersonal kan utveckla sin förmåga i kontakten med patienter med Mb Crohn. Att vårdpersonal vid utbildningstillfällen reflekterar över informanternas erfarenheter i vårdsituationer, är förslag som kan leda till en bättre vård

En lojal arbetsstyrka är eftersträvansvärd i alla typer av organisationer eftersom det med lojaliteten även följer ett känslomässigt band mellan medarbetarna och företaget. Detta band bidrar till att medarbetarna gör sitt yttersta för att nå företagets mål och vision. I en organisation som Apoteket AB, vilken har genomfört stora organisatoriska förändringar, aktualiseras betydelsen av lojalitet då monopolets upphörande sätter företaget i en ny situation, nämligen en konkurrens om arbetskraften. Genom ökad förståelse för hur de olika hierarkiska nivåerna i organisationen ser på begreppet lojalitet och hur dessa uppfattningar förhåller sig till varandra möjliggörs konkurrensfördelar gentemot andra aktörer på marknaden. I denna kvalitativa studie har medarbetare från apoteket Kungsmyntan i Stockholm intervjuats om hur de ser på lojalitet och hur denna syn påverkats av omregleringen. Intervjuer har även gjorts med två chefer inom Apoteket AB, en regionchef och en apotekschef, för att få ledningens syn på lojalitet. Alla intervjuer har analyserats enskilt och sedan har förhållandet mellan dem undersökts. För ledningen ligger grunden till lojaliteten i anställningskontraktet och att uppfylla kontraktet är lojalitet. Denna lojalitet förväntas följaktligen medarbetaren ge i och med sitt uppdrag och sin anställning, vilken kompenseras med lön. Medarbetarna anser däremot att det som står i anställningskontraktet är självklart att uppfylla, det som de däremot gör utöver detta är lojalitet och ska belönas ytterligare. Lojalitet ses från båda nivåer som en utbytesrelation mellan arbetsgivare och arbetstagare, men skiljer sig i hur och varför utbytet sker. Både ledning och medarbetare ser dock risker med lojalitet, om den är allt för stark eller byggs på själviska och oärliga grunder. Det finns således både likheter och olikheter i hur ledningen respektive medarbetarna ser på begreppet lojalitet. Apoteket AB har alltså en del skiljaktigheter att överbrygga för att synen på lojalitet mellan medarbetare och ledning ska överensstämma och tydligheten mellan nivåerna ska vara optimal. / A loyal workforce is sought after in all types of organizations because it is through loyalty that an emotional relationship is created between employees and the company. That connection encourages employees to do their utmost to assist the organization to reach its goals and vision. In an organization such as Apoteket AB, which has undergone substantial organizational changes, the significance of loyalty due to the monopoly's dissolution puts the organization in a previously unknown circumstance, namely workforce competition. Through an increased understanding of how the different levels of hierarchy in the organization view the concept of loyalty and how these views relate to each other, competitive advantage is created over marketplace competition. In this qualitative study staffs employed at the Kungsmyntan pharmacy in Stockholm were interviewed about how they viewed loyalty and how these view influenced reorganization. Interviews were also conducted with two managers within Apoteket AB, a regional manager and a pharmacy manager, in order to understand management's view of loyalty. All interviews were analyzed individually and then the relationship between was investigated. For management, the foundations of loyalty lay in the employment contract, loyalty being considered the fulfillment of that contract. Such loyalty is expected of the employee throughout the employee’s tasks and employment for which the compensation is salary. The employees on the other hand assume that that which is stared in the contract is evident to accomplish and all which is undertaken over and above is seen as loyalty and ought to be rewarded. Loyalty is seen from each side as a complimentary relationship between employer and employee, but differs on how or why this relationship manifests itself. Both management and employees identify risks with loyalty if it is too strong or built on selfish or dishonest foundations. There exists both similarities and differences in how management compared to employees view the concept of loyalty. Apoteket AB has certain differences to rationalize for the views of loyalty between employees and management to concur and the clarity between the parties to be maximized.

Syftet med studien var att undersöka föräldrar och barns upplevelser av deltagande i en Barnkraftsgrupp (4 föräldrar och 5 barn). Att ta reda på hur dessa familjers väg till gruppen såg ut, hur deltagarna upplevde Barnkraftsgruppen, vilken betydelse frågestunden hade för deltagarna, vad det innebar för deltagarna att träffa gelikar och se hur deltagarnas förväntningar på framtiden såg ut. Genom kvalitativ metod har föräldrarna intervjuats individuellt och barnen i fokusgrupp. Med utgångspunkt från Grounded Theory har resultatet analyserats. Genom studien har barn och föräldrars egen upplevelse av att deltagit i Barnkraftsgrupp kommit fram. Föräldrarnas mål med deltagande att få ökad förståelse för sin sjukdom och att barnen skulle få ökad förståelse och mer kunskap om sjukdomen ansåg föräldrarna var uppnådda i och med att barnen hade börjat diskutera sjukdomen och föräldrarna såg Barnkraft som början på en process. Nyckelord: Barnkraft, stödgrupp, Beardslees familjeintervention, kvalitativ metod.

Denna uppsats syftar till att se hur Nacka kommun styr sina bibliotek i offentlig och privat regi och om det finns en skillnad i synsättet på bibliotekets samhällsuppdrag mellan biblioteken som påverkar hur dessa tolkar och implementerar de krav som kommunen ställer. En förstudie gjordes i form av en observation på respektive bibliotek samt intervju med en ombudsman och en utredare för facket DIK för att få större inblick i ämnet. Intervjuer med respondenter från ett bibliotek som drivs i privat regi och ett offentligt bibliotek genomfördes samt en intervju med en utvärderingsexpert hos Nacka kommun. Informationen från dessa intervjuer analyserades sedan efter de utvalda organisationsteorier som valts ut efter uppsatsens syfte. Resultatet av analysen visade på en skillnad i synsättet hos respektive bibliotek både på ett organisatoriskt plan och i det utbud bibliotek erbjuder till medborgarna. Detta kan ses i relation till en allmän förändring i samhället i synen på bibliotekets samhällsuppdrag.