Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett utbrett problem i hela världen som går att förebygga med livsstilsförändringar såsom fysisk aktivitet. Däremot är fysisk aktivitet som sekundär prevention underutnyttjad på grund av okunskap och rädsla. Efter en hjärtinfarkt behöver sjuksköterskan utforma en personcentrerad rehabiliteringsplan utifrån personens upplevelser och behov. Det leder till att sjuksköterskan kan stötta och motivera personen till att uppnå egenvårdsbehov utifrån dess egna förutsättningar. Syfte: Syftet var att undersöka personers upplevelse av fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt. Metod: Metoden var en litteraturstudie med grund i analys av kvalitativ forskning med induktiv ansats baserat på nio vetenskapliga artiklar som analyserades med en femstegsanalys för kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Hinder för att utföra fysisk aktivitet, Den nya livssituationen, Stödets betydelse och åtta underkategorier: Rädsla och oro, Fysiska begränsningar, En ny livsstil, Kamp för att uppnå livsstilsförändringar, Fysisk aktivitet som rutin, Närståendes engagemang vid livsstilsförändringarna, Information och stöttning från sjukvården och Stödet från andra i samma situation. Dessa kategorier beskriver personers upplevelse av fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt. Slutsats: Upplevelsen av fysisk aktivitet visade sig vara både positiv och negativ. Genom att ta del av dessa upplevelser kan sjuksköterskan involvera personen att bli mer delaktig i vårdandet och därmed stärka den personcentrerade omvårdnaden. Det finns en nödvändighet i att sjuksköterskan tillägnar sig kunskap om skillnader och likheter i upplevelserna för att kunna omsätta detta till praktisk omvårdnad.

Denna kvalitativa studie syftar till att bidra till ökad kunskap om vad som gör musikundervisningen mer motiverande för elever på högstadiet. Trots att elever ofta lyssnar på musik och umgås kring musikaliska aktiviteter, som att dansa eller sjunga ihop, saknas motivation till att lära sig mer om musikämnet. 24 elever har i denna studie, genom fokusgruppssamtal, uttryckt sin uppfattning gällande motivation för musikämnet och vilka faktorer som påverkar den. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på att lära av varandra, samt att undervisa inom den proximala utvecklingszonen.  Resultatet visar att elevers motivation påverkas av en rad olika faktorer, somliga mer viktiga än andra för de som deltagit i studien. Majoriteten elever lyssnar ofta på musik och har en tydlig bild av vad de önskar lyssna på. De har olika låtar och spellistor för olika sinnesstämningar och tillfällen. Eleverna lyssnar både när de är ensamma och tillsammans med andra som ett sätt att umgås. Musiklyssningen tycks förena eleverna, där alla har något att bidra med och tycka till om. En faktor som nämns som avgörande för motivationen i flera grupper är vikten av hur läraren är. Eleverna vill ha en lärare som är rättvis och konsekvent med disciplin, någon som tillrättavisar klassen om arbetsro saknas. De vill samtidigt, vilket de understryker, ha en lärare som är “lite som en vän”. En lärare ska enligt dem förklara bra, vara engagerad och stöttande. Eleverna vill bli sedda och känna att läraren bryr sig om dem och deras utbildning. Samtliga grupper uttrycker att långa genomgångar, där läraren under lång stund pratar utan avbrott av annat, sänker motivationen. De vill då antingen bli involverade i genomgången alternativt få börja arbeta med en uppgift. Flera av eleverna nämner att de gärna vill att läraren visar hur de ska göra och inte enbart berättar vid tavlan. Samtliga elever talar utifrån en uppfattning om att musikämnet ska vara roligt och nämner instrumentspel som det som motiverar dem mest. Vid instrumentspel önskar fler att få vara med och påverka vad som ska spelas. Att spela en låt som de känner igen sedan tidigare, gärna något nutida, är det flera som tror ökar deras motivation. I samtliga grupper diskuteras betyg och/eller kommande gymnasieval. Om motivationen tryter är det flera av eleverna som tar hjälp av tanken att de vill kunna söka in på sitt förstahandsval till gymnasiet. För några ligger tankar om betyg och meritvärde främst, medan det för vissa är sista utvägen när inget annat motiverar. Något som slutligen visat sig ha betydelse för motivationen i vissa fall är vem eleverna arbetar med i klassrummet. Resultaten är utifrån elevers uppfattning och studien redovisar inte i vilken grad dessa faktorer påverkar.

Bakgrund: Många ambulanssjuksköterskor upplever att kraven på dem stiger samt att arbetsrelaterad stress ökar allt mer. Ambulanssjuksköterskor måste ha kunskap inom många områden och samtidigt bedriva en patientsäker vård. Arbetsmiljön upplevs i många lägen bristfällig och har betydelse för upplevelsen av arbetsrelaterad stress. Motiv: Vid granskning av tidigare forskning observeras att många sjuksköterskor upplever att kraven på dem ökar samt att den arbetsrelaterade stressen stiger. Mer kunskap behövs om arbetsrelaterad stress i prehospital akutsjukvård och hur ambulanssjuksköterskor upplever och hanterar den i sitt arbete.Syfte: Att belysa hur ambulanssjuksköterskor upplever och hanterar arbetsrelaterad stress i prehospital akutsjukvård.Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes på fyra ambulansstationer i Region Västernorrland som är belagda i både glesbygd och storstad. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: ”känslomässig belastning”, ”strävan efter kontroll” och ”vikten av stöd från kollegor och organisation”.Konklusion: Det framkom i studien att flera aspekter påverkar ambulanssjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress. Dessa aspekter kan leda till konsekvenser för patientsäkerheten och personalens egen hälsa om inga åtgärder vidtas. Mängden krav som ställs och graden av kontroll som upplevs i arbetssituationer kan vara avgörande för om arbetet skapar stress. Den arbetsrelaterade stressen upplevs som ett allt mer stigande problem i arbetet som kräver förbättringsåtgärder. Dessa åtgärder bör tas fram gemensamt med personal och ledningen. Detta för att personalen kan och känner sin egen arbetsmiljö mest och kan förmedla problemen men också komma med förslag till förbättring.

Bakgrund: Ambulanssjukvård innebär utförande av avancerade och omedelbara vårdåtgärder till patienter som är sjuka eller skadade och befinner sig utanför sjukvårdsinrättningar. Sjuksköterskan möter patienter i alla åldrar och har ett stort ansvar i den prehospitala vårdprocessen, från när larmet inkommer tills att patienten lämnas. Barn är dock en sällsynt patientgrupp inom ambulanssjukvården och tidigare forskning visar att sjuksköterskor upplever en rad olika utmaningar kring prehospital vård av barn. Motiv: Tidigare forskning kring ämnet börjar bli daterad och enligt vår kännedom har sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn utifrån den prehospitala vårdprocessen inte studerats. Genom att identifiera upplevelserna i de olika faserna kan åtgärder sättas in för att öka tryggheten. Syfte: Syfte med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda barn prehospitalt utifrån den prehospitala vårdprocessen. Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som jobbade inom ambulanssjukvården (n=8). Datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: I resultatet identifierades sju olika kategorier: Möter sjuka barn för sällan för att det ska kännas tryggt; En plan, behandlingsriktlinjer och kollegor skapar både trygghet och osäkerhet; Utmaningen med barnlarm är spännande och ökar fokus; Möta patientens och anhörigas känslor väcker egna känslor; Undersökning, bedömning och behandling präglas av rädsla för att göra fel; Transporten innebär svårigheter och osäkerhet men även en känsla av kontroll samt Behov av stöd i efterförloppet. Konklusion: Resultatet visar att sjuksköterskorna i ambulansen upplever utmaningar, men även möjligheter, i den prehospitala vårdprocessens alla faser. För att patienter ska vårdas utifrån samma förutsättningar bör sjuksköterskan arbeta efter den prehospitala vårdprocessen. Det kan tolkas att det finns en avsaknad av kontroll och stöd i förhållande till det krav som ställs på sjuksköterskorna. Kontroll och stöd antas kunna öka med kunskap och erfarenhet samt strukturerat stöd i efterförloppet.

Varje år examineras tusentals studenter till legitimerade sjuksköterskor. Den första tiden beskrivs som påfrestande då de möts av nya utmaningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara ny inom yrket. För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Analysen resulterades i sex huvudkategorier; att kunskap och erfarenhet av omvårdnad har stor betydelse, att stöd från arbetskamrater påverkar trivseln i yrket, att ha eget ansvar vid hög arbetsbelastning är en utmaning, att yrket påverkar en som person även utanför arbetet, att yrket inte motsvarar förväntningar samt att vara osäker i yrkesrollen. Det framkom att nyexaminerade sjuksköterskor upplevde brist på kunskap och osäkerhet i yrkesrollen samt att reflektion kunde stärka den professionella utvecklingen. Hög arbetsbelastning bidrog till att de inte hann utföra den bästa omvårdnaden. Kollegors inställning hade betydelse för att trivas på arbetsplatsen. På fritiden var det svårt att sluta tänka på arbetet och egenvård var viktigt för att må bra. En slutsats som kan dras är att stöd och reflektion är viktigt för att trivas och utvecklas i sin profession och att sjuksköterskestudenter bör förberedas på bästa sätt inför yrket.

Akutmottagningen är den mest komplexa enheten på sjukhuset där kritiskt sjuka patienter med komplexa omvårdnadsbehov behandlas och främsta målet där är att rädda liv. Det krävs att sjuksköterskor besitter en hög nivå av praktisk kunskap och professionell expertis och har förmågan att arbeta snabbt samt är flexibla. På grund av den unika miljön på akutmottagningen kan sjuksköterskors upplevelser av att utföra omvårdnad variera. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge omvårdnad på akutmottagningen. Metod: 21 vetenskapliga artiklar valdes ut i PubMed och Cinahl och har kvalitetsgranskats med SBU granskningsmall. Kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats har utförts. Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier; “möte med patient och familj som en del i att ge omvårdnad”, “brist på resurser och teamwork försvårar omvårdnadsarbetet”, “kunskapsbrist och behov av utbildning för att kunna ge god omvårdnad”, “akutmottagningens miljö kan riskera patienters och sjuksköterskors säkerhet”, "utmanande att ansvara för många patienter samtidigt”, samt “omvårdnad kommer i andra hand". Slutsats: Mer forskning krävs för att öka kunskap och förståelse kring sjuksköterskors upplevelse av att ge omvårdnad på akutmottagningen samt vad deras omvårdnadsarbete innebär. Detta kan bidra till att främja god hälsa hos sjuksköterskor, högre kvalité på omvårdnad samt hög patientsäkerhet.

Rekonstruktion av brösten kan göras till följd av bröstcancer som är en vanlig sjukdom bland kvinnor. Det är vårdens ansvar att ge adekvat information för att kvinnan ska kunna fatta rätt beslut. Rekonstruktionen kan genomföras med implantat eller kroppsegen vävnad, antingen i samband med eller efter mastektomi. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av bröstrekonstruktion efter mastektomi till följd av bröstcancer. Studien utfördes genom en kvalitativ litteraturstudie, varav tretton vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades via en manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier; Att maskera tecken på sjukdom, Att återfå kvinnligheten, Att verkligheten inte stämmer överens med förväntningarna, Att ha behov av vägledning och Att återhämta sig. I resultatet framkom att kvinnor önskade att se och känna sig normala och samtidigt oroade de sig för att andra skulle märka tecken på sjukdom de bar med sig. I resultatet framgick det också att kvinnor ville återställa känslan av femininitet och kände sig hela med sina nya bröst, men bemöttes av samhälleliga normer. Kvinnor upplevde även att livet gick framåt och att deras mående förbättrades efter bröstrekonstruktionen. I resultatet framgick det att de kvinnor som var missnöjda efter bröstrekonstruktionen önskade att de blivit erbjudna mer information och delaktighet. Att ha förväntningar som skilde sig från verkligheten innebar ofta missnöje över resultatet. Genom ökad medvetenhet om kvinnans upplevelser av bröstrekonstruktion till följd av mastektomi på grund av bröstcancer kan vården och den enskilda sjuksköterskan främja hennes resurser och tillfredsställa hennes behov.

Detta arbete syftar till att bidra med kunskap om hur lärare ser på elevers attityder till matematik, hur lärare arbetar med attityder till matematik, vilka faktorer de tror påverkar elevernas attityder samt om lärarna upplever någon koppling mellan inlärningsförmåga och attityder. Tidigare forskning har visat på att lärare kan ha en stor påverkan på elevernas attityd till matematiken, något som sedan påverkar eleverna såväl genom användandet av matematik i vardagen som när de står inför att söka utbildningar. För att söka svar på forskningsfrågorna har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer med fem behöriga matematiklärare i åk 4–6. I studiens resultat uttrycker lärarna att det inte finns någon generaliserbar koppling mellan inlärningsförmåga och attityder i mellanstadiet. Däremot upplevs en ökad korrelation mellan dessa i takt med ökad ålder hos eleverna. För att stärka redan positiva eller vända negativa attityder använde sig lärarna av ett varierat arbetssätt, nivåanpassning samt vardagsanknuten matematikundervisning. Utifrån diskussionen av resultatet dras slutsatsen att lärarna har stor möjlighet till att påverka elevernas attityder, men att det även finns faktorer som är svåra för dem att påverka, såsom föräldrar, syskon och äldre kompisar.

Bakgrund: Begreppet arbetsmiljö innefattar fysiologiska, psykologiska, sociala och tekniska faktorer som påverkar arbetstagare. I sjuksköterskors arbetsmiljö kan problem med bemanning, kommunikation och arbetsbelastning leda till försämrad patientsäkerhet och i förlängningen vårdskador. Varje år uppstår 93 000–98 000 vårdskador på sjukhus i Sverige. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsmiljöns påverkan på patientsäkerheten. Metod: En systematisk litteraturstudie i databaserna PubMed och Cinahl resulterade i åtta vetenskapliga artiklar som analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med ​​en induktiv ansats och ett manifest synsätt. Resultat: Sjuksköterskors upplevelser av hur arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten resulterade i sex slutkategorier: Att vara för få och inte ha tid att ge en god och säker vård, Att kommunikation och samarbete både kan hindra och främja en säker vård, Att önska en enad organisation och ett tydligt ledarskap, Att egen och kollegors kunskap påverkar säkerhet i vården, Att avvikelserapportering är viktigt, men inte fungerar och Att det finns skillnader i förutsättningar och värderingar. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att arbetsmiljön påverkade patientsäkerheten på flera sätt. Ledningen behöver samarbeta med personal och ge sjuksköterskor stöd, tid, resurser och förtroende för att arbeta patientsäkert. Orsakerna till att vårdskador uppstår har undersökts väl av forskare och för att stärka kunskaperna inom området bör effekter av olika säkerhetsåtgärder undersökas.

Syftet med studien är att undersöka hur kön framställs i sex utvalda böcker ur serien om LasseMajas Detektivbyrå, samt om det sker en förändring över tid, med främsta fokus på den första respektive senaste boken, med syfte att diskutera böckernas didaktiska potential. Studien utgår från ett genusperspektiv samt följande två forskningsfrågor: Hur framställs karaktärerna utifrån ett genusperspektiv?, Hur förändras framställningen av kön från den första till den senaste boken? Studien utgår från en kvalitativ textanalys med ett vidgat textbegrepp som metod, där sex böcker i serien om LasseMajas Detektivbyrå har analyserats. Böckerna som valts ut är publicerade 2002, 2008, 2009, 2011, 2016 och 2021. Analysen utgår från fyra analysfrågor som berör hur de kvinnliga respektive manliga karaktärernas karaktärsdrag, utseenden och handlingar framställs samt vilka miljöer karaktärerna befinner sig i. Resultatet visar på könsöverskridande skildringar hos huvudkaraktärerna, medan majoriteten av bikaraktärerna uppvisade könsstereotypa karaktärsdrag, utseenden och handlingar. Framställningen av kön förändrades inte signifikant genom de sex analyserade böckerna.