No description available.

Bakgrund: I Sverige insjuknar ett barn i cancer nästan varje dag. Sveriges cancervård är världsledande och överlevnadsprocenten ligger på 85%. I låg- och medelinkomstländer där majoriteten av världens barn lever är överlevnaden inte lika hög. Anledningen till att överlevnaden i Sverige är hög beror främst på kunskap inom området samt bra förutsättningar gällande behandlingar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka föräldrars upplevelser av att ha ett barn med cancer. Metod: Till studien användes en kvalitativ design där 13 stycken vetenskapliga artiklar valdes ut som sedan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier. Resultat: Studiens resultat visar att föräldrarna känner ett stort lidande relaterat till barnets sjukdom. Föräldrarna använde olika strategier för att klara av den svåra situationen. Något som hade stor betydelse för föräldrarnas välmående var stödet från omgivningen samt att de fått vara involvera i och blivit välinformerade om sjukdomsförloppet. Resultatet visar även att föräldrarna både hade positiva och negativa upplevelser från vården och vårdpersonalen. Det var många av familjerna som kände att efter lång tid på sjukhus var det svårt att hitta egna rutiner i hemmet. Samt att eftervården inte uppfyllde några av föräldrarnas behov. Slutsats: Föräldrarna upplever många olika känslor i samband med att deras barn får en cancerdiagnos. God kommunikation och anpassad information från vårdpersonalen är en god förutsättning för relationsskapande till föräldrarna. Relationsskapandet medför trygghet och tillit till vården som sedan föräldrarna överför till sina barn. Vidare forskning inom området med fokus på hur man som vårdpersonal bemöter föräldrar samt hur man stöttar dem krävs för att skapa bättre upplevelser.

År 2017 behandlades 2427 personer med hjärt-lungräddning (HLR) på svenska sjukhus. Det är en liten andel i jämförelse med hur många patienter som vårdades samma år. Eftersom en HLR-situation är något som sker sällan på ett sjukhus så var syftet med denna litteraturstudie att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid hjärtstopp och hjärt-lungräddning på sjukhus. Författarna använde sig av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats där 10 artiklar analyserades. Fyra huvudkategorier identifierades, Att bristande struktur och ordning har en negativ påverkan på kvaliteten vid HLR, Att familjens närvaro ökar känslan av stress, Att det finns en osäkerhet om HLR är etiskt korrekt, Att det är svårt att hantera sina känslor och Att vara i behov av kunskap och kontinuerlig utbildning. Resultatet visade att sjuksköterskor upplever HLR-situationer som stressande och oorganiserade, de känner sig bevakade vid familjens närvaro och det finns en rädsla att närstående ska störa. Sjuksköterskor upplever etiska dilemman vid HLR-situationer och känslorna som uppstår beror mycket på resultatet för patienten. Kunskap och utbildning framkom som viktigt för att vara förberedd inför dessa akuta situationer. Slutsatsen är att sjuksköterskor är i behov av mer utbildning och debriefing efter HLR för att lättare kunna hantera sina känslor efter återupplivningen. Teamarbete behövde också fungera bra för att sjuksköterskorna skulle känna sig säkrare i en återupplivningssituation.

En stor del av dagens miljöproblem bottnar i bristande miljömedvetenhet och en beteendeförändring är en förutsättning för att minska människans skadliga påverkan. Det krävs därför kunskap om vad som formar människors miljömedvetenhet och miljöbeteende. Denna studie syftar till att undersöka barns miljömedvetenhet och miljöbeteende med fokus på ålder och genus. Vi vill öka förståelsen för vad som påverkar barns intresse, engagemang och förståelse för miljöproblem och miljövänligt beteende. Vi har genomfört intervjuer med tjugo barn i åldersgrupperna nio och tolv år samt med en lärare för respektive åldersgrupp. Studien belyser barns syn på begreppen miljö, miljöproblem, miljövänligt beteende och miljöns framtid samt barnens intresse, engagemang och kunskap kring miljö. Resultatet visar att barns miljömedvetenhet varierar och att det finns individuella skillnader som påverkas av både barnens föräldrar och skolans undervisning. Vidare redogörs ålderskillnader gällande barns förhållningssätt, intresse och framtidstro till miljö. Genusskillnader är inte lika tydliga men framkommer när barnen diskuterar miljövänligt beteende och miljöns framtid. / The majority of today's environmental problems are caused by a lack of environmental awareness and behavioral change is essential for reducing human impact. Knowledge of what shapes people's environmental awareness and environmental behavior is therefore necessary.  The aim of this study is to examine children’s environmental awareness and behavior with focus on age and gender. We want to increase the understanding of what affects children’s interest, commitment and understanding of environmental problems and pro-ecological behavior. We have conducted interviews with twenty children in the age groups of nine and twelve years as well as one teacher from each age group. The study highlights the children’s view on the concept of environment, environmental problems, pro-ecological behavior and the future of the environment as well as the children’s interest, commitment and knowledge about the environment. The results show that children’s environmental awareness varies and that there are individual differences which are affected by parents influence and school education. Differences caused by age are observed when it comes to the children’s commitment and interest to the environment as well as their thoughts of the future. Differences caused by gender are not as apparent but is displayed when discussing pro-ecological behavior and the children’s view of the future environment.

Omvårdnad är den legitimerade sjuksköterskans huvudområde inom vilket sjuksköterskor verkar såväl teoretiskt som praktiskt. Den rådande bristen på sjuksköterskor har inneburit att andra yrkesgrupper, vilka inte besitter samma kompetens inom omvårdnad som sjuksköterskan, allt oftare tagit över den patientnära omvårdnaden. Detta kan innebära att sjuksköterskans omvårdnadsansvar försvåras men även att innebörden av sjuksköterskans omvårdnad inte längre blir tydlig. Specialistsjuksköterskans ansvar ligger i att leda, planera och utveckla omvårdnadsarbetet, hur han eller hon uppfattar omvårdnad spelar därför roll för uppdraget. Syfte: Belysa sjuksköterskors uppfattningar om omvårdnadens innebörd. Metod: En kvalitativ metod har använts, individuella djupintervjuer med åtta sjuksköterskor verksamma på medicinska vårdavdelningar har genomförts, kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera data. Resultat: Analysen tolkades att reflektera ett övergripande tema vilket belyste sjuksköterskornas uppfattning av omvårdnadens innebörd. Temat benämndes ”Att erkänna personen bakom patienten”. Sjuksköterskorna uppfattade att omvårdnadens innebörd är att se och tillgodose mänskliga behov såväl kroppsliga som själsliga, omvårdnad innebär också att se personen i ett sammanhang både situationen här och nu i vården men också att se situationen innan och efter vårdtillfället. Omvårdnad är att arbeta efter den enskilda patientens behov och önskemål. Konklusion: Om sjuksköterskor ska kunna arbeta i enlighet med den innebörd av omvårdnad som framkommer i denna studie krävs det att hen ges möjlighet att få arbeta i den direkt patientnära omvårdnaden snarare än att som nu erhålla arbetsuppgifter som lokaliserar sjuksköterskan allt längre ifrån den patientnära omvårdnaden. / Nursing is registered nurses’ [RNs] main field within which nurses operate both theoretically and practically. The current lack of nurses has led to that other professional groups, not possessing the same competence in nursing as the RNs, nowadays have taken over the direct bedside nursing care to a higher extent. This may mean that the RNs nursing care responsibilities becomes more difficult to upheld. It might also mean that the meaning of nursing care no longer is clearly articulated or acknowledged. The specialist nurse's responsibility is to lead, plan and develop nursing and nursing care, how he or she perceives nursing therefore plays a pivotal role for the nursing on offer. Aim: To illuminate RNs views of the meaning of nursing. Method: A qualitative method was used and data were collected by interviews with eight RNs working at medical units was carried out. Transcribed texts was analysed by a qualitative content analysis. Results: The analysis was interpreted to reflect an overall theme, acknowledging the person behind the patient highlighting RNs perception of nursing. The theme reflected nursing as comprising of seeing and satisfying essential human needs i.e. physical and mental while working in accordance with the individual persons need and wishes. Nursing also meant to recognise the person in a broader context i.e. including the persons past, present and future in relation to nursing. Conclusion: For RNs to offer nursing reflecting their perceived meaning of nursing RNs are needed to be given the opportunity to be relocated back to the direct bedside patient care and not be drawn further and further away from their main responsibilities within nursing.

Södra Sofielund/Seved är ett av de särskilt utsatta områdena Polisen har listat i sin rapport om utsatta områden i Sverige. En del i arbetet för att minska brottsligheten och öka tryggheten i området var att installera polisiär kameraövervakning. Detta har varit igång sedan 2015 och pågår fortfarande. Syftet med denna studie är att undersöka hur boende, verksamma och fastighetsägare i Södra Sofielund/Seved upplever och uppfattar kameraövervakningen. Föreliggande studie är genomförd via kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Urvalet har skett genom ett bekvämlighets- och snöbollsurval för att relevanta deltagande intervjupersoner ska komma till tals. Kunskapsläget kring polisiär kameraövervakning är både omfattande men saknar samtidigt viktiga aspekter, som vilken upplevelse individer har när kameraövervakning sker i ett bostadsområde och inte på allmänna platser som är mer generella, exempelvis ett torg. Resultaten i studien visade att boende, verksamma och fastighetsägare främst var positivt inställda och upplevde att övervakningen hade en viss effekt på brottsligheten. Däremot var de mindre säkra på att kameraövervakningen skulle påverkat förändringen av den upplevda trygghetskänslan i området utan det trodde intervjupersonerna vara till följd av andra trygghetsskapande åtgärder. Eftersom kameraövervakning är ett verktyg som Polisen använder sig av mer och mer är det viktigt att forskningen fortsätter undersöka upplevelser från medborgarna så att Polisens arbete ständigt kan utvecklas och förbättras. / Södra Sofielund/Seved is one of the particularly vulnerable areas the swedish police have listed in their report on vulnerable areas in Sweden. Part of the improvement work to reducing crime and decrease the fear of crime in the area was to install police camera surveillance. This has been running since 2015 and is still ongoing. The aim of this study is to investigate how residents, business- and property owners in Södra Sofielund/Seved experience and perceive camera surveillance. The present study is conducted through qualitative approaches with semistructured interviews. The selection of participants has been made through a convenience and snowball surgeon to enable relevant participating interviewees to describe their experiences. The knowledge of camera surveillance is both extensive but at the same time lacks important aspects, such as the experience individuals have when camera surveillance takes place in a residential area and not in public places that are more general, such as the townsquare. The results in the study showed that residentials, business- and property owners were primarily positive and experienced that the surveillance had a certain impact on crime. On the other hand, they were less sure that camera surveillance had affect the change in the perceived fear of crime in the area, instead the interviewees believed it to be due to other security-creating measures. As camera surveillance is a tool that the police use more and more, it is important that research continues to investigate the experiences of citizens so that police work can constantly be developed and improved.

Bakgrund: Våldsutsatthet hos kvinnor är ett stort samhällsproblem och en tredjedel av världens kvinnor räknas utsättas av våld någon gång i livet. Vanligast är att kvinnorna blir utsatta av våldet av sina partners. Våldsutsattheten ökar risken för negativa hälsokonsekvenser för de som drabbas. Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta och vårda kvinnor som blir våldsutsatta av sin partner. Metoden som användes för att besvara syftet är en litteraturstudie som sammanställt elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Litteraturstudiens resultat beskrevs under tre olika huvudteman som är kunskap och förståelse, barriärer samt känslor och strategier. Erfarenheter kring identifiering och bemötande av våldsutsatta kvinnor belystes likväl som hur viktigt sjuksköterskor ansåg att samarbete och utbildning inom området är. Hinder i arbetet med våldsutsatta kvinnor erfors som brist i utbildning, organisatoriska faktorer samt även sjuksköterskors egna generaliseringar och fördomar kring våldsutsatta kvinnor. Till sist så visade även resultatet på att sjuksköterskor upplevde olika slags känslor i mötet, vissa av dessa känslor kunde komma i vägen för arbetet med våldsutsatta kvinnor och ledde även till att sjuksköterskor hade erfarenhet av att utveckla copingstrategier för att kunna utföra sitt arbete professionellt. Konklusion: I vården av våldsutsatta kvinnor är den personcentreradevården av största vikt och vårdrelationen ska bygga på empati, respekt och tillit. Barriärer såsom okunskap, generalisering, tidsbrist och avsaknad av rutiner gör att personcentreringen blir bristfällig och att en god omvårdnad uteblir. / Background: Violence against women is a major social problem worldwide, and one-thirds proportion of women are exposed to violence at some point in their lives. Intimate violence is the most common type, that women are mostly facing. The vulnerability to violence increases the risk of negative health consequences for the victims. This work aimed to highlight nurses' experience meeting and caring for women who are victims of intimate violence. To achieve this study, a literature review that compiled eleven qualitative scientific articles were used. The outcome results from the literature study are presented under three main themes, pointed out as knowledge and understanding, barriers and emotions and strategies. Nurse's experiences regarding the identification and treatment of women that are victims of intimate partner abuse are highlighted. Moreover, the results pointed out how is important for nurses to consider cooperation and training in this field. The obstacles facing the treatment process of women suffering from intimate partner violence are presented as a lack of education, organizational factors and, nurses' generalizations such as prejudices about women that suffering intimate partner abuse. Finally, the results exhibited the experience of nurses´ emotions toward meeting the women that are victims of intimate partner abuse. Thus, some of these feelings might lead in the end messing up the hall the treatment process. On the other hand, the results find out that some of the nurses´ emotions can result in developing coping strategies, which will help the nurses achieving their work professionally. The finding of this study concluded: In the care of women who are victims of violence, person centered care is of great importance and the care relationship should be based on empathy, respect and trust. Barriers such as ignorance, generalization, lack of time and lack of routines mean that persons centering becomes inadequate and that good nursing is lacking.

Pornografi är ett omdebatterat fenomen och har främst förknippats med mäns konsumtion. Föreliggande studie syftade till att undersöka vilken mening pornografi har för kvinnor som regelbundet använder pornografi. En kvalitativ intervjuundersökning utfördes med sju unga kvinnor mellan 20–30 år. Empirin analyserades tematiskt utifrån teorin om sexuella script och begreppen intimitetstrubbel samt sexuell empowerment. Resultatet fann att pornografi har betydelse för kvinnors sexualitet. Pornografi hjälper dem att utforska kropp, upphetsning, sexuella preferenser och sexuell identitet. Pornografi ger kunskap och inspiration och betraktas som ett sätt att äga sin sexualitet. Men pornografi ger även upphov till ambivalens, särskilt kopplat till kulturella scenarier kring pornografi som skadligt och synen på pornografi som kvinnoförtryck. Detta påverkar informanternas intrapsykiska script genom hur de använder och relaterar till pornografi. Trots detta har kvinnorna aktiva strategier för att söka upp den pornografi de finner upphetsande. / Pornography is a well-debated phenomenon and is often treated as a male issue. The present study aimed to move beyond this view and investigate the possible meaning of pornography for young women. Seven young women who consumed pornography regularly were interviewed using a qualitative method. The empirics was analyzed thematically using sexual scripting theory and the concepts of intimate trouble and sexual empowerment. The result showed that pornography bears meaning for young women’s sexuality. Using pornography, they explore their sexuality, sexual identities and their preferences. Pornography is seen as a means for owning one’s sexuality. At the same time, pornography is a source of ambivalence. Cultural scenarios treating pornography as a danger and as misogynic oppression affect the women’s intrapsychic scripting and therefore the way they relate to pornography. Still, the women are seen as having developed active strategies to handle this kind of intimate trouble and find the kind of pornography they find exciting.

En placering i ett familjehem kan bli aktuellt för Kriminalvårdens klienter antingen vid utslussning från ett fängelsestraff eller som påföljd vid domen skyddstillsyn med särskild behandlingsplan. Vid placering i ett familjehem bor klienterna hos en privat familj, där tanken är att den sociala gemenskapen i familjen ska ge möjlighet till en positiv förändring i deras liv. Kunskapsläget kring familjehemsvård för vuxna gärningspersoner är mycket begränsat då inga tidigare studier genomförts. Det är därför av stor vikt att genomföra studier kring ämnet. Denna studie bidrar till att bredda kunskapsläget genom att via semistrukturerade intervjuer undersöka vilka utmaningar familjehemmen upplever med placeringen samt vilken möjlighet de upplever sig ha att hjälpa klienterna till att förändra sitt antisociala beteende. Resultatet visar att familjehemmen upplever utmaningar för såväl sig själva som för klienterna med placeringen. Vidare uppgav familjehemmen att de känner sig ha möjlighet till att hjälpa klienterna förändra deras antisociala beteende förutsatt att klienterna själva är motiverade till en förändring. Faktorer så som klienternas kön, ålder, psykiska sjukdomar, boendetid i familjehemmen, viljan att samarbeta med familjehemmen och tid spenderad ihop med familjerna avgör också vilken möjlighet till påverkan familjehemmen har. Resultatet i denna studie skulle kunna användas för vidare forskning samt utveckling av familjehemsvården för vuxna gärningspersoner. / A placement in a family home can be possible for the clients of the Swedish correctional services either as reintegration arrangement from a prison sentence or as sanction when sentenced to probation with a special treatment plan. When placed in a family home, the clients live with a private family where the thought is that the social belonging in the family will give the clients possibilities for a positive change in life. The levels of knowledge about family homecare for adult offender are very limited since no previous studies have been made. It’s therefore of great importance to carry out studies on the subject. This study helps broadening the levels of knowledge by examining through semi-structured interviews what challenges the family homes experiences with the placement, and also which possibilities they perceive having to help clients change their anti-social behaviour. The result shows that the family homes experience challenges for both themselves and the clients during the placement. The family homes also stated that they are able to help the clients change their anti-social behaviour if the clients themselves are motivated to this change. Factors such as the clients gender, age, mental illness, time living with the family, the will to collaborate with the family home and time spent together with the family also determines which possibilities the family homes has to affect the client. The result of this study could be used for further research and development of family homes for adult offenders.

Bakgrund: Trots omfattande forskning och lång kännedom om vikten av nutrition för upprätthållande av god hälsa är en stor del av den äldre populationen idag malnutrierade. Nutritionen påverkas av måltidsmiljön, men hur upplever äldre måltidsmiljön? Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser av måltidsmiljön bland äldre personer som bor på vårdboenden. Metod: Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats där äldres upplevelse av måltidsmiljön var i fokus. Artiklarna kvalitetsgranskades och en innehållsanalys utfördes. Resultat: Tre huvudteman identifierades: miljö, nutrition, individ. Huvudtema miljö delas in i tre subteman: tillgänglighet, högtid, estetik. Nutritionstemat delas in i: kost, kunskap, och tillbehör. Huvudtema individ delas in i fyra subteman: hälsa, valmöjlighet, sociala relationer, anpassningsförmåga. Resultatet diskuteras i förhållande till The Five Aspect Meal Model. Konklusion: Vad som kan tolkas som avgörande för upplevelsen av måltidsmiljön och för nutritionen hos äldre på vårdboende är estetik, kost, valmöjligheter och sociala relationer. Genom att fokusera på atmosfären, helheten och ett personcentrerat synsätt kan måltidsmiljön, och i längden nutritionen, främjas. / Background: Despite extensive research and longtime knowledge of the importance of nutrition in the maintenance of good health, a large part of the elderly population today is malnourished. Nutrition is closely connected with the mealtime environment, but how is the mealtime environment perceived by the elderly? Aim: The aim of this literature review was to illuminate experiences of the mealtime environment among elders living in care-homes. Method: A literature review based on ten scientific articles with a qualitative approach. A quality audit and content analysis were performed. Results: Three main themes were identified: environment, nutrition, individual. The main theme environment is divided into three subthemes: availability, special occasions, and esthetics. The nutrition theme is divided into: diet, knowledge, condiments. The main theme individual is divided into four subthemes: health, options, social relationships, adaptability. The result is discussed in relation to the Five Aspect Meal Model. Conclusion: What might be interpreted as crucial for the experience of the mealtime environment and the nutrition for elders in nursing homes is esthetics, diet, options and social relationships. By focusing on the atmosphere, the entirety and with a person-centered approach the mealtime environment, and in the long run the nutrition, might be encouraged.