The Sami mobile libraries in Norway hold a unique position as both indigenous libraries and conveyors of minority culture. This thesis aims to identify the professional identities found in these mobile libraries. The way to reach this goal will be through a systematic analysis of public documents and interviews with two decision makers employed at mobile libraries. The collected documents and interview transcriptions have been subjected to a directed qualitative content analysis based on the professional identities defined by Anders Ørom and Trine Schreiber. The additional goal is to uncover which, if any, unique identities exist in Sami mobile libraries. A main finding in this thesis was that of a new professional identity; the culture and language curator. This identity is connected to tasks concerning the preservation, revitalisation and highlighting of the Sami language and culture. This identity is also applicable for librarians working with other indigenous or minority languages around the world.

The aim of this Master’s thesis is to create increased knowledge about how 10-11 year old readers experience and use horror fiction. The work is organized to seek answers to questions regarding how the children experience, use and get affected by reading horror fiction. The essay is based on sev-en individual semi-structured qualitative interviews with children aged 10-11 years. The empirical material from the interviews was analysed by content analysis, through which recurring themes could be distinguished: Suggestion, Emo-tional reactions, Self-reflection and Creativity. The analysis has been conducted through applications of theories about development psychology, children’s reading development and genre concepts of horror fiction. The themes are exempli-fied with quotes from the interviews. Based on result from the analysis, conclusions are drawn in response to the initial questions of the study. The conclusions are not generalizable, but valid for individual children in the study, provided their statements have been correctly interpreted.- The children experience reading horror fiction Physically, Visually and Emotionally.- By reading horror fiction the children fill needs for Stimulus, Therapy and Community.- The children are affected by horror fiction in that they Develop skills and/or Develop inhibitions.In the essays final discussion the thesis’ emerging picture of the children's approach to horror fiction is problematized. The discussion underlines the importance of adults in the li-brary and school taking interest in the children's own experi-ences of reading, and it is hoped that this thesis can contrib-ute to the promotion of this.

Vård av svårt sjuka barn i hemmet är ett komplext uppdrag. I syfte att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn i specialiserad palliativ sjukvård i hemmet (ASIH) genomfördes en deskriptiv kvalitativ intervjustudie med fem sjuksköterskor på en ASIH-verksamhet i södra Skåne. Data bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet beskrivs under kategorierna organisatoriska förutsättningar och personella resurser. Sjuksköterskorna beskrev att den känslomässiga påverkan var stor och osäkerhet kunde upplevas då organisationen och planeringen kring det sjuka barnet gick för snabbt och var otillräcklig. Då vårdhandlingar genomfördes med konsekvens och tydliga riktlinjer på alla plan kunde sjuksköterskan med ro ägna tid åt att ge ärlig och konsekvent information till föräldrarna som då i sin tur kunde uppleva trygghet. Skillnader i upplevelser kunde bland annat bero på vilken typ av patient det var, hur föräldrarna uppträdde samt vilka personliga erfarenheter sjuksköterskorna bar med sig. Hemmets utformning och teknisk apparatur påverkade upplevd säkerhet och osäkerhet. Konklusionen var att en tydligt inriktad vårdplan som sjuksköterskorna inklusive samarbetspartners kunde följa och förmedla till föräldrarna på ett ärligt och konsekvent sätt ledde till att sjuksköterskorna kunde bemöta barn och familjer bättre. Fler studier behövs eftersom ASIH är under utveckling i Sverige.

Studiens syfte är att undersöka hur journalister i Aftonbladet och Expressen framställer människor, som inte är brottsoffer eller förövare, vid brottshändelser. Brottshändelserna som står i fokus är “McCann-fallet” och “Englamordet”. Den primära teorin är gestaltningsteorin, men studien faller även tillbaka på medielogik, storytelling, nyhetsvärdering samt moraliska och etiska värderingar. Tidigare forskning som legat till stöd för studien har främst behandlat hur kidnappningar framställs i medierna, journalisters moraliska tänk kring exponering av barn i medierna, relationen mellan brott och medier, samt hur journalister ramar in och gestaltar händelser. Den tillämpade metoden är komparativ textanalys med interpersonell struktur. Studien har en kvalitativ form där sammanlagt 20 nyhetsartiklar från Aftonbladet och Expressen har studerats. Samtliga artiklar blev utvalda genom ett målstyrt urval. Ett genomgående resultat är att journalister vinklar och gestaltar personer via personifiering, dramatisering, storytelling och stereotypisering för att locka läsare.

En stadig ökning av psykisk ohälsa hos unga har varit synlig sedan 1990-talet. Med utgångspunkt i ungas berättelser om egen erfarenhet har jag undersökt ungas upplevelse av psykisk ohälsa och av att i samband med detta söka och få stöd. Informanter har rekryterats via stödjande verksamheter och organisationer/sidor på internet som har en stödjande funktion. Intervjuer med och skriftliga berättelser av nio unga vuxna (20-25 år) analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Min analys resulterade i fyra teman: ”En reflexiv tillit”, ”I spänningsfältet mellan behov och förmåga”, ”Att berätta sig till mening” och ”Ohälsa i ett socialt rum”. De ungas berättelser rörde sig mellan positioner av behov och förmåga och informanterna betonade vikten av egen drivkraft och engagemang i utvecklingen mot att må bättre. Tilliten till stödjande resurser var generellt hög men kunde genom negativ erfarenhet skadas och i vissa fall till och med övergå i misstro.Betydelsen av berättelsen om egen erfarenhet av psykisk ohälsa återkom hos informanterna. Den egna berättelsen användes både för att begripliggöra erfarenhet av att må psykiskt dåligt men användes också som ett verktyg för att förändra synen på psykisk ohälsa och förbättra tillgängligt stöd. Slutligen betonas den resurs som ungas berättelser om psykisk ohälsa och hjälpsökande utgör, berättelser som på en personlig nivå kan ha en läkande och meningsskapande funktion och som även kan bidra med viktig kunskap för att utveckla stödinsatser och förståelse för ohälsans innebörd.

No description available.

Det övergripande syftet för denna licentiatuppsats är att utforska psykoterapeuters och patienters tankar om vad som är verksamt i individuell psykoterapi med fokus på deras egna erfarenheter av psykoterapeutiskt arbete. Som metod för datainsamling och analys valdes grounded theory i båda de ingående studierna. I studie 1 intervjuades psykoterapeuter, legitimerade för individuell psykoterapi. Sammanlagt nio informanter deltog i studien, både män och kvinnor med olika yrkesbakgrund och med olika psykoterapeutisk inriktning. Ett centralt begrepp, förnyande erfarenhet, utvecklades ur data. Förnyande erfarenhet är en process där terapeuten och patienten i samarbete och dialog försöker att skapa situationer där patienten gör erfarenheter som ifrågasätter eller utmanar tidigare erfarenheter som patienten har eller ger ett nytt perspektiv på tidigare erfarenheter som gör dem mer begripliga och hanterbara. Förnyande erfarenhet leder till att patientens upplevelsevärld och beteende förändras i riktning mot ett ökat psykiskt välbefinnande. I studie 2 intervjuades åtta personer som gått i individuell psykoterapi av olika längd och teoretisk inriktning hos legitimerad psykoterapeut. De bidrog med data om sexton psykoterapier eftersom flera av dem hade erfarenhet av mer än en psykoterapi. Det centrala begrepp som utvecklades ur data var terapeutens lyhörda acceptans. Lyhördhet innebär att terapeuten har en förmåga att visa sig känslig för patientens behov och känslomässiga tillstånd och att ge gensvar på ett adekvat och konstruktivt sätt. Acceptans representerar en stödjande och icke-dömande atmosfär och terapeutens tolerans, välvilja och förstående inställning. / The overall aim of this licentiate thesis is to explore psychotherapists’ and patients’ thoughts about what is effective in individual psychotherapy, focusing on their own experience of psychotherapeutic work. The method chosen for data collection and analysis was grounded theory in both the included studies. In Study 1 psychotherapists, licensed for individual psychotherapy were interviewed. A total of nine informants participated in the study, both men and women with different professional backgrounds and with different psychotherapeutic approaches. A core concept, Renewing experience, was developed from the data. Renewing experience is a process where the therapist and patient in cooperation and dialogue are trying to create situations where the patient makes new experiences. These experiences call into question or challenge past experiences of the patient or gives a new perspective on past experiences that make them more understandable and manageable. Renewing experience leads to changes in the patients experiential world and behaviour that increase psychological well-being. In Study 2 eight persons were interviewed who have attended individual psychotherapy of various lengths and theoretical orientation with a licensed psychotherapist. They contributed data on sixteen psychotherapies as several of them had experience of more than one psychotherapy. The core concept that evolved from the data was The therapist's responsive acceptance. Responsiveness means that the therapist has the ability to prove sensitive to patient's needs and emotional states and to provide feedback in an appropriate and constructive manner. Acceptance represents a supportive and non-judgmental atmosphere and the therapist's tolerance, kindness and understanding attitude. / <p>Vid tidpunkten för licentiatseminariet var delarbete 2 ej utgivet (i manuskriptform).</p>

I Kimberley, Sydafrika är tonårsgraviditeter ett utbrett socialt problem. Trots detta finns det inga insatser eller program som aktivt arbetar för att reducera problemet och dess konsekvenser. Däremot är så kallade Life skills-program förekommande i staden. Programmen arbetar för att stärka ungdomars självkänsla, framtidstro och förmåga att ta hälsosamma beslut. Syftet är att utifrån deltagarnas subjektiva upplevelser av Crossroadsprogrammet ta reda på om programmet kan verka som en förebyggande insats mot tonårsgraviditeter. Uppsatsen syftar även till att undersöka tidigare deltagares inställning till tonårsgraviditeter och om programmet haft betydelse för inställningarna. Uppsatsen baseras på informanternas upplevelser av huruvida de har blivit stärkta av deltagandet samt eventuella förändringar i deras attityder gentemot tonårsgraviditet. Resultatet beskriver att informanterna har en negativ inställning till tonårsgraviditeter och att de inte explicit uttrycker att programmet bidragit till denna inställning. Uppsatsens resultat har även försökt skildra att en utveckling av informanternas förmåga inom de olika temana kan medföra en viss preventiv effekt mot tonårsgraviditeter. Detta stödjer tidigare forskning som menar att förändringsprocesser inom dessa teman samt inom empowerment kan ha en förebyggande inverkan. Även om programmet har en viss preventiv effekt anser vi inte den tillräckligt omfattande för att det ska kunna implementeras med avsikt att förebygga tonårsgraviditeter.

Ungdomars liv präglas idag allt mer av datorer där datorn används flitigt både hemma och i skolan. Vår studie belyser gymnasieungdomars vanor kring datoranvändning och hur vanorna skiljer sig åt mellan elevers olika uppsättningar av habitus.     Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med en induktiv-deduktiv metod. Varför vi valde den metoden grundar sig i att det inte sedan tidigare existerar några teorier inom området som uppsatsen kan verifiera eller förkasta samt att studiens resultat tolkades utifrån Bourdieus teorier om habitus och kapital.    Datamaterialet samlades in genom fjorton stycken semi-strukturerade intervjuer vid två olika gymnasieprogram som präglas av olika mängd utbildningskapital. Respondenternas svar bearbetades genom teman som skapades för att finna likheter och skillnader för gymnasieprogrammen samt att hitta kulturella gemensamma särdrag.     Undersökningen ger en varierande bild av de konsekvenser som datoranvändningen kan orsaka.

Den här uppsatsen försöker genom djupintervjuer med åtta respondenter att förstå om det finns några skillnader i nyhetsintresse och -konsumtion samt politiskt intresse och engagemang, mellan personer som växte upp i ett hem med och utan dagstidning. Om det uppkommer skillnader som inte går att koppla till om man vuxit upp med eller utan dagstidning ämnar den här uppsatsen också ge svar på vad de skillnaderna då kan bero på och utbildning finns med som möjlig variabel. Detta görs för att förstå om mediearv påverkar individers intresse och engagemang för nyheter och politik med en ansats i att nyhets- och politiskt intresse ligger till grund för en demokrati. Den teoretiska ramen består av teorin om kunskapsklyftor samt tidigare forskning om att internet kan överbrygga dem. Även kommersialisering av medier samt samband mellan dagstidningsläsning och demokratiskt engagemang gås igenom för att belysa olika personers olika utgångspunkter.   Studien kommer fram till att de mest nyhetsintresserade och politiskt engagerade växte upp med dagstidning i hemmet och att den minst nyhetsintresserade och minst politiskt engagerade växte upp utan dagstidning i hemmet. Det stödjer teorin om kunskapsklyftor. De övriga, däremot, visar en ganska jämn aktiv nyhetskonsumtion och ett ganska jämnt högt intresse för politik. Kommersialiseringen av medierna sägs avpolitisera medborgarna men den här studien säger emot det, då tre personer som växte upp med föräldrar som hade kvällstidning som första nyhetskälla och själva har sociala medier och gratistidning som främsta källa, är aktiva nyhetskonsumenter som är mycket intresserade av politik. Den här studien visar också två respondenter som vuxit upp i hem utan dagstidning med outbildade föräldrar som aldrig pratade om politik hemma, som själva är nyhetsintresserade, politiskt engagerade med varsin akademisk examen. Vad de mer har gemensamt är att de använder sociala medier som nyhetskälla. Det är förenligt med studien som visar att internet kan överbrygga kunskapsklyftor. Den här studien innehåller alltså respondenter som både talar för och emot teorin om kunskapsklyftor.