Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar med formativ bedömning i en digital miljö samt hur lärare undervisningspraktik i arbetet med formativ bedömning förändras i en digital miljö. I studien har två forskningsfrågor ställts till lärare som arbetar på en högstadieskola. Studien är praktiknära och undersöker hur lärarna uppfattar att de arbetar med formativ bedömning när eleverna har ständig tillgång till digitala enheter. Den teoretiska utgångspunkten tas i Vygotskijs teoribildning om lärande och utveckling och där en digital enhet i detta sammanhang ses som en artefakt för lärande, ett medierande verktyg. Denna studie är en kvalitativ studie där tio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analys skedde genom en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats, kategorier identifierades och redovisas utifrån de båda forskningsfrågorna. Samtliga intervjuade uttrycker att de i stor utsträckning arbetar med olika typer av digitalt stöd i sitt formativa arbete, både i bedömningsarbetet och i feedback till eleverna, där flera av dem nämner att de använder olika former av matriser. Vidare framkommer att lärare ser stora vinster med att använda olika digitala lärresurser i det formativa arbetet, med självrättande diagnoser och prov som leder elever vidare till nästa nivå där den ständiga tillgången medför att arbetet kan ske oberoende av tid och rum.  Man anser vidare att det ställer nya krav på lärarrollen, som att ha kompetens att hantera datorn och de digitala lärresurserna och kanske framförallt att utveckla ett kritiskt förhållningssätt, för att inte riskera att lämna över arbetet med formativ bedömning till läromedelsförfattare eller andra programmakare på internet. / The purpose of this study is to examine how teachers work with formative assessment in a digital environment, and how it changes Two research-questions have been asked to teachers who work in a secondary school. This study is close-to-practice and examines how teachers perceive their work with formative assessment when their students have constant access to digital units. The theoretical starting point begins with Vygotsky’s theory of teaching and development, in which context a digital unit is an artifact for teaching, a mediating tool. This is a qualitative study where ten semi-structured interviews were given and the analysis of the empirical data was made through a qualitative content analysis with an inductive effort and the result of the analysis has been categorized and reviewed using both research-questions. All the interviewed have said that they often teach using different digital tools in their formative work, both for their evaluation-work and in feedback given to their students, where many of them mention different forms of matrixes, partially the one present in their school’s teaching-platform, Vklass, and ones they have produced themselves in a digital environment. Furthermore, teachers see great profits in the use of digital study material in formative work, using self-grading diagnoses and tests that elevate the students to the next level and the constant access to material and work independent of time and space. One also considers that new requirements will be placed on the teaching role, such as having competence with handling computers and the digital teaching resources and maybe most importantly the development of a critical approach, in order not to risk handing over the work with formative assessment to study material producers or other program organizers on the internet.

”Med intresse för projektledning/With interest for project management” är en studie vars syfte är att belysa livsvärlden hos projektledare inom ett avgränsat geografiskt område i Sverige. För att komma fram till ett relevant svar har det gjorts intervjuer med två projektledare belägna i Örebro stad som båda har lång erfarenhet inom branschen. Informationen som gavs under intervjuerna har visat stora likheter och med vissa, distinkta skillnader i åsikter kring arbetet. En överskådlig bild skapades och det är tydligt att båda projektledarna ser både vedermödor och belöningar med arbetet de utför och att de värderar samma delar av arbetet. Resultatet pekar på att deras respektive tankar om tillexempel arbetskraft och tidsplanering är till största sannolikhet kopplat till olikheter i tillgång till arena, teknik och personal.

Bakgrund: Sedan 1950-talet har sjuksköterskeutbildningen i Sverige varit öppen för båda könen, men män utgör fortfarande en minoritet bland studenterna. Av de antagna sjuksköterskestudenterna utgör män färre än 15 procent i Sverige. Trots att satsningar har gjorts för att öka jämställdheten på utbildningen, har andelen legat relativt konstant sedan början av 2000-talet.Syfte: Syftet med studien var att beskriva manliga studenters upplevelser av att vara en minoritet vid en sjuksköterskeutbildning i Sverige. Metod: Studien genomfördes som en empirisk intervjustudie med semistrukturerade frågor med nio manliga studenter vid en sjuksköterskeutbildning. En innehållsanalys genomfördes. Resultat: Tre kategorier framkom vid analysen: de möts med förvåning, de möts som en oväntad överraskning från omgivningen, har andra förväntningar på sig att göra fysiskt tunga eller tekniska uppgifter, eller att vilja bli något annat än sjuksköterska egentligen och de får fördelar gentemot sina kvinnliga medstudenter då de får mer uppmärksamhet och syns då de sticker ut från mängden.Slutsats: De manliga sjuksköterskestudenterna blev annorlunda behandlade därför att de var män. Män som utbildar sig till sjuksköterska bryter mot samhällets förväntningar kring hur en sjuksköterska ska vara. Implikationer: Resultatet kan ligga till grund för fördjupade studier kring hur manliga studenter vid sjuksköterskeprogram upplever sin utbildning. / Background: Since the 1950's the nursing education in Sweden has been open to both sexes, but men are still a minority among the students in the nursing schools. Men still account for less than 15 percent of the students in the nursing programs in Sweden. Although efforts have been made to increase the proportion of men, the proportion has been relatively constant since the beginning of the 2000s. Aim: To describe how male nursing students experience being a minority at their education. Method: An empirical interview study with semistructured questions was conducted with nine male nursing students. A content analysis was conducted. Result: Three categories emerged from the analysis: they are meet with unexpected surprise from the people around them, others having expectations of them making physically heavy or technical tasks, or expectations that they want to become something else and gaining advantages over their female fellow students; they get more attention. Conclusion: Male nursing students considered themselves differently treated because they were men. Men who train themselves to become nurses are breaking society's expectations of how a nurse should be. Implications: The result may form the basis for further studies on how male students at the nursing program experience their education. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2018</p>

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen i Sverige och varje år insjuknar cirka 15 000 personer. Det finns inget botemedel utan hälso- och sjukvårdens insatser bör riktas mot att underlätta tillvaron för personen som insjuknat. För att sjuksköterskan på bästa sätt ska kunna bemöta den unika upplevelsen en person har av den egna sjukdomsupplevelsen bör sjuksköterskan tillämpa personcentrerad vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers egna upplevelser av att leva med Alzheimers sjukdom. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på patografier. Innehållsanalys utförd utifrån Graneheim och Lundmans pedagogiska modell för textanalys med en manifest ansats. Resultat: I studien framkom tre kategorier. Under kategorin Ett förändrat jag beskriver personerna med sjukdomen hur den förändrar deras person och begränsar deras kapacitet. Under kategorin Ett förändrat socialt liv upplever personerna förändringar i de nära relationerna, ett ökat behov av stöd samt en upplevd förändring ibland andra när sjukdomen är uttalad. Den sista kategorin Sjukdomen som ett hot mot den egna existensen visar att personer med sjukdomen upplever avsaknad av kontroll i sjukdomens förödande process och att framtiden är oviss. Samtidigt förser dock sjukdomen personerna med en möjlighet att ta till vara och uppskatta varje dag. Slutsats: Studiens resultat visar att personer med Alzheimers sjukdom upplever att livet förändras i grunden. Den egna personen förändras, det sociala livet påverkas och att sjukdomen verkar som ett hot mot den egna existensen. Genom att sjuksköterskan känner till hur personer med Alzheimers sjukdom kan uppleva sin tillvaro med sjukdomen kan sjuksköterskan stärka vårdrelationen och sätta personen i centrum för vården.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar dagligen. För patienterna med denna sjukdom kan det innebära att de behöver genomföra livsstilsförändringar och att de behöver ta ett stort ansvar gällande sin egenvård. Dessa livsstilsförändringar kan lättare genomföras med hjälp av motiverande samtal. Motiverande samtal kan användas av sjuksköterskan och den bygger på att framkalla och stärka patientens egen motivation till förändring och för att hjälpa patienten med sin egenvård. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av motiverande samtal vid diabetes typ 2. Metod: En litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ- och mixad metod. Forsberg och Wengströms kvalitetgranskningsmall användes för att kvalitetsgranska de valda artiklarna. Graneheim och Lundmans beskrivning av en innehållsanalys användes vid dataanalysen med manifesta innehåll och med inslag av latent innehåll. Resultat: Av dataanalysen framkom fyra kategorier som besvarade studiens syfte. Betydelsen av att få stöd av sjuksköterskan, påvisar att sjuksköterskan med hjälp av stöd och uppmuntran påverkade patienternas motivation. Vikten av eget ansvar, påvisar att patienterna behövde ta eget ansvar under de motiverande samtalen för att de skulle bli motiverade. Betydelse av sjuksköterskans kompetens, beskriver att patienternas erfarenheter av de motiverande samtalen påverkades av sjuksköters kans kompetens gällande diabetes typ 2 och motiverande samtal. Att förstå vikten av att genomföra livsstilsförändringar, påvisar att patienterna behövde förstå hur viktigt det var med livsstilsförändringar samt att vissa patienter kände att det kunde vara svårt om de inte hade den vilja och motivation som krävdes. Slutsats: Studiens resultat visar att patienterna med diabetes typ 2 ansåg motiverande samtal som något positivt. Dock fanns det vissa patienter som hade svårigheter med att ta eget ansvar och att förstå vikten av att genomföra livsstilsförändringar vid de motiverande samtalen. Patienterna kände att det var av vikt att sjuksköterskan och patienten arbetade tillsammans samt att sjuksköterskan fanns som stöd för att öka motivationen. Antalet artiklar som framkom vid datainsamlingen visar på att det är ett litet forskningsområde. Det behövs mer forskning för att utöka kunskapen och användandet av motiverande samtal inom diabetes typ 2.

No description available.

No description available.

No description available.

När en person närmar sig livets slut på grund av sjukdom, skador eller ålder övergår vården till att vara palliativ. Att vara närstående till en person i palliativ vård kan innebära stora förändringar. Samtidigt som den palliativa vården har som mål att erbjuda stöd till närstående att hantera sin situation framhåller tidigare forskning att närstående kan vara i stort behov av både mer och förbättrat stöd. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person i palliativ vård. Metoden var en litteraturstudie av 12 kvalitativa artiklar publicerade i CINAHL som analyserades genom en kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultatet består av fem kategorier, 1) Att stå på sidan av vid lidande och försämring,2) Att vilja vara närvarande och ha en vårdande roll, 3) Att livet kretsar kring den sjuke och vardagen förändras, 4) Att ha behov av stöd och samhörighet, 5) Att förlora sin närstående och sin roll som vårdare. Slutsatsen är att närstående vill vara nära och stödja den sjuke personen samtidigt som de har ett eget behov av stöd. Sjuksköterskan kan möjliggöra för den närstående att vara närvarande och hantera vården av den sjuke personen genom information och utbildning och samtidigt bevara den närståendes välbefinnande genom tillgänglighet, stöd och bekräftelse.

Abstrakt Skolsköterskors arbetsuppgift är att befrämja hälsa. I skollagen (2010:800) framgår att elevhälsa ska omfatta medicinska, psykologiska och psykosociala insatser. Varje elev skall erbjudas minst tre hälsobesök under grundskoletiden. Elever ska också vid behov kunna anlita elevhälsan för enklare sjukvårdsinsatser (2010:800 2 kap 25§, 27§, 28§). Syftet med studien var att beskriva skolelevers syn på skolsköterskan. Kvalitativ metod valdes där intervjuer utfördes med sju skolelever i åldern 10-15 år från sex olika skolor i norra Sverige. Data analyserades med kvalitativ tematisk innehållsanalys som resulterade i fem kategorier: Tillgänglig och att vara tillhands, Tillitsfulla relationer, Information och undervisning, Enklare sjukvårdsuppgifter samt Hälsostödjande insatser. Utifrån de fem kategorierna utfördes en tematisering där två teman framkom: Att inge trygghet i mötet och Att finnas till för att stödja och hjälpa. Elevernas syn var att skolsköterskan bör vara mer tillgänglig på skolan. De kände tillit till skolsköterskan och ville kunna träffa hen ofta. Resultatet indikerar vikten att skolsköterskan skapar en trygg miljö där elever kan få hjälp med både psykiskt och fysiskt mående. Nyckel ord: skolsköterska, elever, kvalitativ tematisk innehållsanalys, elevhälsa, miljö, omvårdnad