No description available.

Bakgrund: Humant immunbristvirus är en kronisk infektionssjukdom som bryter ner immunförsvaret. En obehandlad HIV leder till döden. Allmänhetens fördomar kring HIV påverkar den drabbade i form av diskriminering. Det livsviktiga vårdbehovet som utgörs av HIV patienterna måste förlita sig på sjukvården som innefattar möten med sjukvårdspersonal. I ett möte är bemötandet grunden och sjukvårdspersonalens bemötande utgör patienters upplevelser av sjukvården. En god omvårdnad innefattar gott bemötande. Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnad vilket innebär ett patientnära arbete med mål att ge evidensbaserad och anpassad sjukvård, lindra lindande och främja hälsa. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser hos patienter med HIV i möten med sjukvårdspersonal Metod: Studien har genomförts som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Analysen inspirerades av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys med kondensering av meningsenheter följt av kodning och kategorisering. Resultat: Resultatet framkommer i tre huvudkategorier som är Upplevelser av stigmatisering, kommunikationens betydelse och Att bemötas som alla andra. Resultatet visar att patienter med HIV upplever stigmatisering med känslor av skuld och skam i möten med sjukvårdspersonal. Bemötanden upplevs undvikande, fördomsfulla och kränkande och är stigmatiserande. Patienterna upplever att kommunikationen i möten med sjukvårdspersonal är kränkande och känner missmod och förakt. Patienterna upplever dock även möten med sjukvårdspersonal som ger patienterna känslor av tillit, trygghet och uppmuntran. Patienterna upplever en vänskaplig relation till sjukvårdspersonalen. Patienterna upplever att de blir bemötta som alla andra. Slutsats: Studien ger en överblick hur patienter med HIV upplever möten med sjukvårdspersonal. Hur vida patienter upplever bemötandet av sjukvårdspersonal påverkar patienters upplevelser. Patienter upplever stigmatisering och kränkande kommunikation i möten med sjukvårdspersonal och känner skuld och skam över sin HIV. Dock upplever flera patienter även varma och positiva känslor av möten med sjukvårdspersonal. Forskning som berör sjukvårdspersonals uppfattning och kunskap kring HIV bör studeras för att undersöka sjukvårdspersonalens bemötande mot patienter med HIV. Ytterligare studier som belyser patienter med HIV och upplevelserna av sjukvården kan rekommenderas för framtida forskning.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är vanligt förekommande i sjuksköterskearbetet. Det kan vara extra påtagligt för nyutexaminerade sjuksköterskor. Den stressen kan komma att påverka omvårdnaden till patienten. Det saknas studier om hur arbetsrelaterad stress påverkar svenska nyutexaminerade sjuksköterskors omvårdnad till patienten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av om och hur arbetsrelaterad stress påverkar omvårdnaden. Metod: Empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats som analyserades utefter Graneheim och Lundmans beskrivning av hur en innehållsanalys kan gå till. Resultat: I resultatet framkom det tre kategorier om hur sjuksköterskorna upplever att arbetsrelaterad stress påverkar omvårdnaden. ”Kommunikationen brister”, ”Närvaron brister” och ”Omvårdnaden uteblir eller fördröjs”. I dessa kategorier framkommer det hur omvården påverkas av stress och hur det kan påverka patienten. Kommunikationen fallerar i mötet med patienten och i vårdteamet. Sjuksköterskorna upplever att de inte är fysiskt och mentalt närvarande med patienten när de upplever stress. Omvårdnaden påverkas av stress genom att den kanske glöms bort eller blir bortprioriterad. Slutsats: Arbetsrelaterad stress påverkar nyutexaminerade sjuksköterskors omvårdnad. Sjuksköterskorna brister i sjuksköterskans kärnkompetenser. Vidare forskning i ämnet kan vara relevant utifrån ett patientperspektiv.

No description available.

This study aims to examine how a businesses' use of the social media platform Instagram can affect the way their employees perceive their own ability to contribute within the business and interact with colleagues, which may affect the companies organizational culture. This study has been conducted through empirical research collected from interviews held with employees of a travel agency which actively uses Instagram. The results show that the company's use of Instagram has an effect upon their employees and, if one places this in relation with the theories utilized in this study, one can say that Instagram is perceived as an artifact that can function as a channel for expressing the organizational culture of the company.

The aim of this paper is to examine how religious individuals are portrayed depending on their gender, sexuality and ethnicity in digital teaching material for upper secondary school. How is the relationship between a person's religious faith, gender, sexuality and ethnicity portrayed? What kind of perceptions does this description create of the importance of religion for the individual and society? How can an intersectional analysis help to understand the perception of the importance of religion for the individual and society? The study is based on a documentary from Utbildningsradion, that is part of Swedish public service. Within Swedish public service the productions should be independent of political and commercial interests and provide a nuanced picture of the world and with an awareness concerning issues of gender, sexuality and ethnicity. The documentary is produced as educational material for upper secondary school and comes with material that the teacher can use with their class to learn about and discuss religion. The study shows that the documentary is characterized by a secular and relativistic perspective that covers discussions about religion in the Swedish media and the education system. From this secular perspective, can one discern that the documentary does not portray religion in Sweden, instead it is gazing out to the outside world to identify religiosity. The study also shows that religiosity is portrayed very differently depending on the individual's ethnicity, sexuality and gender. Islam is portrayed as the most problematic religion in contrast to Christianity, Judaism, Hinduism and Buddhism portrayed as more harmonious traditions. Terrorism and oppression of women with connection to religion is only visible within Islam, furthermore resistance from women is only described within Muslim contexts.

Background: According to Stockholm’s Public Health report refugees have lowest selfreported health and there are indicators of inadequate access to health care. All asylum seekers are offered a health assessment opportunity which less than half of them utilize. To address health problems within the group Stockholm County decided to extend an educational program for those who receive residence permit, with 12 hours health communication. Uppsala University was given the responsibility to evaluation the initiative.   Purpose: The purpose of this study was to illustrate the experiences of the involved officials of the initiative, the pros and cons of the initiative and areas of improvement.   Method: The data for this study was collect through semi-structured interviews with three different categories of officials. The collected data was analyzed using content analysis.   Results: One of the key benefits of the initiative was that it helped participants use health care. The partnership was perceived as successful because of the good communication. The officials expressed challenges regarding the length of the health communication and the struggle to meet the participant’s needs.    Conclusion: This study shows that the initiative addressed some of the barriers migrants face regarding utilizing health care. The partnership was success due to factors similar to those for other successful health promotion projects and partnerships. The challenges related to the length of the programme, which can be attributed to poor initial analysis of the problem, is together with linkage of the initiative areas of improvement. / Bakgrund: Enligt folkhälsorapporten Stockholm lider gruppen flyktingar av ohälsa och det finns indikatorer för bristande tillgång till vården. Hälsoundersökningar erbjuds till alla asylsökande men mindre än hälften av dem utnyttjar det. I Stockholms län har man beslutat att utöka samhällsorinteringen, som är obligatoriskt för de som har fått upphållstillstånd, med 12 timmar hälsokommunikation för att behandla ohälsa. Uppsala Universitet har fått ansvar för utvärderingen.  Syfte: Syftet med studien är att belysa genomförandet av den utökade samhällsorienteringeni Stockholms län, för- och nackdelar samt förbättringsområden ur tjänstemännens perspektiv.   Metod: Studien har en kvalitativ design där semi-strukturerade intervjuer med tre olika grupper av tjänstemän i samverkansprojektet användes för att samla in data. Den insamlade data analyserades med hjälp av innehållsanalys.  Resultat: En av de upplevda fördelarna med insatsen är att man har lyckats hjälpa deltagarna att använda sig av hälso- och sjukvården. Samverkan upplevs ha varit framgångsrikt tack vara bland annat bra kommunikation. Hälsokommunikationens längd är en av utmaningarna man har haft i projektet, där man har haft svårigheter att tillgodose deltagarnas behov inom tidsramen.    Slutsats: Enligt studien upplever tjänstemännen att man med insatsen behandlat en del barriärer som nyanlända möter. Samverkan upplevs ha varit framgångsrik tack vare faktorer så som bra kommunikation som även varit framgångsfaktorer för likande samverkan. Problemet med hälsokommunikationens längd kan bero på en bristfällig initial analys vilket är tillsammans med förankringsarbetet förbättringsområden för samverkan.

Titel: Patienters perioperativa erfarenheter vid regional anestesi - En metasyntes   Bakgrund: Idag genomförs många operationer i regional anestesi. Detta innebär att patienter är vakna under operationen vilket kan skapa olika känslor hos patienten samt innebära ett ökat behov av stöd för patienterna. Genom att patienten är vaken under en operation möjliggörs även en dialog mellan patient och personal. Patienter har olika behov vid en operation i regional anestesi, som delvis präglas av deras tidigare erfarenheter. Tillsammans med personal på operationssalen, är anestesisjuksköterskan ansvarig för de vårdhandlingar som utförs. En balans mellan anestesisjuksköterskans kunskap om teknisk utrustning och patientens behov, kan bidra till en positiv erfarenhet för patienten.   Syfte: Syftet är att belysa patienters perioperativa erfarenheter vid regional anestesi genom att utforska och syntetisera tidigare forskning inom området.   Metod: Studien är genomförd med metasyntes som metod. Resultatet från sju kvalitativa artiklar har sammanställts och syntetiserats i enlighet med Noblit och Hare (1988). Resultat: Patienters upplevelse av att opereras i regional anestesi är individuell. Den bedövade kroppsdelen kan upplevas oigenkännlig och svår att relatera till. Patienter upplever det betydelsefullt att erhålla kontinuerlig information under hela det perioperativa förloppet. Patienter kan även uppleva trygghet när de känner sig omhändertagna av vårdpersonal. Tidigare positiva erfarenheter av att opereras i regional anestesi medför att patienter troligen kommer önska denna anestesimetod i framtiden.   Slutsats: Vårdpersonal bör vara medvetna om patienters perioperativa erfarenheter. Föreliggande studies resultat kan bidra till ökad kunskap samt en djupare förståelse för patienters behov. Detta kan öka vårdpersonalens förmåga att vårda patienter som är vakna under operation i regional anestesi.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar verksamma förskollärare och deäldre barnen i förskolan har av musikundervisning. För att synliggöra förskolläraresrespektive barns egna upplevelser av musikundervisningen, vilka hinder och möjligheter deupplever och om deras uppfattningar skiljer sig åt eller delas. För att undersökaförskollärares och barns upplevelser gjordes en fenomenologisk studie, bestående av tvådelstudier. Studien genomfördes i två kommuner i Mellansverige och bestod av kvalitativaintervjuer med verksamma förskollärare, samt fokusgruppsamtal med äldre barn itillhörande förskolor. Resultatet analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokuspå begreppen socialt samspel, mediering, medierande redskap, appropriering ochscaffolding. Studiens resultat visade att förskollärarna och barnen till största del hade engemensam upplevelse av att musikundervisningen i förskolan som något roligt, som kangöra barnens utbildning både varierad och lustfylld. Det framgick även hur förskollärarnaansåg att musikundervisningen utöver att vara viktig i sig, kan användasämnesöverskridande och fungera som både innehåll och verktyg för att skapa möjlighetertill ett brett lärande och utveckling för barnen. Trots detta visade resultatet att bådeförskollärarna och barnen delade en upplevelse av att musiken inte får tillräckligt mycketutrymme i verksamheterna. Förskollärarna upplevde att det berodde på olika former avhinder som osäkerhet, lokaler, ljudnivå och avsaknad av intresse hos en del pedagoger. Tillskillnad från förskollärarna såg inte barnen lika många hinder med musikundervisningen,utan uttryckte att de ville ha mer musik i förskolan.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är än så länge en obotlig sjukdom som årligen drabbar omkring 250 personer i Sverige. Sjukdomen innebär ett successivt försvagande och förtvining av kroppens muskler då nervcellerna som styr musklerna dör. Den som drabbas avlider oftast inom fem år.  Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av att leva med Amyotrofisk lateral skleros (ALS).  Metod: Kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats och manifest innehållsanalys baserad på fem självbiografier, skrivna 2004–2019, av personer med ALS. Resultat: Tre kategorier med tillhörande sex underkategorier utkristalliserades. Kategorierna inkluderade Maktlöshet med tillhörande underkategorier Orättvisa och skuld och Beroende av omgivning.Mental påverkan med tillhörande underkategorierSvårt att acceptera och Rädslan att lämna. Hoppet är det sista som lämnar med tillhörande underkategorier Viljan att leva och Livskvalité trots sjukdom.  Slutsats: Studiens resultat visade att patienterna med ALS upplevde olika känslor kring deras sjukdom. De upplevde både sorg och frustration över att behöva vara beroende av omgivningen men samtidigt en tacksamhet och lycka i de små stunderna i vardagen. Stödet från familj var viktigt för att uppleva mening och livskvalité.