<p> </p><p> </p><p>Det har påvisats att patienter med akut smärta underbehandlas trots att det är möjligt att ge dem lindring. Syftet med denna studie var att beskriva orsaker till varför sjuksköterskor underbehandlar akut smärta. Granskning och analys av åtta vetenskapliga artiklar gav ett resultat som påvisade att såväl egenskaper hos sjuksköterskan som omgivande faktorer bidrar till underbehandlingen. Okunskap, attityd och val av strategier för smärtbedömning inverkade på resultatet av behandlingen. Kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter var mycket bristfällig, delvis som en följd av de tidigare nämnda hindren. Organisatoriska hinder fanns i samarbetet vårdpersonalen emellan, tidsbrist, personalbrist och inadekvata läkemedelsordinationer. Slutsatsen görs att sjuksköterskor har otillräckliga kunskaper om smärta och dess verkningar, likaså om läkemedel. Större kunskap kan avhjälpa felaktiga attityder gentemot patienter och öppna upp för en konstruktiv kommunikation. För att kunskaperna ska leda till handling i den dagliga verksamheten krävs dock att all vårdpersonal involveras i förändringsarbetet. Endast genom ett målinriktat samarbete uppstår möjlighet till ett kontinuerligt och varaktigt framåtskridande i omvårdnaden av patienter med akut smärta.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Att fältarbeta i katastrofdrabbade områden som sjuksköterska kan innebära en psykisk påfrestning. Syftet med fältarbete är att rädda liv, förhindra lidande och behandla och förebygga ohälsa. För att arbeta i dessa situationer är det viktigt att få en förberedande och grundläggande utbildning. Forskning visar att utbildning om mental hälsa är betydelsefullt för sjuksköterskor som arbetar i dessa situationer. <strong>Syfte:</strong> Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av fältarbete utomlands. <strong>Metod:</strong> En kvalitativ intervjustudie med fyra sjuksköterskor genomfördes. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. <strong>Resultat:</strong> Resultatdelen beskrivs utifrån tre i förväg valda huvudkategorier: olika slags förberedelser inför fältarbete, arbetsmiljön vid fältarbete och livet efteråt. Resultatet visade att sjuksköterskans förberedelser framförallt var utbildning av olika slag. Arbetsmiljön var väldigt annorlunda, i jämförelse med sjuksköterskornas ordinarie arbete, då det fanns få resurser att tillgå. Fältarbete gav erfarenhet och var lärorikt på olika sätt. Både genom att se och uppleva nya sjukdomstillstånd samt vad förlängningen blir när den primära vården inte finns, men även att arbeta under enkla förhållanden. <strong>Slutsats:</strong> Fältarbete gav erfarenheter som var av både personlig och kunskapsinriktad karaktär. Kunskap om personliga egenskaper, så som självkännedom, samt förmåga att arbeta med få resurser erhölls.</p>

<p>Friluftsliv kan utgöra allt ifrån att sitta intill solväggen en dag i maj till att åka vattenskidor. Lärare har ett samhällsuppdrag att i sin undervisning följa styrdokumenten och överföra dessa till realitet i undervisningen.</p><p> </p><p>Examensarbetet syftar till att undersöka hur idrott och hälsa lärare uppfattar friluftsliv i undervisningen. Studien belyser lärarnas attityder till området friluftsliv samt beskriver hur deras undervisning är utformad. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod som utgöres av 5 intervjuer med verksamma lärare inom ämnet idrott och hälsa för grundskolans senare år. Intervjumaterialet har analyserats och diskuterats utifrån studiens syfte och frågeställningar.</p><p> </p><p>Resultatet av studien visar att friluftsliv är en självklar del av ämnet idrott och hälsa enligt samtliga intervjuade lärare. Attityderna till friluftsliv tenderar dock att skifta och undervisningens utformning ser olika ut. Alla lärare finner både ett flertal vinster och hinder med friluftsliv i undervisningen och upplever att förutsättningarna för att bedriva friluftsliv har förändrats.</p>

<p><em>Bakgrund:</em> Transplantation är sista utvägen vid organsvikt där all annan behandling är otillräcklig. När ett organ slutar fungera väcks svåra känslor hos den drabbade individen, känslor förorsakade av sjukdom och känslor som kötiden skapar då det råder en stor brist på organ och vävnader.</p><p><em>Syfte:</em> Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienternas upplevelse av att vänta på en organtransplantation.</p><p><em>Metod:</em> En litteraturstudie med en kvalitativ ansats har genomförts. Sju vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.</p><p><em>Resultat:</em> Efter analys framkom tre huvudkategorier som beskriver patientens upplevelse av att vänta på en organtransplantation: <em>Förluster</em>, <em>Storm av känslor</em> och <em>Hantera väntan</em>.</p><p><em>Slutsats:</em> Det är viktigt att uppmärksamma patientens speciella livssituation i samband med att vänta på en organtransplantation. För att stödja och lindra patientens lidande i deras upplevelse av att vänta på ett organ krävs en god professionell vårdande relation.     </p>

<p>Homosexuellas upplevelse av vårdgivares bemötande i vården kan innebära både ett lidande och välbefinnande utifrån den vårdande relationen. Syftet med studien var att beskriva homosexuellas upplevelser av vårdgivares bemötande i vården. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie av sex vetenskapliga studier, dessa har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns både vårdande och icke vårdande upplevelser av bemötandet i vården, dock dominerar det icke vårdande bemötandet. Vårdtagare har upplevt ett gott bemötande där vården har överträffat deras förväntningar och en god vårdrelation har skapats. Flera vårdtagare har blivit utsatta för kränkning samt nekade till vård, vilket resulterade i ett vårdlidande som påverkade vårdrelationen negativt. För att förbättra vårdrelationen krävs det att vårdgivare har kunskap om denna minoritetsgrupp. Det krävs också ett aktivt ledarskap som uppmärksammar vårdgivares brister och försöker att leda till ett bättre vårdande, som vidare ger vård på lika villkor. Studiens resultat kan tillämpas i olika vårdsammanhang.     </p>

<p><strong>Bakgrund </strong>Jämställd vård som begrepp är komplicerat och forskning visade dessutom att vårdpersonal många gånger är omedvetna om jämställdhetsperspektivet och hur det påverkar vården. Eftersom all vård ska vara individuell krävs det att jämställdhet utgör en del i vården, för att ge en anpassad vård för den enskilda patienten.</p><p><strong>Syfte </strong>Syftet var att belysa om sjuksköterskor upplever att de ger jämställd vård.</p><p><strong>Metod </strong>Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.</p><p><strong>Resultat </strong>Vårt resultat visade att det fanns stor begreppsförvirring mellan jämlikhet och jämställdhet. Sjuksköterskornas medvetenhet om de gav vård ur ett jämställdhetsperspektiv var relativt låg. Det framkom att det fanns skillnader mellan könen och att det ibland gavs olika vård till män respektive kvinnor.</p><p><strong>Slutsats </strong>Precis som forskning säger så upplever vi att omedvetenheten är stor om vad jämställd vård innebär. För att kunna ge en professionell vård måste reflektion ske över sjuksköterskans alla arbetsområden, även jämställdhet. Eftersom det inte fanns någon forskning som visar på vad ojämställdhet i vården kan leda till eller få för konsekvenser så anser vi att det är viktigt med vidare forskning inom detta område. <strong></strong></p>

<p>Att drabbas av en sjukdom som leder till döden tidigare än förväntat kan göra att livsvärlden raseras. Syftet med studien var att belysa de resurser som har betydelse för kvinnor som drabbats av en obotlig cancersjukdom. En narrativ studie med en kvalitativ ansats genomfördes med bloggar som datamaterial. Som analysmetod användes en innehållsanalys. Urvalet var fem kvinnor i åldrarna 25-40 år med olika cancerdiagnoser. Resultatet presenteras utifrån teman; resurser i relationer med kärlek och stöd, copingresurser för att orka leva med sjukdomen, resurser i må-bra-saker samt positiv inställning till livet. Fynden framkom i form av resurserna föräldrar, förmågan att förtränga sjukdomen, bry sig om sitt utseende samt att kunna leva i nuet.</p><p>Denna studie ger inblick i vilka resurser som fanns hos cancerdrabbade kvinnor och vad som är viktigt för vårdpersonal att uppmärksamma. Resurserna är viktiga att uppmärksamma för att kunna individanpassa vården och därmed främja till ökat välbefinnande för varje enskild patient.</p>

<p>Långvarig ryggsmärta är ett vanligt förekommande problem och omfattas av många olika sjukdomstillstånd relaterade till ryggen. För människan kan detta innebära svårigheter och begränsningar i vardagen. Syftet med studien var att beskriva människors upplevelse av att leva med långvarig ryggsmärta. Studien har genomförts med kvalitativ ansats med utgång från livsvärldsperspektivet. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av fem informanter varav tre var kvinnor och två män i arbetsför ålder. Vid analysen kondenserades intervjutexterna till två tydliga teman, vilka var känslomässig inverkan och begränsningar i vardagen. Resultatet visar att upplevelsen av att leva med långvarig ryggsmärta varierar, men att ryggsmärtan leder till många påfrestningar och svårigheter i vardagen. Resultatet visar att ryggsmärtan har inneburit känslomässig inverkan, vilket uttrycker sig som rädsla, oro och humörsvängningar, men även uttryck av hopp och optimistiska tankar framkommer. Ryggsmärtan har inneburit olika begränsningar i hemmet, fritiden, arbetet samt i det sociala livet. Det framkom att informanterna trots ryggsmärtan kunde uppleva hälsa genom olika sätt att anpassa sig. Studiens resultat kan öka sjuksköterskans kunskap och förståelse för människor som lever med långvarig ryggsmärta. Dessa kunskaper är nödvändiga för att kunna ge rätt information och behandling.</p>

Syfte och frågeställning: Uppsatsen undersöker vad de som går sitt första år på Högskolan i Halmstad (HH) (www.hh.se) tycker om högskolans hemsida. Förutom detta undersöks deras användning och behov av hemsidan, vilket kan vara intressant för utvecklare eftersom det skapar djupare förståelse för studenters åsikter. Utvecklare kan genom vår uppsats få kunskap om nödvändiga förändringar för en mer användarvänlig hemsida. Föreliggande uppsats koncentrerar sig alltså på att generera djupare förståelse om varför studenterna exempelvis tycker något är dåligt eller bra.   Metod och material: Vi valde att genomföra sex kvalitativa intervjuer i form av fokusgrupper där respondenterna berättade om sina behov samt visade oss hur de tar sig till olika platser på hemsidan. Därefter uttryckte de åsikter om vad de tyckte om processen och om hemsidan överlag. Som teoretisk grund använde vi uses and gratifications-theory (U&amp;G).   Huvudresultat: Överlag fick hemsidan negativ kritik. Främst gällande navigationen genom rubrikerna och underrubrikerna, vilket i de flesta fallen var förvirrande för respondenterna. Sökfunktionen fungerade dock i de flesta fallen bra. Både negativa och positiva åsikter rörde grafik och layout, vissa respondenter ansåg det vara störande och ”kluddigt” medan andra ansåg det vara visuellt tilltalande och stilrent. I det stora hela bör hemsidan förbättras, exempelvis bör kategoriseringarna av samtliga underrubriker göras lättare att förstå, det bör inkluderas en ”menade-du-funktion” till sökfunktionen, dessutom bör utvecklarna fundera mer på vilka som är hemsidans målgrupper.

I det här arbetet har det gjorts en kvalitativ textanalys av två läromedel i ämnet historia förårskurserna 7-9. Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att komplettera den kvantitativagranskning som DN publicerat i Januari år 2015 och antingen bekräfta eller motbevisa den skevajämställdhetsbild som enligt denna finns i de läromedel som har undersökts. Tillvägagångssättethar varit en kvalitativ analys syftande till att studera vilka kvinnor som lyfts i historieböckerna ochhur, men också att mer generellt undersöka om och hur kvinnors livsvillkor genom historienskildras i dessa läromedel och hur stor plats detta upptar. De teoretiska utgångspunkterna för dethär arbetet har varit Hirdmans (1988) genusteori. De två läroböckerna i historia som haranalyserats ingick tillsammans med två andra böcker i DN:s granskning. Båda läroböckerna ärstadieövergripande, för årskurs 7-9, och är anpassade efter LGR11. Studiens huvudsakliga resultatär att kvinnor upptar väldigt lite utrymme i böckerna, och att det mesta rörande kvinnor handlarom vad de fick eller inte fick göra. Vidare visar resultaten att kvinnor sällan skildras som aktivadeltagare i historien i läroböckerna medan männen skildras som aktiva. Därutöver visar resultatetatt historia som enbart handlar om män skildras som allmän historia genom användandet avneutrala ord. Slutsatsen är att det genuskontrakt som skildras i böckerna är stereotypt, på så visatt det kvinnliga intar en passiv roll medan det manliga intar en aktiv, och att det finns en hierarkidär det manliga ges företräde framför det kvinnliga. Således bekräftar resultaten i den här studienden skeva jämställdhetsbild som påvisades i DN:s granskning, men bidrar även med ennyansering och kvalitativ fördjupning.