Bakgrund Telefonrådgivning innebär hälsorådgivning via telefon och är ett komplext arbete med stort ansvar. Enligt lag ska anställda kunna påverka sin egen arbetssituation och därav arbetsmiljön, till exempel vid telefonrådgivning. Samtidigt ska hälso- och sjukvården vara lättillgänglig. Patienterna har rätt till att få en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd och inte behöva vänta om det inte är uppenbart obehövligt. Syfte med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av arbetsmiljön vid telefonrådgivning. Metod Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio distriktssköterskor från två hälsocentraler i norra Sverige. Intervjuerna analyseras genom kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat Distriktssköterskors upplevelser av sin arbetsmiljö påverkades av flera faktorer. Arbetsuppgiften krävde rätt arbetsutrustning, arbetsro, kollegialt samarbete och bra planering. Distriktssköterskor upplevde att det ställdes orimliga krav på dem och att det fanns en bristande förståelse för arbetsuppgiften. De upplevde att det var viktigt att kunna hjälpa patienten men också att deras arbetsmiljö påverkade patienten. Stress på grund av personalbrist påverkade deras arbetsmiljö negativt. Slutsats Resultatet visar att det inte bara var distriktssköterskor som påverkades av arbetsmiljön utan även patienten. Brister i patientsäkerheten visade sig ha ett samband med brister i arbetsmiljön. Telefonrådgivning skapar stress och för en god arbetsmiljö är det gynnsamt med en god planering.

Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem inom vård- och omsorg och bidrar till bland annat samhällsekonomiska konstnader. Basala hygienrutiner och god handhygien har en väsentlig betydelse för att förebygga vårdrelaterade infektioner eftersom våra händer genom kontaktsmitta står för den största orsaken till spridning av mikroorganismer. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av att drabbas av vårdrelaterade infektioner. Detta vat en litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys och manifest ansats. Sökning av artiklar skedde via databaserna PubMed och Cinahl, där sex stycken artiklar som svarade mot studiens syfte slutligen valdes ut för vidare analys. I analys identifierades sex stycken kategorier som innefattade Att uppleva stigmatisering, Att minsta kontrollen över sitt liv, Att uppleva utanförskap, Att uppleva livet som meningsfullt trots vårdrelaterad infektion, Att känna bristande tillit till vårdpersonalen och Att inte inkluderas i sin egen vård. Vårdrelaterade infektioner påverkade patienternas liv på flera sätt, dels yrkesmässigt men likväl gällande ekonomi, vänner och familj. I tolkning av resultat visades att samtliga av de drabbade patienterna saknade känsla av sammanhang och delaktighet i sin egen vård. Vårdpersonalen hade kunnat bidra till att öka patienternas egenmakt genom god kommunikation och tydlig information, vilket även hade kunnat minska patienternas vårdlidande. Det är inte enbart medicinsk behandling som är väsentlig, utan likaså bemötandet av dessa patienter vilket har en stor betydelse i att motverka känslor som skuld och utanförskap.

Det vårdas allt fler sjuka och äldre patienter inom intensivvård vilket ställer högre krav på att beslut om behandlingsstrategier fattas. Behandlingsstrategier ska grundas på etiska principer, medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet. Tidigare forskning visar att samarbetet mellan intensivvårdssjuksköterskor och läkare förbättrar många intensivvårdspatienters utfall och att det kan vara särskilt viktigt vid vård i livets slut. Många sjuksköterskor upplever moralisk stress när vården bedöms vara utsiktslös och det blir ett onödigt lidande för patienter. Syftet med examensarbetet var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av delaktighet i beslutsprocessen att avstå och/eller avbryta livsuppehållande behandling. Halvstrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med tio intensivvårdssjuksköterskor på fyra olika intensivvårdsavdelningar i Västra Götalandsregionen. Intervjuerna analyserades enligt Elo och Kyngäs (2008) beskrivning av innehållsanalys med induktiv ansats vilket resulterade i två huvudkategorier: förutsättningar för upplevd delaktighet och hinder för upplevd delaktighet. Resultatet visar att ett ömsesidigt samarbete, ett ödmjukt förhållningssätt till beslutsprocessen och erfarenhet samt mod är förutsättningar för att uppleva delaktighet i beslutsprocessen. Otillräcklig information kring behandlingsstrategier, att inte få sin röst hörd och brist på riktlinjer och rutiner utgjorde hinder för upplevelsen av delaktighet. För att kunna ge bästa möjliga vård till patienter och närstående är det angeläget för intensivvårdssjuksköterskor att vara delaktiga i beslutsprocessen. Kommunikationen mellan läkare och sjuksköterskor behöver förbättras och det finns ett behov av ökad förståelse för sjuksköterskans profession. Sjuksköterskans roll behöver förtydligas i både nationella riktlinjer och lokala rutiner som omfattar beslutsprocessen att avstå och/eller avbryta livsuppehållande vård.

Introduktion: Befolkningen blir allt äldre och genom fysisk aktivitet främjas ett hälsosamt åldrande, vilket även förebygger en rad sjukdomar. Högintensiv intervallträning (HIT) är en tidseffektiv träningsform som visats ha positiva effekter på äldre personers hälsa, samtidigt som det ifrågasatts om den höga intensiteten verkligen är passande för äldre. I dagsläget råder det brist på kunskap om äldres upplevelser av HIT, vilket behövs för att utforma högintensiv intervallträning som kan uppskattas och vidmakthållas av äldre personer. Syfte: Syftet med studien var att undersöka friska, ej träningsaktiva äldre personers upplevelser av att delta i individuellt reglerad högintensiv intervallträning på cykel. Metod: Denna kvalitativa studie genomfördes i kontexten av en randomiserad kontrollerad studie, där HIT för personer över 65 år undersöks genom en intervention med sex-sekunders individuellt reglerade supramaximala cykelintervaller i grupp. Deltagarna intervjuades om sina upplevelser i fokusgrupper, varpå denna studie har tagit del av tre intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier: Intensivt på gott och ont, Kommit in i en ny andning, Med gruppen som stöd och Kontrollerade former ger trygghet.  Konklusion: Studiens resultat visar att äldre personer kan uppskatta den höga intensiteten i HIT och att de upplever positiva effekter på hälsa och välbefinnande. Deltagarna upplevde dock ett beroende av gruppen där de kände en tveksamhet till att klara av intervallträningen på egen hand. Det behövs fler kvalitativa studier som undersöker vilken del av upplevelsen som kan härledas till samvaron i gruppen samt hur träningsupplägget kan modifieras för att äldre ska kunna känna sig mer bekväma att utföra HIT på egen hand.

Lärare möts av en digital framgångsvåg som går genom samhället. Nya digitala verktyg kommer lärare till godo i en ökande takt. Regeringen tog beslutet 2017 att införa digitaliseringsstrategin och Sverige ska bli bäst i världen på digitalisering. Regeringen betonar ändamålsenliga kompetenser för lärare.Syftet med studien är att öka kunskap om digitala verktyg. Studien inriktar sig på filminstruktioner innan en kemilaboration för elever i kemi 1 på gymnasiet. I studien ingår elevernas möte med filmen i undervisningen och fokusgruppsintervjuer med eleverna efter att skriftliga instruktioner hade bytts ut mot filminstruktioner före laborationen. Med filmen får eleverna förberedelser digitalt från hemmet och mer tid för praktiskt lärande på lektionstid.Resultatet är elevernas upplevelser av filmen som didaktiskt verktyg. Slutsatsen för studien ger ökade kunskaper om filmens didaktiska fördelar som rekonstruktion av en kemilaboration. Digitalisering med film har didaktiska fördelar enligt studien, eleverna aktiveras i sitt lärande och intresset för kemilaborationen ökar.

Bakgrund: Människor lever längre och med ökad ålder så ökar även sannolikheten att drabbas av kroniska sjukdomar. Det blir allt vanligare att vårdas i hemmet, vilket ställer högre krav på att samverkan mellan olika professioner och huvudmän fungerar. En bra samverkan mellan vårdgivare är nödvändigt i alla vårdmiljöer, för att kunna tillgodose alla patientens behov. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskor upplevelser av samverkan mellan primärvård och hemsjukvård. Metod: Studien utfördes i norra Sverige med åtta sjuksköterskor som arbetade på hälsocentral eller i hemsjukvården. Datainsamlingen utfördes med semistrukturerade individuella intervjuer och data analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: att fast läkare och samordnare är nyckelresurser, att otydlighet mellan organisationerna påverkar patienten, att tillgänglighet och enkla kontaktvägar är en förutsättning, att tappa kontrollen när kommunikationen brister samt att respektera varandra som kollegor och jobba tillsammans. Slutsats: För att kunna samverka krävs att de olika professionerna arbetar tillsammans som ett team och för att ett team ska fungera så krävs en god kommunikation.

Bakgrund: Reumatoid artrit, som även benämns för ledgångsreumatism, är en av alla reumatiska sjukdomar. Reumatoid artrit är en kronisk, autoimmun sjukdom som är genetiskt betingad. Att leva ett bra liv trots reumatoid artrit, kan vara en utmaning. Det finns ett behov av en djupare förståelse om hur personer med reumatoid artrit upplever att leva med sjukdomen. Syfte: att beskriva personers upplevelser av att leva med reumatoid artrit. Metod: Litteraturstudien genomfördes genom en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats där 12 kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Personers upplevelser av att leva med reumatoid artrit presenterades i fem kategorier: Att ha svårigheter att utföra aktiviteter i vardagslivet, Att behöva stöd från personer i omgivningen, Att känna oro och rädsla för förlust av arbetsförmåga, Att lindra symptom så gott det går med olika metoder och Att information och förståelse för sjukdomen är bristfällig. Slutsats: Det är viktigt att ha kunskap och förståelse för hur det är att leva med reumatoid artrit. Sjuksköterskan kan främja personers självbestämmande genom att eftersträva ett personcentrerat förhållningssätt. Det behövs vidare forskning om hur sjuksköterskan kan stödja personer med reumatoid artrit i vardagen.

Bakgrund: Demens är inte en specifik sjukdom utan ett övergripande begrepp för en rad kognitiva och beteendemässiga symtom som orsakas av degenerativa förändringar i det centrala nervsystemet. Andelen äldre personer i befolkningen ökar såväl i Sverige som runt om i världen. Risken för att insjukna i någon form av demens ökar med ökad ålder. För att kunna tillgodose demensdrabbade personers unika behov är det viktigt att förstå personers egna upplevelser av att leva med sjukdomen. Syfte: syftet med examensarbetet var att beskriva personers upplevelser av att leva med demens. Metod: En bok, som innehåller intervjuer med tjugotre personer som lever med demens, analyserades med kvalitativ innehållsanalys utifrån induktiv manifest ansats. Resultat: Resultatet visade att diagnosen medförde olika reaktioner för den sjuka personen och närstående, att personer upplevde att demenssjukdomen medförde förluster, att stödet från vårdpersonal kunde vara både bra och mindre bra, att sjukdomen påverkade hela familjen och att närståendes stöd var av stor betydelse, att personerna ville bli behandlade med respekt, hitta strategier för att hantera sjukdomen och skapa en ny mening med livet. Slutsats: Vårt examensarbete visade att sjuksköterskan kan bidra till att demensdrabbade personer kan fortsätta leva ett värdigt liv trots sjukdomen. Det är viktigt att sjuksköterskan genomför personcentrerad vård och omvårdnad och stödjer personer som lever med demens och deras närstående.

Bakgrund: Personcentrerad vård strävar efter att se till hela människan och inte enbart till en sjukdom. Sjuksköterskorna ska ta hänsyn och lyssna på patienternas berättelser och planera omvårdnaden i samråd med dem. Patienterna vill ses som unika individer där de får vara delaktiga i vården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av personcentrerad vård. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes som inkluderar tio artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Utgår från två teman och fem subteman. Det första temat var vårda utifrån en helhetssyn med tre subteman som var att skapa en förståelse för patienterna, att skapa en god relation till patienterna och att eftersträva en god kommunikation vid samtal i vården. Det andra temat var begränsade förutsättningar med två subteman som var att uppleva sig otillräcklig i vårdandet och att uppleva ett bristande samarbeta i vårdteamet. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att personcentrerad vård var betydelsefullt, det bidrog till ett ökat välbefinnande hos patienterna och anhöriga. Vården formades efter patienternas unika situation och behov, där sjuksköterskorna synliggjorde hela människan. Sjuksköterskorna upplevde även sig själva vara otillräckliga. De upplevde att tiden inte räckte till och att arbetsbelastningen var hög. Det gav dem inte möjlighet att ge den vård och tid som de önskade.

Bakgrund: Hjärtinfarkt räknas som svår sjukdom och är något som drastiskt kan förändra livet på många sätt för både patient och närstående. Närståendes stöd efter hjärtinfarkten har visat sig fungera som en motiverande faktor hos den drabbade till att förändra och bibehålla nya livsstilsförändringar. Att som närstående vårda en annan människa kan innebära en stor påfrestning och ökar risken att utveckla posttraumatisk stressyndrom. Genom att belysa närståendes upplevelser efter en hjärtinfarkt kan ökad förståelse erhållas, vilket är av vikt för sjuksköterskor i tillämpningen av personcentrerat bemötande. Syfte: Att beskriva upplevelser hos närstående till en person som överlevt hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar publicerade i databaserna PubMed och CINAHL analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet består av sex kategorier; Att förlora kontroll och känna rädsla för döden, Att distansera sig och fokusera på den drabbade, Att ansvaret ökar, Att behöva stöd och information från sjukvården, Att relationen med den drabbade förändras, Att synen på livet förändras. Slutsats: Hos närstående till en person som överlevt hjärtinfarkt är otillräckligt bemötande och information inom sjukvården en vanlig upplevelse som bidrar till bristande kontroll och hantering av hjärtinfarkten. Genom implementering av modellen närstående-centrerad vård kan kommunikationen mellan sjuksköterskan och närstående förbättras och delaktigheten hos närstående öka.