Telefonrådgivning är ett stort område inom hälso- och sjukvård. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att kommunicera via telefonrådgivning inom primärvården. Studien har en kvalitativ forskningsmetod där datainsamling gjordes genom individuella, semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor som arbetar med telefonrådgivning på två hälsocentraler i norra Sverige. Intervjuerna analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultatet presenteras i tre kategorier: Faktorer som kan försvåra kommunikationen, Ett gott bemötande skapar förutsättningar för en god kommunikation och En tillitsfull och god relation bidrar till positiva följder. Resultatet visar att en god kommunikation bidrar till ökad förståelse mellan distriktssköterskor och patienter, vilket i sin tur bidrar till att patienten känner trygghet och förtroende och litar på distriktssköterskans bedömning. Distriktssköterskan måste vara en aktiv lyssnare och ställa de rätta frågorna samt visa kunskap och vänlighet för att få en bra relation med patienten. Studien visar att en bra kommunikation med patienterna utgör grunden för ett bra samtal och leder till en bättre bedömning. Slutsatsen är att en bra kommunikation kan bidra till att fler patienter får rätt bedömning och vård.

För en person som drabbas av bipolär sjukdom innebär detta ett stort lidande för dennes liv och hälsa. Bipolär sjukdom kännetecknas av kroniska humörsvängningar, så kallade maniska samt depressiva perioder. Det är av stor vikt att anhöriga ges tillräckligt med information angående sjukdomen, då dessa anses utgöra en viktig roll i stärkandet av personen som lever med bipolär sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av hälsa hos en kvinna som lever med bipolär sjukdom. Designen som användes för denna studie var en litteraturstudie. Data hämtades från en självbiografi och den kvalitativa innehållsanalysen valdes som metod. I denna studie valdes en deduktiv ansats med utgångspunkt i världshälsoorganisationens definition av hälsa vilket beskrivs som ett tillstånd av komplett fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom. Resultatet visade att sjukdomen skapade ett ökat behov av socialt stöd och påverkade personens psykiska och fysiska hälsa, vilket bland annat ledde till ett självskadebeteende. Denna fördjupade kunskap kan hjälpa sjuksköterskan i bemötandet av personer med bipolär sjukdom och således minska lidande och främja dennes hälsa.

När sjuksköterskan får sin legitimation förväntas det att personen har skaffat sig tillräckligt med kompetens och förmåga att självständigt kunna planera, genomföra och utvärdera omvårdnadsåtgärder som syftar till att främja hälsa hos patienter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att börja arbeta som legitimerad sjuksköterska. Kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats tillämpades i analysen där nio vetenskapliga artiklar inkluderades och granskades vilket resulterade i sex huvudkategorier; Att vara oförberedd på vad yrket innebär, Att självständighet och ansvar känns kravfyllt, Att ha behov av stöd från andra, Att vilja känna sina patienter och tillgodose behov, Att ha behov av variation och utveckling, Att erfarenhet bidrar till ökad trygghet. Resultatet visade att nyutexaminerade sjuksköterskor var osäkra i sin nya roll och upplevde stress kring att vårda patienter. De nyutexaminerade var i behov av stöd från kollegor. I syfte att stärka de nyutexaminerades egen förmåga och känsla av sammanhang samt underlätta för dem att se patienters behov bör erfarna kollegor aktivt stödja nyutexaminerade att arbeta personcentrerat. Det kan leda till att de nyutexaminerade upplever sin situation som mer begriplig, hanterbar och meningsfull.

I Sverige beräknas att minst var tredje person kommer att drabbas av cancer någon gång under sin livstid. Vid olika cancersjukdomar använder man cytostatika som en del av behandlingen. Cytostatikabehandling användas för att bota sjukdomen, bromsa eller i ett palliativt syfte för att lindra symptom. Syftet med denna uppsats var att beskriva kvinnors upplevelse av cytostatikabehandling i samband med cancer. I studien ingick tolv vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sju kategorier. I resultatet framkom att håravfallet var en symbol för cancer och kvinnorna påverkades negativt av det förändrade utseendet. Behandlingen upplevdes smärtsam och utmanade tron på överlevnad. Förändringar i smak- och luktsinne påverkade upplevelsen av mat, dryck och dofter. De upplevde kognitiva problem i form av minnes- och koncentrationssvårigheter. Detta påverkade dem på olika sätt och vid olika tidpunkter. Relationer till vänner och familj förändrades. De blev beroende av andras hjälp för att klara av sin vardag. Brist på kontinuitet i vården och en negativ samhällssyn gjorde dem besvikna. Kvinnorna upplevde osäkerhet och rädsla inför framtiden. Sjukvården bör arbeta utifrån ett holistiskt synsätt, där man ser hela människan. Vi tror att denna litteraturstudie kan ge en ökad kunskap och en djupare förståelse för hur cytostatikabehandling kan upplevas.

Bakgrund: Inducerad abort utförs oftast på vårdinrättningar avsjuksköterskor. Hur sjuksköterskorna bemöter kvinnor i abortsituationer harbetydelse för deras upplevelse av abortvården. Syfte: Syftet var att beskrivakvinnors upplevelser av sjuksköterskors bemötande vid inducerad abort. Metod: En litteraturstudie grundad på kvalitativa artiklar genomfördes.Sökningarna gjordes i databaser med relevans för omvårdnad. Granskning avartiklarna gjordes enligt en mall. Resultat: Tre kategorierdefinieras som beskriver kvinnornas upplevelser; önskan om interaktion medsjuksköterskorna; viljan att bli sedd samt; rädsla för att bli dömd. Diskussion: Metoden diskuteras utifrån Shentons (2004)trovärdighetsbegrepp. Tre huvudfynd lyfts i resultatdiskussionen; Vikten av attfå bli bekräftad som moralisk beslutsfattare; Vikten av att inte få enundvikande vård samt Vikten av att bemötande inte präglas av fördomar.Resultatet diskuteras också utifrån Erikssons (1994) lidandeteori.Sjukdomslidande och vårdlidande uppkom av kvinnornas egna tankar och känslorsamt bristande kvalité i sjuksköterskornas bemötande. Det behövs vidareforskning om hur kvinnor upplever bemötandet i abortvården.

Inledning: Psykisk ohälsa hos ungdomar ökar och många faktorer påverkar ökningen. De viktigaste faktorerna är skolan, sociala medier och förändrad familjebild. Det är viktigt med tidig upptäckt av psykisk ohälsa och skolsköterskor har därför en central roll i detta arbete. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av psykisk ohälsa hos ungdomar. Design: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Metod: Studien grundar sig på semistrukturerade intervjuer med åtta skolsköterskor i Västerbottens län. Intervjudata analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Psykisk ohälsa beskrevs i varierande termer men skolsköterskorna upplevde att det istället borde fokuseras på begreppet psykisk hälsa. Tänkbara faktorer till ökad psykisk ohälsa var skolan, sociala medier och samband med en förändrad familjesituation. Skolsköterskorna erfor att genom att vara tillgängliga och ha en god relation med ungdomarna gavs möjligheter att arbeta mot psykisk ohälsa. Skolsköterskorna upplevde begränsade resurser men genom öppen mottagning hade ungdomarna möjligheter att komma med sina problem. Slutsats: Studien visar att mer forskning behövs kring faktorer som kan påvisa varför psykisk ohälsa ökar. Skolsköterskan är en central person i detta arbete men det finns inte samstämmig evidens kring vilka arbetssätt som ger störst effekt.

Denna studie fokuserar på förskollärares uppfattningar och arbetssätt kring modersmål och kulturell identitet i förskolan. I studien presenteras inledningsvis forskning som visar att barn behöver utveckla sina språkkunskaper i sitt modersmål för att ha större möjlighet att utveckla kunskaper i fler språk. Forskning har även visat att attityder i den sociala omgivning barnet befinner sig i påverkar både barnets språkutveckling och kulturella identitetsutveckling. I Sverige har modersmålsstöd i förskolan inom fler kommuner tidigare skett i form av besökande modersmålspedagoger som har genomfört särskilda aktiviteter med de förskolebarn som har ett annat modersmål än svenska. Numera ska barnens modersmål inkluderas på ett naturligt sätt i förskolans vardagliga verksamhet. I studien har kvalitativa intervjuer genomförts för att synliggöra fyra förskollärares uppfattningar kring barns modersmål och kulturella identitet samt deras arbetssätt kring detta. Förskollärarna som deltog i intervjuerna upplever modersmål som en viktig del av barns kulturella identitet och beskriver vikten av ett interkulturellt arbetssätt som inkluderar alla barns modersmål i den pedagogiska verksamheten. Även vårdnadshavares delaktighet nämns som en central del i arbetet samt verktyget språksamtal där barnens språkutveckling kartläggs.

Elever befinner sig dagligen i grupperingar, i grupperna blir eleverna granskade och möjligheten finns att bli accepterade eller uteslutna.  Syftet med studien var därför att skapa kunskap om vilka bakomliggande faktorer det finns avseende elevgrupperingar på fritidshem. De forskningsfrågor som inriktades var: Hur beskriver fritidslärarna vad som skapar elevgrupperingar på fritidshemmet? Hur beskriver fritidslärarna att de arbetar med att motverka elevgrupperingar? Hur beskriver fritidslärarna att de arbetar med att medverka till elevgrupperingar? Studien tog sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där vi tog stöd i de centrala begreppen appropriering och mediering. Studien utgick från en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer användes.   Genom intervjuerna framkom att gemensamma intressen, kompisar, popularitet och kultur var de framträdande faktorerna avseende elevgrupperingar på fritidshem. Relationsskapande var en tydlig kärna angående hur fritidslärarna motverkar till elevgrupperingar. Fritidslärarna belyste även att utveckla verksamheten genom intressegrupper som centralt i att medverka till elevgrupperingar.

Syftet med denna studie var att undersöka hur de åtgärder som är beskrivna i ett antal åtgärdsprogram, skrivna på tre olika skolor, överensstämmer med skolans styrdokument. Framför allt var syftet att belysa på vilken nivå åtgärderna låg, vilka specialpedagogiska perspektiv som kunde skönjas i åtgärdsprogrammen, föräldramedverkan samt hur fördelningen mellan könen såg ut. Vi fick fram vårt resultat genom att analysera texterna i de insamlade åtgärdsprogrammen. För det har vi använt oss av kvalitativ textanalys. Studien är kvalitativ med vissa kvantitativa inslag och var inspirerad av den hermeneutiska forskningstraditionen. Resultatet visade att individnivån var den klart dominerande nivån. Mycket sällan fanns åtgärder på gruppnivå och ganska sällan på organisationsnivå. Det kategoriska perspektivet var inte lika dominerande som tidigare forskning visat. Individperspektivet dominerade planering av insatser. De flesta åtgärderna hade inkludering som mål, även om det inte syntes vid första anblicken. Medverkan från vårdnadshavare varierade stort och åtgärdsprogrammen skrevs ofta utan vare sig vårdnadshavares eller elevers medverkan. Pojkarna stod för två tredjedelar av alla åtgärdsprogram. Flickornas åtgärder bestod till största delen av pedagogiska anpassningar.

How do active upper secondary school teachers in social science view controversial issues? In what way are they viewing these questions, how are they working with them and what are important questions to raise? This study examines how five social science teachers in upper secondary school views, handles and work with controversial issues in their teaching. The method that is used is based on interviews with the five teachers. The respondents came from three different schools from three different communes in the region of Jönköping County. The study is based on an interpretation of the teachers lifeworld connected to hermeneutic. Several different tools for analysis are used to make this interpretation. The conclusion is that the teachers in one way or another raised controversial issues. They either did it on purpose or the questions emerged spontaneous. None of the respondents were afraid of lifting these issues. They were important questions to work with. Especially to show the students that questions aren’t always black or white. There are often multiple dimensions and perspective connected to a question. It was important to show these perspectives according to the respondents. It was something they actively worked with. According to the respondents the work was often based on experience. The experience was connected to the exposing of the issues and the ability to handle them. Problems that could appear regarding these issues were that the questions could become sensitive in an emotionally way. They could also become discriminating or that the knowledge of the questions was poor. This involved both teachers and students.