Bakgrund: Autismspektrumtillstånd (AST) innebär en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och begreppet autismspektrumstörning innefattar flera diagnoser som autistiskt syndrom, aspergers syndrom och atypisk autism. Föräldrar kan ofta missförstå beteenden som är karaktäristiska för AST och detta kan utveckla känslor av misslyckande samt hopplöshet inför barnets framtid. Dessutom kan det vara svårt för föräldrar att anpassa sig efter nya rutiner och ta hänsyn till barnets beteenden. Sjuksköterskan har en viktig roll i att bedöma familjens situation och se deras behov av hjälp och stöd. Syfte: Att belysa föräldrars upplevelser av att leva med barn med AST. Metod: Litteraturstudien bestod av nio kvalitativa artiklar som valts ut från databaserna PubMed, Scopus och Cinahl. Artiklarna granskades och analyserades med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet resulterade i tre kategorier: ”Känna sig avskärmad från samhället”, ”Stora utmaningar som förälder” samt ”Familjen påverkas av AST”. Konklusion: Den bristande förståelsen för AST samt det bristande stödet kan vara en förklaring till att många föräldrar upplever känslor av depression, ångest och stress. Sjuksköterskan har en viktig roll i att vara närvarande och ge relevant stöd samt att uppmuntra föräldrarna för att de ska kunna växa i sitt föräldraskap. / Background: Autismspectrumdisorder (ASD) represents a neuropsychiatric disability and the concept of autism spectrum disorder includes several diagnoses such as autistic syndrome, asperger syndrome and atypical autism. Parents often misunderstand behaviors that are characteristic of ASD and this may develop feelings of failure and hopelessness about the future of the child. In addition, the difficulty for parents is to adapt to new routines and take into account the child's behavior. The nurse has an important role in assessing the situation of the family and see their need for help and support. Aim: The aim of this study was to illuminate parent’s experiences of living with children with ASD. Method: A literature study of nine qualitative articles from the databases PubMed, Scopus and Cinahl. The articles were reviewed and analysed with inspiration of a qualitative content analysis. Results: The results were resulted in three categories: “Feeling foreclosed from society”, “Major challenges as a parent” and “Family affects by AST”. Conclusions: The lack of understanding of AST as well as the lack of support can be one reason that many parents experience depression, anxiety and stress. The nurse has an important role to be present and provide relevant support and encourage parents to enable them to grow in their parenting.

Trenderna inom sedering har på senaste tid gått från djup till lätt sedering. Tidigare forskning indikerar att detta är fysiologiskt gynnsamt för patienterna och att det upplevs som positivt av både patienter och närstående. Dock är det relativt outforskat hur detta nya arbetssätt upplevs av vårdarna kring patienten och hur det påverkar deras arbetssituation. Denna studie syftade till att undersöka vårdares upplevelser av att vårda patienter som är vakna med respirator på en intensivvårdsavdelning. En kvalitativ ansats valdes. Sjuksköterskor och undersköterskor på två olika intensivvårdsavdelningar intervjuades i fokusgrupper. Totalt deltog tolv informanter, där två fokusgruppsintervjuer genomfördes med sjuksköterskor och två fokusgruppsintervjuer med undersköterskor. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet, vilket resulterade i fem huvudkategorier och tolv subkategorier. Resultatet presenterades genom följande huvudkategorier: ökad stress hos vårdaren, ökade krav på vårdaren, en resurskrävande vårdform, patienten blir en person samt krav på teamsamverkan. I resultatet framkom att vård av patienter som är vakna med respirator bidrog till en möjlighet att bättre lära känna patienten och därmed få ett mer stimulerande arbete. Men det upplevdes också som utmanande och krävande av vårdarna, vilket ledde till känslor av otillräcklighet och stress. För att ta tillvara på de positiva effekterna av att ha patienten mer vaken krävs resurser och en multiprofessionell teamsamverkan.

Barnavårdscentralen har som uppdrag att främja barnfamiljens hälsa. Ett holistiskt synsätt på hälsa innefattar även sexuell hälsa men det är oklart hur föräldrarnas sexuella hälsa uppmärksammas av distriktssköterskan på barnavårdscentralen. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors tankar kring arbetet med föräldrars sexuella hälsa på barnavårdscentral. Sex distriktsköterskor och två barnsjuksköterskor som arbetar på barnavårdscentralen intervjuades enskilt med halvstrukturerad kvalitativ metod. En induktiv innehållsanalys användes för att utvinna meningsbärande enheter och därefter få fram koder som sammanställdes till kategorier. I resultatet framkom huvudkategorierna: bristande fokus på sexuell hälsa och möjligheter att göra mer samt sju underkategorier. Enligt distriktssköterskorna var en av orsakerna till att de inte fokuserade på arbetet med föräldrarnas sexuella hälsa att det var ett känsligt ämne. De uppgav att de kände sig osäkra inför ämnet och detta kunde signaleras till föräldrarna. Distriktssköterskorna uppgav att de kunde lyssna om föräldrarna önskade samtala men att de inte trodde de var förstahandsvalet för föräldrarna. Distriktssköterskorna hade gott samarbete med andra professioner och kunde lämna över ansvaret till någon annan. Vidare uppgav distriktssköterskorna att de hade möjlighet att arbeta ännu mer med föräldrarnas sexuella hälsa. De uppgav dock att det saknades tydliga rutiner för det riktade arbetet mot föräldrarnas sexuella hälsa i verksamheten. Distriktssköterskorna såg möjligheter i föräldragruppen som de ansåg var ett betydelsefullt forum och att det fanns möjligheter att tillgodose föräldrarnas behov gällande den sexuella hälsan mer än de gör idag. För att förbättra arbetet med föräldrarnas sexuella hälsa bör rutiner tydliggöras. Även ansvaret bör klargöras för att en holistisk vård, där föräldrarnas sexuella hälsa är inkluderad, ska kunna främjas på barnavårdscentral.

Bakgrund: Schizofreni är en psykossjukdom, ca 0,5% av befolkningen drabbas. Orsaken till sjukdomen är inte säkerställd. Sjukdomen behandlas med läkemedel, terapi och mycket omvårdnadsarbete. Människor med schizofreni lever med mycket ångest och rädsla. Även upplevelser av kaos och tappad verklighetsuppfattning. Syfte: Syftet med studien var att få en förståelse för hur det är att leva med schizofreni och därigenom uppmärksamma betydelsen av den vårdande relationen. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på 9 vetenskapliga orginalartiklar. Texterna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat bestod av tre kategorier: Upplevelse av utanförskap,  Att leva i två världar och Upplevelse av vårdande relation. I resultatet framkom ett lidande som en följd av utanförskap, ensamhet, rädsla och smärta. Slutsatser: Människor med schizofreni lider oerhört mycket av sin sjukdom och av att vara utanför samhället. Vårdrelationen är av största betydelse för att uppleva välbefinnande. Människor med schizofreni strävar och längtar efter att kunna leva ett vanligt liv med familj, vänner och arbete. Som vårdpersonal är det viktigt att inte glömma alla människors lika värde.

Abstract Background. The need for drugs delegation is increasing as more and more sick people are cared for at home and too few nurses working in home health care. Because of this, the number of delegations per nurse is often unacceptably high.Aim. The aim of this study was to describe the public health nurses´ experience in drugs delegation to home care staff in home care.Method. In this study a qualitative method with an inductive approach was used. Data collection was conducted through focus group interviews with seven public health nurses. Data were analyzed using qualitative content analysis.Results. The results showed that the public health nurses´ experience in drugs delegation in home care could be summarized in one word, inadequacy. They experienced need for resources, cooperation, education and interpersonal and organizational safety and security. The need for resources included that public health nurses had to delegate because of lack of personnel and lack of time. Need for cooperation included organization, when problems arose when two principals were involved into drugs delegation. Need for education was about lack of knowledge, requests for skills upgrading, theoretical information, practical exercises, teaching methods and aids. Need for interpersonal safety and security included personnel awareness, communication, trust, and voluntariness. Need for organizational safety and security was about dose dispensing, quality assurance and planning.Conclusion. The findings of this study were that one principal would simplify the drug delegation. A common education material would be good for an optimal drug delegation. It was important for the public health nurses to delegate to well known personnel, for safe and secure drugs delegation.Keywords. Drugs delegation, focus groups, home care, home care staff, public health nurse,  qualitative content analysis.

Det sociokulturella perspektivet på lärande har haft ett visst genomslag i kursplanerna för den svenska skolan. Grundtanken är att individens utveckling och lärande sker i interaktion med andra och där har samtalet en stor betydelse. Därför har vi valt att genomföra en studie om samtalets betydelse för eleven i undervisningen och i detta arbete har vi till viss del fokuserat på hur samtalet försiggår i svenskundervisningen. Vi har även diskuterat vilka aspekter det kan finnas att ta hänsyn till när man som lärare planerar för samtal i undervisningen. Studien utgår från lärarens perspektiv. Vi ville undersöka hur lärarna öppnar upp för samtal. Två kvalitativa metoder har använts; lektionsobservationer i två olika klasser samt en fokusgruppsintervju med fyra lärare. Studien har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt John Deweys syn på kommunikationens betydelse.   Vi fann att det finns ett flertal aspekter att ta hänsyn till när man som lärare öppnar upp för samtal och att det till viss del beror på lärarens inställning till samtal i undervisningen för hur samtalet ska fortlöpa i klassrummet. Det visade sig också att lärarna hade svårare att öppna upp för samtal i svenskundervisningen än i andra ämnen.

Supervisors ansvarar för den dagliga ledningen av kabinkåren och delar sin tjänst mellan att vara administrativ ledare och att arbeta som kabinanställd i organisationen. Syftet med studien var att med hjälp av en kvalitativ induktiv metod få ökad förståelse för hur arbetsrollen ser ut och upplevs. Resultatet baseras på enskilda intervjuer, vilka tolkades i enlighet med en induktiv tematisk analys. En Supervisor rekryteras från kabinkåren och innehar två olika roller i verksamheten. Supervisorrollen har förändrats över tid. Arbetsrollen upplevs som komplex. Från att tidigare varit ett tidsbegränsat förtroendeuppdrag till tillsvidareanställd chef idag. Från att fokus har legat på praktiska göromål, till fokus på personalfrågor. Det framkommer att ett behov av kompetensutveckling har uppstått. Förväntningarna går isär och är otydliga, vilket leder till rollkonflikt. Oklara riktlinjer leder till rollotydlighet. Distansledarskap innebär avstånd till medarbetarna och ställer andra krav på kommunikationskanaler. Delar av resultatet kan kopplas till tidigare forskning om roller; rollförväntningar, rollbeteende, rollotydlighet, rollkonflikt.

Den här uppsatsen presenterar resultat från intervjuer med åtta lärare på grundskolan angående begreppet handledning. Syftet med undersökningen var att få svar på hur lärare på grundskolan vill ha handledning, hur handledningen ska ske samt vad som gör att de eventuellt inte har handledning. Rapportens första del tar upp hur lärarrollen har förändrats, synen på begreppet handledning samt hur olika handledningstillfällen kan se ut. I resultatet presenteras respondenternas åsikter om handledning och uppsatsen avslutas med en diskussion kring lärares syn på handledning. Resultatet visar att respondenterna anser att handledning ska ge dem tips och råd på hur de ska komma vidare i jobbiga situationer, särskilt när det gäller elever i svårigheter. Respondenterna vill även att handledningstillfället ska föregås av observation. Detta skiljer sig från vad litteraturen säger. Forskarna menar att handledning är ett redskap för att lärarna själva ska reflektera och komma på lösningar. Observationer inte ska göras eftersom att handledning ska baseras på det som lärarna berättar.

Fibromyalgi är en "osynlig" och kronisk sjukdom med många och varierande symtom som t.ex. värk och trötthet. Sjukdomen är vanligast hos kvinnor och har en stor inverkan på livssituationen. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur kvinnor beskriver sina erfarenheter av att leva med fibromyalgi. Studien baserades på 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna PubMed, Cinahl och PsykInfo. Analysen utfördes med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att kvinnornas liv förändrades markant av sjukdomen. De beskrev en känsla av förlust av sitt gamla liv och sociala kontakter. Kvinnorna möttes ofta av oförståelse av omgivningen och sjukvården vilket upplevdes som kränkande. Stödet från familj och vänner var väldigt betydelsefullt för kvinnorna. Att bli trodd och lyssnad på utgör en bra grund för dessa i arbetet med att leva ett liv med fibromyalgi. Sjuksköterskan har en viktig roll när det gäller att stärka kvinnornas självkänsla i deras egna hårda arbete med att kontrollera sin sjukdom.

Bakgrund: I Sverige vårdas varje år ca 26 000 personer på sjukhus på grund av akut hjärtinfarkt. Riskfaktorer för att utveckla sjukdomen är bland annat rökning, stress, övervikt samt arv. Hjärtrehabilitering är avsedd att förebygga riskfaktorer samt förbättra patientens återhämtning och hälsa, vilket sjuksköterskan har en viktig roll i. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av hjärtrehabilitering efter hjärtinfarkt. Metod: Deduktiv kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av 13 artiklar. Resultat: Individens egna resurser och yttre stöd var förutsättningar för att lyckas med hjärtrehabiliteringen. De flesta patienter hade en positiv bild av sjuksköterskan i rehabiliteringen och upplevde stöd och lättillgänglig hälso- och sjukvård betydelsefullt för att de skulle känna sig trygga. Patienterna betonade vikten av skräddarsydd information och såg olika på anpassningen till livet efter hjärtinfarkten. Diskussion: Sjuksköterskan borde ge individanpassad information och försäkra sig om att patienterna förstått informationen för att de ska kunna ta till sig kunskapen. Tillgänglighet och trygghet hade stor inverkan på patienternas deltagande i rehabiliteringen. Slutsats: Trygghet och information var de faktorer som påverkade upplevelsen av rehabiliteringen mest. Därför var det eftersträvansvärt att fokusera mer på detta i utbildningen av hälso- och sjukvårdspersonal.