Bakgrund: År 2018 fanns det ett behov av 817 organ i Sverige. Av den svenskabefolkningen är endast 16 procent registrerade i organdonationsregistret. Sverigeanvänder sig av förmodat samtycke. Det innebär att om det inte har framkommitvad patientens vilja varit och det samtidigt inte funnits något som tyder på attpatienten hade en negativ inställning till donation, utgår lagen ifrån att patientenvarit positivt inställd. Grunden till beslut är alltid den senaste viljeyttringen ochom denna är okänd tillfrågas alltid närmaste anhörig om beslut angåendedonation.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas upplevelser vid beslutom vävnads- eller organdonation av en avliden familjemedlem.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ studiedesign användes. Artiklarnasöktes i databaserna Pubmed och Cinahl och analyserades utifrån innehållsanalys.Resultat: Det framkom tre huvudkategorier och sju subkategorier i resultatet. Deanhöriga upplevde att informationen som gavs ofta inte kunde tas in och att detvar för svårt att förstå processen. I beslutstagandet försökte de anhöriga finnamening med situationen samtidigt som en del försökte köpa tid genom attsamtycka till donation. Dock framkom det att de anhöriga kände ett bristande stödfrån sjukvårdspersonalen efter beslutstagandet och de efterfrågade uppföljning.Konklusion: Både positiva och negativa erfarenheter upplevdes gällande beslutom vävnads eller organdonation. Resultatet påvisade även ett flertal bristandefaktorer i sjukvården som skulle kunna tas tillvara och förbättra situationen för deanhöriga.Nyckelord: Anhöriga, kvalitativa studier, upplevelser, vävnads- ellerorgandonation / Background: In 2018 there were a need of 817 organs in Sweden. Only 16percent of the Swedish population are registered in the national organ donationregister. Sweden are using presumed consent which means that if the patientswish is not known and if there are no reasons to assume that the patient has anegative attitude towards organ donation the law assume a positive attitude. Thelast will are always the base of the decision, but with an unknown will the closestrelative are asked for a decision about the organ donation.Aim: The aim of this study was to explore relatives´ experiences of decisionmakingon tissue- or organ donation of a deceased family member.Method: A literature review with a qualitative approach was used. The studies tenwas search in the databases PubMed and Cinahl and was assessed with contentanalysis.Results: It emerged three main categories and seven subcategories in the result.The relatives often experienced that the information that were given couldn´t bereceived and it were difficult to understand the process. In the decision-makingthe relatives tried to find meaning with the situation and at the same time theytried to buy some time by consenting to organ donation. However it emerged thatthe relatives felt a lack of support and follow-up towards the health professionalsafter the decision-making.Conclusion: Both positive and negative experiences were brought up in terms ofthe decision on tissue and organ donation. However, the result showed multipleinadequacies towards the healthcare professionals that could be used to improvethe situation for the relatives´.Keywords: Experiences, Qualitative studies, Relatives, Tissue- or organ donation

Bakgrund: Sömn är en viktig del i patientens tillfrisknande från sjukdom eftersom kroppen återhämtar sig under sömnen. Störd sömn kan leda till sömnbrist som påverkar patienten negativt genom exempelvis nedsatt immunförsvar. Patienters upplevelser av sin sömn vid sjukhusvistelse kan variera men upplevs i många fall negativ. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienternas upplevelser i förhållande till sömn i samband med sjukhusvistelse. Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Artiklarna identifierades ur Pubmed och Cinahl. Artikalrna kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s modell för kvalitetsgranskning av kvalitativa studier. Resultatet analyserades genom en innehållsanalys där två teman identifierades, där vartdera tema delades in i sju respektive sex subtema. Resultat: Två teman identifierades: emotionell och omgivning/miljöpåverkan. Ur dessa sammanställdes sex subteman: ångest och rädsla hos patienter; smärta, hjälplöshet och frustration; positiva upplevelser; ljud och ljusets påverkan; avdelningsrutiner; rummets påverkan. Slutsats: Patienter upplevde att deras sömn påverkades vid sjukhusvistelse. De flesta patienternas upplevelser var negativa för sömnen. / Background: Sleep is a vital part of a patient’s recovery from sickness because the human body recovers during sleep. Disturbed sleep can lead to sleep deprivation that can have a negative affect on patients, for example by a reduced activity in the immune system. Patients´ experiences of sleep during their time in the hospital can vary. Aim: The purpose of this study was to illustrate patients´ experience of sleep when being hospitalized. Method: This literature review is based on 10 qualitative studies. The articles were identified using Pubmed and Cinahl. The articles qualities were reviewed using SBU: s model for quality review of qualitative studies. The result was analyzed by analyzing the content where two main themes were identified, each main theme then got split up in seven respective six sub themes. Results: Two main themes were identified: emotional and environmental. From these two themes six headlines were compiled: Anxiety and fear in patients; pain, helplessness and frustration; positive experiences; the impact of noise and light; the unit routines; the room’s impact. Conclusion: Patients experienced that their sleep was affected during their stay at the hospital. Most of the patient’s experiences had a negative impact on their sleep.

Bakgrund: Sjuksköterskeprofessionen har tydliga riktlinjer att följa, vilka utgörs av ett påtagligt ansvar i omvårdnaden av patienter samt krav på att uppfylla en roll som ledare i arbetsteam. Trots riktlinjer och krav uppfattar många sjuksköterskor att de saknar förutsättningar för att klara av att axla rollen som en adekvat och fullgod ledare. Utveckling och forskning visar att goda kunskaper i kommunikation är ett verktyg som främjar samarbete och leder till patientsäker vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskans uppfattning gällande aspekter som har betydelse för teamarbete. Metod: En litteraturstudie utfördes i syfte att sammanställa kvalitativa studier. Litteratursökning skedde i tre databaser: PubMed, Cinahl och PsycINFO. Artiklar valdes utifrån syfte och problemformulering. Artiklar kvalitetsgranskades enligt SBU:s mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik. Analys genomfördes av studierna genom kodning och tematisering, vilket ledde till litteraturstudiens resultat. Resultat: Litteraturstudien gav en bred bild av sjuksköterskors uppfattning gällande aspekter som har betydelse för teamarbete. Flertalet teman framkom som visar vilka styrkor och brister sjuksköterskan uppfattar förekomma i teamarbete. Dessa teman var kommunikation, samarbete, personliga relationer, kompetens och organisation. Kommunikation mellan samt kunskap om olika professioner spelar en viktig roll. Bristande kunskap gällande sjuksköterskeprofessionens ansvar och krav råder mellan olika professioner. Konklusion: Sjuksköterskan behöver utrustas med rätt förutsättningar inför sin yrkesroll och dess ansvarsområden. Kunskap om vad sjuksköterskeprofessionen innebär måste etableras tydligare. Detta är en viktig utmaning för att stärka professionen. Framtida studier som fokuserar på hur denna kunskap kan implementeras mer framgångsrikt inom vården skulle vara av intresse. / Background: The nursing profession has distinct guidelines to follow whom represent a significant responsibility in the caregiving regarding patients as well as filling the roll as a leader in a team. Despite guidelines and requirements, a lot of nurses perceive that they lack the preconditions to be able to shoulder the role as an adequate and substantial leader. Development and research show that adequate knowledge in communication is a tool that promotes collaboration and leads to a safer care for the patients. Aim: The aim of this literature review was to examine nurse´s perception regarding aspects with significance to teamwork. Method: A literature review has been done with the purpose to collect and compile qualitative research studies. The search for literature was performed by using three different databases, PubMed, Cinahl and PsycINFO. Articles were chosen on the basis of the aim and question formulation. Articles went through quality appraisal according to SBU: s guide for quality appraisal of studies with qualitative research method. Analyses of the studies were done by coding and thematising, which lead to the result of the literature review. Result: The literature review provided a wide view regarding nurses’ perception of aspects with significance to teamwork. Several themes emerged that show the strength and flaws which the nurses perceived existing in teamwork. These themes were communication, collaboration, personal relationships, competence and organisation. Communication between and knowledge of different professions played a substantial part. There is a lack of knowledge regarding the nursing professions responsibility and demands, among other professions. Conclusion: Nurses need to be equipped with the proper preconditions for their professional role and its requirements. Knowledge regarding the nursing profession needs to be established more evidently. This is an important challenge for further strengthening of the profession. Future studies and research with the focus on how such knowledge can be implemented in health care could be of interest.

Bakgrund: Att möta patienter med diagnosen diabetes mellitus typ-2, blir allt vanligare och förkommer inom de flesta instanser i sjukvården. Detta relaterat till den kraftiga ökningen inte bara i Sverige utan i hela välden. Att leva med en kronisk sjukdom kan vara extremt påfrestande för patienten där det förutsätter att dem får rätt kunskap för att kunna hantera känslor och förändringar i det dagliga livet så som kost, aktivitet och medicinering. I sjukvården ansvarar sjuksköterskor för patientens omvårdnad, därav är hens roll viktig för patientens delaktighet samt hur vården planeras och genomförs. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ-2. Metod: En kvalitativ allmän litteraturstudie genomfördes med hjälp av tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna har granskats med hjälp av HKR:s granskningsmall för kvalitativa artiklar, samt analyserats och sammanställts med Friberg's analysmodell som är i fem steg. Resultat: Patienters upplevelser delades in tre huvudkategorier: Hinder för att kunna hantera sjukdomen som följs av tre underkategorier.  Stödet från omgivningen som följs av tre underkategorier och slutligen Svårigheter att genomgå livsstilsförändringar som följs av tre underkategorier.  Diskussion: Under metoddiskussionen benämns fyra trovärdighetsbegrepp: Tillförlitlighet, Verifierbarhet, Pålitlighet och Överförbarhet för att lyfta studiens kvalitet. Under resultatdiskussionen diskuteras tre centrala fynd som identifierats i litteraturstudiens resultat: Egenvården är en kamp, svårigheter i kommunikation och grupputbildningens betydelse.

I vården av patienter med cancer är det av stor vikt att se till patientens alla behov, men på det existentiella planet är vården inte alltid tillräcklig, vilket gjorde att detta var viktigt att studera. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av existentiella utmaningar vid cancer. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod. Av 12 vetenskapliga studier genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att känna att livet förändras och vilja återgå till det normala, Att ifrågasätta meningen med livet och känna att man förlorat sin framtid, Att konfronteras med sin död och reflektera över sin existens, Att känna sig ensam och inte vilja tynga närstående med sin sjukdom, Att känna skuld och ifrågasätta varför man blivit sjuk samt Att känna förlust av kontroll och sträva efter balans. I resultatet framkom att personer med cancer kände sig ensamma och isolerade, de hade även dödsångest och kände skuld. De var även vanligt att patienter fick frågor om meningen med livet och döden. Viktiga omvårdnadsåtgärder för sjuksköterskor kan vara att lyssna och våga vara närvarande samt stödja patienter att finna mening. Kunskapen om vilka existentiella utmaningar personer med cancer kan ställas inför kan hjälpa sjuksköterskor att bemöta dessa.

Palliativ vård syftar till att förbättra livskvaliteten och lidande genom att behandla och förhindra symtom istället för sjukdomar i sig. Den äldre populationen står för höga procent i behovet av palliativ vård och sjuksköterskan ses som nyckelaktörer i vårdandet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vårda äldre personer i palliativ vård. Databaserna Cinahl och Pubmed användes för att hitta relevanta artiklar som svarade till syftet. Åtta vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Bristen på kommunikation och samordning i vårdteamet påverkar vårdandet; Utbildning och mer kunskap krävs; Förtroendefulla relationer med familjen är betydande; Utmaningar och emotionella känslor är oundvikliga; Vilja arbeta för en värdig död. Resultatet visade att sjuksköterskorna kände brist på samordning i vårdandet. Att ge stöd, information och skapa relation till närstående sågs som viktigt men även utmanande. Att vårda en döende person tog fram många känslor hos sjuksköterskan och vikten av självreflektion och kunskap om palliativ vård uttrycktes. Slutsatsen visade att det krävs mer utbildning kring palliativ vård för att kunna tillgodose patientens behov. Ett bättre samarbete och kommunikation mellan olika professioner behövs för att främja hälsan hos patienten. Att involvera närstående och låta dem vara delaktiga kring patientens vård kan bidra till tillfredsställelse för både sjuksköterskan och patienten.

No description available.

Under de senaste åren har våld riktat mot vårdpersonal ökat. Sjuksköterskor som arbetar inom vård- och omsorg rapporterar att åtta–38% någon gång har blivit utsatta för fysiskt våld. Ambulanssjuksköterskor som arbetar inom ambulansverksamhet är mer utsatta för hot och våld än sjuksköterskor som arbetar på sjukhus. Tidigare forskning inom hot och våld mot ambulanssjuksköterskor beskriver förekomsten av hot och våld. Det finns begränsad forskning som beskriver ambulanssjuksköterskors upplevelser av hot och våld inom ambulansverksamheten. Syftet är att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelser av hot och våld inom ambulansverksamheten. En kvalitativ induktiv design användes. Tio ostrukturerade intervjuer med ambulanssjuksköterskor genomfördes, vilka analyserades med hjälp av innehållsanalys. Analysen resulterade i tre teman med respektive två till tre underteman. Studien visar att hot och våld skapar negativa emotionella känslor hos ambulanssjuksköterskorna. Ambulanssjuksköterskorna har en önskan om ökad utbildning kring hot och våld, samt ökat samarbete mellan andra myndigheter. Ambulansverksamheterna bör ge regelbunden utbildning till ambulanssjuksköterskor inom hot och våld, samt erbjuda samtalsstöd för att ambulanssjuksköterskorna lättare skall kunna återgå till arbetet efter allvarliga hot- och våldssituationer.

Ambulanssjukvården i Sverige har under de senaste åren fått mer möjlighet för avancerade prehospitala bedömningar och samtidigt ett ökande antal uppdrag. Under denna period ses ingen ökning i antalet ambulansresurser vilket har lett till minskad en hög belastning på både verksamhet och personal. Många ambulansområden har utvecklat arbetssätt för att kunna kvarlämna, hänvisa eller beställa alternativ transportsätt, detta för att kunna frigöra mer ambulanser. Med dessa nya arbetssätt sätts personalen under nya krav som har upplev både positivt och krävande. Brist på återkoppling, otillräckligt stöd från ledning och brist på utbildning är några av de bekymmer som tidigare upplevts. Syftet med denna studie är att beskriva hur ambulanspersonalen vid Kungälvs sjukhus upplever att arbeta med det nya arbetssättet där hänvisning till annat transportsätt eller vårdnivå och överlämnande av VIPP-dokument samt uppföljning av handläggningen ingår. Studien har baserats på en kvalitativ intervjustudie där tio ambulanssjuksköterskor eller sjuksköterskor, med eller utan annan specialistutbildning, som arbetar med detta arbetssätt intervjuats med förbestämda frågor. Resultatet visar att sjuksköterskorna i Kungälv upplever arbetssättet generellt som positivt. Det lyfts fram att återkoppling till patienterna upplevdes som mycket givande. Diskussion: Informanterna upplever i många fall samma bekymmer som i tidigare studier. Dock inte bekymret med att inte få någon återkoppling vilket visar att Kungälvs arbetssätt har hittat en lösning på en de tidigare upplevda besvären med att kvarlämna eller hänvisa patienter.

Den växande befolkningen och demografin ökar behovet av och belastningen på akutsjukvården. Forskning har påvisat att alla patienter som söker och erhåller ambulanssjukvård inte är i behov av akutsjukvård på en akutmottagning. För att ge patienten rätt vård ur ett hälsoperspektiv och även ett hållbarhetsperspektiv behöver patienten kunna hänvisas till optimal vårdnivå. Ambulanssjuksköterskans arbete är inriktat på att bedöma vårdbehov och vårdnivå. Det finns en utmaning i detta, då patienten kan uppleva sin situation som mer allvarlig eller att patienten inte vet vart de ska vända sig, vilket i sin tur ger upphov till känslor av hjälplöshet och missförstånd. Föreliggande studie avser därför att fördjupa kunskapen om patientens upplevelse av att bli hänvisad till annan vårdnivå än akutsjukvård. Syftet med studien är att beskriva patientens upplevelse av prehospitala vårdmöten då ambulanssjuksköterskan hänvisar till annan vårdnivå än akutsjukvård. Studien har utförts som en kvalitativ intervjustudie och en innehållsanalys av materialet har genomförts. Resultatet redovisas som ett tema, med sex underliggande subkategorier. Temat är: vård kommer till patienten och alternativ vård erbjuds utan skuldbeläggning. Det finns ett nödvändigt behov av att vården kommer hem till patienten på grund av rädsla och oro för ohälsa och sjukdom. Ett vårdandande förhållningsätt med noggrannhet i undersökningar och kontroller inger förtroende till ambulanssjuksköterskan. Tilliten inger en övertygelse om olika vårdalternativ, vilket leder till att egen skuldbeläggning försvinner. Hänvisning till annan vårdnivå än akutsjukvård är ur ett patientperspektiv ett möjligt vårdalternativ. Dock krävs ett vårdande förhållningssätt, tidskrävande undersökningar och medicinska kontroller. Att dessutom få ett löfte om en kontinuitet i vården, att ambulanssjukvården kan komma tillbaka, avlastar patient och anhöriga från tidigare skuldkänslor om att ha sökt fel vård.