BAKGRUND: Användandet av smartphones har de senaste åren ökat markant i åldrarna 13- 16 år och 93 % använder internet dagligen. I och med det faktum att Sveriges regering har skapat en myndighet för att följa medieutvecklingen med syftet att stärka unga inom just detta område, så ansåg vi att det var intressant att undersöka hur ungdomar själva upplever sitt användande av smartphone. SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med studien var att undersöka om dagens informationssamhälle, i och med det ökade användandet av smartphones, kan vara gynnande för individens känsla av egenmakt och delaktighet. Vi ville också belysa vad individen lär sig via sitt användande av smartphone samt hur individen socialiseras via den. Detta undersökte vi med följande frågeställningar: a) Hur kan smartphonen användas som en medierande artefakt för att främja lärande? b) Vilka uttryck för socialisation formulerar trettonåringarna kring sitt användande av smartphone? c) Hur kan egenmakt och delaktighet möjliggöras genom användande av smartphone? METOD: Vi valde en kommundel med relativt goda socioekonomiska förutsättningar och en kvalitativ metodansats i form av fokusgruppsdiskussioner. Vi genomförde sex fokusgruppsdiskussioner på tre kommunala skolor med både pojkar och flickor som var tretton år. RESULTAT: a) Resultatet visade att smartphonen fungerar som en medierande artefakt för lärande till exempel i form av att de delar sina kunskaper tillsammans med vänner och att de söker upp information. b) De deltagande trettonåringarna uttrycker att de främst använder sin smartphone i syftet att kommunicera med familj och vänner via sociala medier där de lär normer och värderingar samt hur de ska agera i förhållande till andra i deras omgivning. c) Smartphonen fungerar som en artefakt som främjar känslan av egenmakt. Smartphonen främjar också känslan av delaktighet i form av att de finner glädje i att vara uppdaterade och följa med i nyheter. De uttrycker dock att det kan finnas negativa effekter som stress och utanförskap. SLUTSATS: Slutsatsen vi drar av denna studie är att smartphonen absolut är en viktig faktor för trettonåringarna i den tidsepok vi lever i. När teknologin går framåt är det viktigt att vi följer med i utvecklingen och därmed behöver vi vara våra ungdomar behjälpliga med hanteringen av det. Vi anser att fördelarna med användande av smartphone väger över så länge det inte ur en socioekonomisk aspekt skapar klyftor i samhället.

No description available.

Intranät har stor potential att vara effektiva och interaktiva verktyg för informationsöverföring från ledningen ut till medarbetarna inom organisationer. Ett användbart intranät leder till att kommunikationen underlättas avsevärt, vilket betyder att medarbetarna blir mer produktiva och framgångsrika. Dessutom stärks lagandan och det är bra för företagskulturen som medför positiva bieffekter. I förlängningen blir då organisationen mer lönsam och vinner konkurrensfördelar gentemot sina rivaler. Hela samhället kan alltså dra nytta av det här i form av bland annat fler arbetstillfällen och ökade skatteintäkter. Diverse användbarhetsproblem innebär dock att den här idealiska bilden sällan blir verklighet. För att undersöka vilka orsaker som ligger till grund för att informationsöverföringen brister, där intranät har en nyckelroll i sammanhanget, behövs en djup och bred bild av de faktiska förhållandena som råder i kontexten - hur ledningen kommunicerar med de anställda via intranät. Den ansatsen har inneburit att undersökningen gestaltats i form av en heuristisk utvärdering och en enkät för att täcka både MDI-experters perspektiv såväl som användarnas upplevelse av fenomenet. Insamlad data triangulerades sedan för att berika analysen av upptäckterna. Resultatet av undersökningen medför en ökad förståelse för användbarhetsproblem som kan sätta käppar i hjulet för en fungerande informationsöverföring via intranät inom organisationer, men även konkreta förbättringsförslag och reflektioner kring hur intranät kan utformas för att möta framtidens krav lanseras.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år cirka 30 000 personer av stroke och en tredjedel av dem får tydliga funktionsnedsättningar. Även livet för familj och andra närstående till den drabbade kan påverkas. Problem: Tidigare forskning visar att sjuksköterskor kan ha svårt att ta del av patienters upplevelser när de drabbats av funktionsnedsättning efter en stroke. Detta är något som kan påverka sjuksköterskans vårdande. Syfte: Att beskriva de drabbades upplevelser av att leva med funktionsnedsättning efter en stroke. Metod: En kvalitativ litteraturstudie av vårdvetenskapliga artiklar med Evans beskrivande syntes som analysmetod. Resultat: Upplevelser som kom fram delades in i tre stora teman och var kopplade till den förändrade kroppen, det förändrade jaget och den förändrade framtiden. Underteman var kopplade till kontroll och avsaknad av kontroll av kroppen, ett nytt jag och en ny roll, förlust av självständighet samt återhämtning och positiva tankar om framtiden. Slutsats: Att leva med funktionsnedsättning efter en stroke är något som påverkar den drabbade både kroppsligt, själsligt och andligt och det blir en omställning till ett nytt liv. Sjuksköterskan bör bli medveten om dessa upplevelser för att göra vården för dessa patienter så bra som möjligt. / Background: In Sweden aproximately 30 000 people suffers a stroke every year and a third of the victims are also affected by disabilty. The life of families and relatives of the victim is also affected. Problem: Previous research shows that nurses may find it difficult to take part of patients’ experiences when they are affected by disabilty after a stroke. This may be something that can affect the nursing care. Aim: To describe the victims’ experiences of living with disabilty after a stroke. Method: A qualitative literature review based on scientific articles with a descriptive synthesis by Evans as the method of analysis. Result: The experiences that came upp were divided into three different themes which were linked to the changed body, the changed self and the changed future. The subthemes were linked to the control and the lack of control of the body, a new self and a new role, loss of independence, recovery and positive thoughts about the future. Conclusion: Living with disabilities after a stroke is something that affects the victim both physically, mentally and spiritually and it will be a life changing event. Nurses should be aware of these experiences to make the nursing care as good as possible.

Sedan 00-talet har hipstern blivit synonymt med unga, trendkänsliga och urbana människor som anammar en särskild livsstil och bosätter sig i gamla arbetarklasskvarter. Syftet med denna studie är att studera hur hipstern skildras i media i relation till klass och plats, med fokus på den mediala bilden av hipstern i Stockholm. Studiens teoretiska urvalsram bygger på Bourdieus teorier om kulturellt kapital och klass samt hans analys av den nya medelklassen – the new petit bourgoisie. Genom att tillämpa sig av Bourdiues kulturella kapital kan man studera hipsterns livsstil och smakpreferenser. Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys av 19 tidningsartiklar som publicerats mellan 1 januari-13 och 30 april-14. Utifrån en abduktiv ansats undersöktes underliggande teman, diskurser i materialet. Studien visar att hipstern kan knytas till en kreativ och medveten medelklass som använder sig av sitt kulturella kapital för att uttrycka en unik livsstil och ockuperar kreativa yrken inom media och kultur. Vidare finns det en stark koppling mellan hipsters och Södermalm. Materialet visade även på att det finns en viss avsky gentemot hipstern. Vidare diskuteras huruvida hipstern ska ses som tillhörandens av en ny fraktion av medelklassen som utmanar rådande dominerande livsstilar med sin livsstil. Som förslag till vidare forskning diskuteras hur man kan studera hipstern i relation till nya former av kulturellt kapital samt bredda den sociologiska diskussionen kring hipsters.

In light of the recent scandals in Europe involving food labelling, this study will be focusing on food labelling. This study’s purpose is to investigate the extent of knowledge concerning labeling and presentation of food in the different food stores in Halmstad. The study was conducted out of our own interests with the guidance from the environmental health office. The study included nine different food stores of different size. The focus in this study was to verify how well five selected products follow the labeling rules. The five selected products was candy, honey, soda/energizers, freshly baked bread and self packed food. When the control was carried out it revealed some errors in the labeling of the selected products. Later when managers of the food stores were interviewed it was revealed that a connection between the errors that had been found earlier in the control and the level of knowledge about labeling existed. Because of the limited knowledge in particularly the smaller food stores there was bound to be some errors in the labeling of food in these stores. One way to reduce food labeling errors would perhaps be to offer free courses and increase information in the area of food labeling. / Problem med märkning är något som är belyst just nu bland annat på grund av det fusk som innefattar hästkött som uppdagats i Europa. Denna studie är därför inriktad på att ta fram vilken kunskap som finns i de olika livsmedelsaffärerna i Halmstad om just märkning och presentation av livsmedel. Undersökningen gjordes utifrån eget intresse samt med vägledning från Miljö- och hälsoskyddskontoret. Nio olika affärer i olika storlekar var med i undersökningen där fem olika produkter undersöktes för att se hur väl lagen följdes. Dessa fem produkter var godis, läsk/energidryck, nybakat, honung och egenförpackade varor. Tyvärr fanns det en hel del fel bland dessa varor och när affärsföreståndarna senare intervjuades uppdagades svaret på varför felen fanns. Tyvärr var det så att en del mindre affärer inte hade stor kunskap om just märkning av livsmedel och det är därmed lätt att fel uppstår i samband med detta. För att få bort problemet kan en lösning vara utbildning om just märkning och presentation av livsmedel och kanske även andra områden som berör livsmedel som t.ex. spårbarhet. Det är också viktigt att livsmedelsinspektörerna som kontrollerar livsmedelsaffärerna verkligen ser till så att affärsinnehavarna vet hur lagen ska följas ger tips om var information finns att hämta. På så sätt kan kunskapsnivån höjas också hos de små butikerna.

Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av amningsproblematik som kanföranleda användande av modersmjölksersättning. Bakgrund: Amningsstatistiken har sjunkit i Sverige det senaste årtiondet ochdistriktssköterskor har en viktig roll i att vända den trenden genom sin rådgivning, dettaeftersom amning ger hälsofördelar för barnet både på kort och lång sikt. Ett tidigt stödär viktigt för att främja amningen eftersom det är då mamman behöver som mest rådoch stöd för att etablera en fungerande amning. Det finns mycket som kan påverkaamningen och om den inte fungerar finns det ett alternativ i modersmjölksersättning. Metod: I denna studie användes en kvalitativ metod där data samlades in genom attintervjua sju distriktssköterskor som hade minst 3 års arbetslivserfarenhet inombarnhälsovården. Materialet analyserades utifrån Lundman och Hällgren Graneheimskvalitativa innehållsanalys. Resultat: Ur resultatet framkom tre kategorier som handlade om distriktssköterskanserfarenheter: Hinder för distriktssköterskan att främja amning och undvikamodersmjölksersättning där barnets och mammans hälsa och välbefinnande berörsmen även brister i vårdkedjan och synen på amning och ersättning i dagens samhälle.Konsekvenser av insättande av modersmjölksersättning som innehåller föräldrarnasreaktioner när modersmjölksersättning satts in och vilken inverkanmodersmjölksersättningen har på amningen. Distriktsköterskans roll för att främjaamning beskriver deras stödjande förhållningssätt och vilka råd och åtgärder som kanfrämja amning och undvika modersmjölksersättning men också hur användning avmodersmjölksersättning kan främja amningen. Slutsats: Distriktssköterskorna förespråkar amning och arbetar stödjande kring den.Om amningen inte kan etableras trots vidtagna åtgärder finns det ett alternativ imodersmjölksersättning som i vissa fall också kan ses som främjande för amningen.

Syfte: Att undersöka intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att smärtlindra respiratorvårdade patienter där både verbal och icke verbal kommunikation är en utmaning. Bakgrund: Intensivvårdssjuksköterskor möter dagligen respiratorbehandlade patienter som vårdas på grund av svåra sjukdomstillstånd. Denna patientgrupp upplever måttlig till svår smärta och intensivvårdssjuksköterskan ställs inför utmaningen att ge en adekvat smärtlindring. När dessa patienter inte kan kommunicera verbalt måste bedömningen av patientens behov ske utifrån tolkningar av kroppsspråk, ansiktsuttryck och fysiologiska reaktioner. Design: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Metod: Sex intensivvårdssjuksköterskor från två intensivvårdsavdelningar vid samma sjukhus i norra Sverige intervjuades hösten 2014 med stöd av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys där tre kategorier och elva subkategorier framkom. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: att hitta en hållbar medicinsk och omvårdnadsmässig smärtbehandling, att skapa en ömsesidig kommunikation är en utmaning, samarbete och utbildning skapar förutsättningar för en patientsäker vård. Konklusion: För att optimera smärtlindring till respiratorvårdade patienter krävs både omvårdnadsåtgärder samt farmakologisk behandling. Det finns en rädsla att underbehandla smärta vilket kan skapa känslor av otillräcklighet och frustration. Den icke verbala kommunikationen är inte alltid tillräcklig och då krävs en kreativitet hos intensivvårdssjuksköterskorna för att tolka patienternas smärta. Vilka utmaningar intensivvårdssjuksköterskorna än ställs inför har de alltid patienternas bästa i åtanke.

Syftet med denna undersökning var att reda ut hur gymnasielärares attityder till läromedel kan se ut. Forskningsfrågorna kretsade kring lärares användning av och attityder till läromedel i undervisningen. För denna undersökning tillämpades en kvalitativ intervjumetod. Fem verksamma lärare från en gymnasieskola i Bergslagen intervjuades för denna studie och utgjorde källmaterialet. Källmaterialet spelades in under intervjuerna med hjälp av ett inspelningsverktyg vilket sedan analyserades och redovisades i efterhand.    Resultatet visar att samtliga gymnasielärare ser läromedel som ett positivt inslag i undervisningen om man ser läroboken som främsta läromedelsform. Flera av lärarna upplevde redan under lärarutbildningen att läromedel i form av böcker var ett positivt inslag i undervisningen medan andra fick den motsatta upplevelsen. Resultaten visar även att samtliga intervjuade lärare använder sig av alternativa läromedel, främst tidningsartiklar och egenproducerat material. Även om vissa av dem ställer sig kritiska till att binda upp sig vid ett läromedel så vill alla peka på vikten av att ha ett läromedel som grund i sin undervisning, som en grundpelare att luta sig tillbaka mot när man inte hinner göra egenproducerat material eller när man hittar något intressant som man vill använda. Hur länge man har arbetat som lärare anser de vara av betydelse när det kommer till frågan hur bunden man kan vara som lärare till ett läromedel. Gemensamt för alla intervjuade gymnasielärare att de tror att personligheten avgör vilken attityd man har till läromedel och i vilken utsträckning man använder det i undervisningen. Lärarnas gemensamma inställning är att man inte behöver uppfinna hjulet en gång till när det kommer till läromedel, att man som lärare inte behöver göra så mycket eget material när det finns bra läroböcker att tillgå.

No description available.