Många kvinnor lever idag med sjukdomen endometrios. Detta är en sjukdom som präglas av ständig smärta och påverkar den drabbades liv och person. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometriosrelaterad smärta. Manifest kvalitativ innehållsanalys utfördes på nio vetenskapliga artiklar vilket resulterade i fyra kategorier: Att smärtan bidrar till begränsningar i dagligt liv, att samlivet med partnern blir lidande, att vara expert på att hantera sin egen smärta och att inte ta smärtan på allvar. Det framkom att endometriosrelaterad var outhärdlig och hade en negativ inverkan på livet. Många kände sig styrda av smärtan och behövde planera sitt liv efter den. Smärtan togs inte på allvar av hälso- och sjukvården och avvisades trots långvariga besvär och hanteringen av smärtan bestod till största delen av egenvård. Det finns bristande kunskap inom området av endometrios och relaterad smärta. Detta anser vi bidrar till att många som lever med smärtan inte tas på allvar. Mer forskning behövs därför för att kunna skapa en god och trygg vård med adekvat smärtbehandling för de som är drabbade av endometriosrelaterad smärta.

Att drabbas av en hjärtinfarkt är en livsomvälvande händelse som kan ge kroniska men och inverka på hela livssituationen. Sjukdomen kan även ha betydelse för hur de drabbade väljer att leva sitt dagliga liv. Syftet var att beskriva personers upplevelser av dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metoden bestod av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats enligt Bengtsson (2016). Tolv vetenskapliga artiklar analyserades och resulterade i sju kategorier; att leva med förändrad kropp och sinne, att leva med begränsningar i dagliga aktiviteter, att roller och relationer förändras, att sakna tillräcklig information och kunskap, att behöva andra människor som stöd, att behöva ta ställning till livsstilsförändringar, att tvingas omvärdera livet efter en livshotande händelse. Sjuksköterskan har en viktig roll genom att finnas som stöd och resurs i dagliga livet efter en hjärtinfarkt, för att ge de drabbade de bästa förutsättningarna för att kunna anpassa sig till sin nya livssituation. Denna studie kan ge en djupare förståelse för hur personer upplever att det dagliga livet påverkas efter en hjärtinfarkt.

I dag rapporteras det ofta i nyhetsmedierna om överbeläggningar och stress på akutmottagningar runt om i landet. Akutmottagningen är en arbetsplats som skiljer sig från andra. Sjuksköterskorna där har en särskild press på sig, då det ibland kan handla om liv och död i akuta situationer genom olycksfall och akut sjukdom. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av stress på akutmottagning, med hjälp av två frågeställningar: vilka faktorer leder till stress och vilka konsekvenser av stress beskrivs?Datainsamlingen utfördes genom en systematisk litteratursökning i databaserna Pubmed och Cinahl. De utvalda artiklarna kvalitetsgranskades med stöd av en granskningsmall och 10 artiklar togs vidare till analysen. Litteraturstudien utfördes som en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att faktorer som leder till stress är hög arbetsbelastning och dåligt anpassad arbetsmiljö, oförståelse och aggressivitet från vårdsökande samt bristande stöd från ledning och organisation. Konsekvenser av stress beskrevs som att känna obalans och drabbas av fysiska och psykiska symptom, att privatlivet påverkas och sjuksköterskan överväger byta arbete samt att stressen påverkar patientsäkerheten och omvårdnaden. Resultatet visade ett behov av stöttande åtgärder. Dessa stödåtgärder bör innefatta interventioner för att stärka befintlig personal, skapa en bättre arbetsmiljö, skapa goda grunder för en hållbar personalförsörjning och verka för hög patientsäkerhet och en god omvårdnad. Vidare behövs en tydligare anknytning mellan beslutsfattare och sjuksköterskorna. Detta för att lättare kunna fatta beslut som är anpassade och givande för den kliniska verksamheten.

Bakgrund: En av fem vuxna i världen har hypertoni. Hypertoni behandlas i första hand med livsstilsförändringar och vid utesluten effekt läkemedelsbehandling. Behandlingen vid hypertoni förutsätter en god egenvård, trots detta upplever patienter svårigheter att utföra egenvården. Egenvården förbättras då sjuksköterskan ger information samt stöttar patienten att använda egna strategier för att kontrollera sin sjukdom. Syfte: Var att beskriva upplevelser av egenvård hos patienter med hypertoni. Metod: Litteraturöversikten bestod av tio kvalitativa artiklar. Analys utfördes enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Presenterades i fyra huvudkategorier och tio underkategorier. I resultatet framkom vikten av kunskap och information för att patienter med hypertoni ska kunna bedriva egenvård. Patienterna upplevde svårigheter att följa läkemedelsrekommendationer relaterat till otillräcklig kunskap kring hypertoni. Brister i följsamhet orsakas enligt patienterna av otillräckligt stöd från vårdpersonal. Patienterna beskrev att brister i information samt följsamhet ledde till minskad tilltro till den egna förmågan, vilket försvårar egenvården. Slutsats: Patienter upplevde brister i egenvård vid hypertoni. En god kommunikation mellan patient och sjuksköterska leder till ökad delaktighet i egenvården. Mer behöver göras för att ge vårdpersonal den kunskap som behövs för att utbilda patienter kring egenvård vid hypertoni. / Background: One of five adults in the world have hypertension. Hypertension is mainly treated with lifestyle changes and when the effect is excluded drug treatment. Treatment for hypertension requires good self-care, however, patients experience difficulties in performing self-care. Self-care is improved when the nurse provides information and supports the patient to use her own strategies to control her illness. Aim: Was to describe experiences of self-care in patients with hypertension. Method: The literature review was based on ten qualitative articles. Analysis was performed on the basis of Friberg’s five-step model. Result: Was presented in four main categories and ten subcategories. In the result the importance of knowledge and information emerged to enable patients with hypertension to perform self-care. Patients experienced difficulties in following drug recommendations related to insufficient knowledge of hypertension. Failure in compliance is caused by patients with insufficient support from healthcare professionals. Patients described that lack of information and compliance led to reduced confidence in their own ability, which complicates self-care. Conclusion: Patients experience insufficient self-care in hypertension. A good communication between patient and nurse leads to increased involvement in self-care. More needs to be done to provide healthcare professionals with the knowledge needed to educate patients about self-care in hypertension.

Sammanfattning  Bakgrund: I Sverige kommer mer än var tredje person att drabbas av en cancerdiagnos under sin livstid. Cancer förknippas oftast med döden och närstående till patienter med cancer behöver stöd från vårdpersonalen för att kunna hantera den nya livssituationen. Trots kännedom av närståendes viktiga betydelse i den personcentrerade vården saknas det kunskap av närståendes upplevelser av information och stöd från vårdpersonalen. Syfte: Att beskriva hur närstående till patienter med cancer upplever information och stöd från vårdpersonalen. Metod: En litteraturstudie bestående av 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserats med en induktiv ansats. Resultat: Två huvudkategorier utformades vid analysen: Närståendes upplevelser av en personlig sjukvårdskontakt och Närståendes upplevelse av viktig information. Hur information gavs ut var viktigare än informationens innehåll och upplevelsen av stöd varierade beroende på hur delaktiga närstående var i den personcentrerade vården. Slutsats: Resultatet visade att upplevelser av stöd och information från vårdpersonalen varierade, samt att relationen mellan närstående och vårdpersonalen var avgörande för närståendes upplevelser. Därför är det av vikt att sjuksköterskan skapar en relation till närstående och även prioriterar deras individuella behov och önskemål.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilka faktorer som motiverar individer till att arbeta utan någon monetär ersättning, alltså ideellt. Frågeställningarna i studien är följande: “vilka faktorer motiverar individer till att arbeta ideellt inom idrottsorganisationer?” samt “påverkar en individs uppväxt viljan att delta i ideell verksamhet?”  Populationen i studien är människor som arbetar ideellt inom idrottsorganisationer. De teorier som används i studien är Herzbergs tvåfaktormodell, Maslows behovshierarki, teorier om inre och yttre motivation samt tidigare studier om det ideella arbetets betydelse. För att svara på frågeställningarna så har en kvalitativ metod använts med intervjuer som datainsamlingsteknik. Intervjuerna var halvstrukturerade.  Studiens resultat pekar på att det som motiverar individerna i studien till att arbeta ideellt var att det ideella arbetet bidrar med en möjlighet till att få slappna av från vardagen. Familjen var också en central motivation för flera av respondenterna, vilket innebär att de var med i organisationen då de hade barn som var verksamma i föreningen. En annan faktor som var motiverande för deltagarna i studien var känslan av samhörighet och de sociala kontakter som bildas tack vare det ideella arbetet. Respondenterna upplevde också att uppskattningen de fick tack vare arbetet de gjorde var motiverande.   Nyckelord: kvalitativ metod, ideellt arbete, intervjuer, motivation

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen i världen bland kvinnor. Yngre kvinnor får ofta sämre prognos än äldre eftersom de ofta utvecklar en aggressiv cancerform och svarar sämre på behandling. Trots att bröstcancer är den vanligaste cancerformen är forskning underrepresenterat bland yngre kvinnor med bröstcancer. I sjuksköterskans omvårdnad ingår ansvar att ge information och stöd under behandlingsperioden. Det är viktigt att förstå yngre kvinnors lidande för att lättare möta deras behov. Syfte: Syftet var att beskriva yngre kvinnors upplevelser av att genomgå behandling mot bröstcancer. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Analysen resulterade i två teman. Första temat var betydelsen av stöd med subteman upplevelse av att få stöd, upplevelse av otillräckligt stöd och upplevelse av att själva stötta familjen. Andra temat var sjukdomens påverkan på kroppen med subteman upplevelse av kroppsförändringaroch upplevelse av påverkad fertilitet.Slutsats: Patienterna upplevde sig begränsade till följd av behandling, de upplevde sorg och oro. Patienterna hade svårt att stötta familjen när de själva behövde stöd. Stöd från anhöriga, familj och sjuksköterska var viktigt för dem. Dock upplevde några av kvinnor att det emotionella stödet från sjukvårdspersonalen samt information om behandling var bristfällig. Patienterna upplevde också kroppspåverkan till följd av behandling negativt.

Bakgrund: Idag lever cirka 130000 - 150000 människor med en demensdiagnos. På grund av brist på resurser vad gäller vårdplatser och personal så sker mycket av den långsiktiga vården i hemmet och vårdbördan för familjen ökar. För att kunna ge stöd och stärka anhörigvårdare i deras hälsa finns ett behov av att veta vilka upplevelser de har. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att vårda en anhörig med demens. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med ett inifrån perspektiv. Sökning genomfördes i två olika databaser och tio artiklar som svarade mot syftet valdes ut. Dessa kvalitetsgranskades. En kvalitativ manifest induktiv innehållsanalys genomfördes. Resultat: Efter dataanalysen framträdde fem kategorier: Att livssituationen förändras, Att pendla mellan oro och förtvivlan, Att egen tid och stöd behövs för att orka, Att ha behov av kunskap och information, Att hitta nya sätt att leva tillsammans. Slutsats: Livet blir påverkat och det sker en transition. Genom utbildning kan hanterbarheten öka. Det är viktigt att sjukvården ger stöd för att underlätta situationen

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är idag ett av de vanligaste folkhälsoproblemen iSverige. I dagens hjärtsjukvård finns det mest forskning på männen och de får därför oftastmer specialiserade behandlingar och bättre uppföljning efteråt. Kvinnor har mer diffusasymtom än män och upplevelserna av sjukdomen kan därför skilja sig markant. Dåsjukdomen oftast ses som mansdominerad så kommer kvinnan i skymundan. Somsjuksköterska är det därför viktigt att vara införstådd i symtomen hos kvinnor och ta del avderas upplevelser av symtomen vid en hjärtinfarkt.Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av symtomen vid en hjärtinfarkt.Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Elva artiklar analyserades med Elo &Kygnäs manifesta innehållsanalys med en induktiv ansats.Resultat: I analysen kom det fram två stycken huvudkategorier som var förnekelse avsymtomen och delades in i två subkategorier: förminskning av symtomen och coping för attklara av vardagslivet. Misstanke om symtomens allvarlighet delades in i två subkategorier:Något är fel och förståelse över symtomens allvarlighet. Kvinnor upplever diffusa symtomsom oftast till en början förnekas eller tolkas som något annat. Detta resulterar i enfördröjning i att söka vård.Slutsats: Mer forskning behövs för att få en bättre förståelse och kunskap kring vad justkvinnor har för upplevelser av symtomen vid en hjärtinfarkt. Vidare krävs också forskningsom ger omvårdnadspersonalen bättre förutsättningar att kunna ge en personcentrerad ochjämlik omvårdnad.

Syftet med denna uppsats är att beskriva vad som har betydelse för kundens upplevelse när kunden fysiskt besöker ett fastighetsmäklarkontor och hur ett servicescape kan ha betydelse för en persons uppfattning om ett fastighetsmäklarföretag. Begreppet servicescape och dess olika delar presenteras samt viktiga teoretiska modeller. Russells Model of Affect är en teori som beskrivs och som används för att indela kunders upplevelser av den fysiska miljön. Vidare nämns även påverkansfaktorer och stimuli som genom ett servicescape påverkar kunders känslor och beteenden. Den empiriska studien som ligger till grund för uppsatsen är en kvalitativ studie där två urval gjorts. Första urvalet bestod av tre fastighetsmäklarkontor där kontorsansvariga intervjuades. Dessa tillfrågades kring vilka överväganden som gjorts i utformningen av kontorets servicescape och hur detta syftar till att påverka deras kunder. Andra urvalet bestod av tio respondenter som tillfrågades om sina uppfattningar och känslor av servicescapens komponenter. De framtagna slutsatserna är att kontorsansvariga inte gjort några större överväganden gällande kontorens servicescape och att de anställdas betydelse beaktades i större utsträckning. Resultatet visade att konceptet ordning och reda var betydelsefullt samt att blommor och växter skapade ett lugn i miljön. Studiens resultat överensstämmer till stor del med tidigare forskning vilket gör att befintlig forskning inom området servicescape går att applicera på fastighetsmäklarkontor. / The purpose of this essay is to describe what is significant and notable for a customer in a real estate office servicescape when the customer physically visits a real estate office and how a servicescape can contribute to a customers perception of the company. The term servicescape and its different components are described. Also, important theoretical models are presented. A theory that has been described is Russells Model of Affect which divides customers experiences of the physical environment. Furthermore the factors in a servicescape that influences and what stimuli that impacts a customer’s emotions and behaviours are mentioned. The empirical study, which the essay is based on, is a qualitative study where two selections has been made. The first selection consisted of three different real estate offices where the office manager was interviewed. They were asked about what considerations has been made about the servicescape and how these attempts to influence their customers. The second selection consisted of ten respondents that was interviewed about their opinions and feelings regarding the servicescapes components. The empirical section presents the result from the study and the analyse chapter analyses these and links them to the theory and the empirical section. Our conclusions that follow is that the office managers haven´t made any significant considerations regarding the office servicescape and the employee influence was valued more. The result shows that the tidiness and structure was valued and flowers created a relaxing environment. The result of the study corresponds with previous research which makes available research within servicescape applicable to real estate offices.