I slutet av 2019 började en pandemi spridas kallad covid-19 vilket oftast gav förkylningsliknande symtom men som också kunde ge allvarlig sjukdom eller leda till döden. Tidigare forskning har visat att en pandemi kan orsaka ökad belastning på hälso- och sjukvården. Få studier har dock undersökt hur telefonrådgivningen påverkas och fungerar under en pågående pandemi. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av telefonrådgivning på hälsocentral under pandemin covid-19. Metod: I denna studie användes kvalitativ ansats med induktivt tillvägagångssätt. Tio sjuksköterskor rekryterades med ändamålsenligt urval. Datainsamling gjordes med telefonintervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett tema framkom “Att få nya erfarenheter som kräver flexibilitet i arbetet” som innehöll kategorierna “Att arbetsbördan varierat under pandemins gång”, “Att rådgivningen och informationen ändrades baserat på pandemins utveckling”, “Att möta patienters oro och frustration i telefon är utmanande”, “Att känna sig otillräcklig men behövd”, ”Att hitta andra sätt för att arbeta effektivt och säkert” samt “Att återgå till som det var tidigare”. Slutsats: Den varierande arbetsbördan gav nya utmaningar och patienters reaktioner relaterat till covid-19 satte högre krav på sjuksköterskans förmåga att lyssna. Sjuksköterskorna kände en otillräcklighet men också att arbetet var givande och viktigt.

Bakgrund: Palliativ vård är något som de flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med under professionen. Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som kännetecknas av en helhetssyn på människan. Sjuksköterskor har ett stort ansvar för att lindra lidande samt stödja patienter att leva med största möjliga välbefinnande till livets slut. Dessutom ska sjuksköterskor respektera patienters önskemål och behov vid livets slutskede, samt ge stöd till patienters anhöriga. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda i livets slutskede. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Sjuksköterskor upplevde både positiva och negativa aspekter vid vårdandet av patienter i livets slutskede. De positiva aspekterna presenteras i temat vårdandets betydelse, vilket innefattar tre subteman: vikten av att vara medveten och uppmärksam, tillfredsställelse genom att visa närvaro, samt vikten av betydelsefulla relationer. De negativa aspekterna sjuksköterskor upplevde presenteras i temat begränsningar i vårdandet, vilket innefattar subteman saknad av kunskap, känsla av tidsbrist samt känslomässig påverkan. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde vårdandet i livets slutskede som tillfredsställande och uppmärksamhet som betydelsefull. Goda relationer med medarbetare, patienter och anhöriga upplevs viktigt och kan resultera i bättre vård. Sjuksköterskor upplevde även begränsningar i vårdandet på grund av brist på tid och kunskap, samt på grund av egen känslomässig påverkan. / Background: Most of nurses provide palliative care during their profession. Palliative care is based on an approach that is characterized by a holistic view of the person. Nurses have a great responsibility to alleviate suffering of palliative patients and to support them to live with the greatest possible well-being to the end of their lives. In addition, nurses must respect the patients’ wishes and needs at the end of their lives and provide support to patients’ relatives. Aim: To describe nurses’ experience of end-of-life caring. Method: Qualitative literature study with descriptive synthesis. Results: Nurses experienced both positive and negative aspects in end-of-life caring. The positive aspects are introduced in the theme the importance of caring, which includes the subthemes: the importance of being aware and observant, satisfaction by being present and the importance of meaningful relationships. The negative aspects are presented in the theme limitations in caring, which includes the subthemes: lack of knowledge, feeling the lack of time and emotional impact. Conclusion: Nurses experienced end-of-life caring satisfactory and awareness as significant. Good relationships with co-workers, patients and patients’ relatives were perceived important and can result in better care. Nurses experienced limitations in caring due to lack of time and knowledge and due to emotional impact.

Denna studie är en kvalitativ innehållsanalys där syftet är att utifrån ett genusperspektiv identifiera och analysera på vilket sätt sorg skildras i relation till flick- respektive pojkkaraktärer i fyra bilderböcker. Studien har utgått från dessa tre frågeställningar, hur skildras känslan sorg i relation till flick- respektive pojkkaraktärer? Hur skildras utagerandet av känslan sorg i relation till flick- respektive pojkkaraktärer? Hur skildras bemötandet från vuxna av flick- respektive pojkkaraktärer gestaltade som sorgsna? I studien har både texter och illustrationer analyserats i fyra bilderböcker som alla behandlar känslan sorg i form av förlust av en närstående eller i form av ett husdjur. Analysen utgår från teorier om genus och specifikt genus i bilderböcker.   Resultatet visar att de fyra bilderböckerna till viss del följer normer som finns i samhället kring manligt och kvinnligt beteende men de kvinnliga karaktärerna ses oftare inneha egenskaper som betraktas som typiskt manliga än tvärtom.

Syfte med denna studie var att undersöka några förskollärares syn på vila och återhämtning, samt studera vilka delar av den fysiska miljön som står i relation till vila och återhämtning på avdelningen. Metoderna som vi använt oss av är kvalitativa intervjuer med förskollärare och observationer av den fysiska miljön på de avdelningar som förskollärarna intervjuades. Vi har i studien utgått ifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell som innefattar olika nivåer om barnets närmiljö. Det innehåller micro-, meso-, exo-, makro- och kronosystemet. De huvudsakliga resultat i studien som framkommer är att förskollärarna ser vila som viktig och att förskollärarna resonerar om att barnen är i behov av fler möjligheter till vila och återhämtning. Utifrån studien resultat visas det att vila ofta organiseras på olika sätt efter lunchen. Det kan ske i form av sagostund eller andra lugna aktiviteter. Resultatet visar på att en daglig kommunikation med vårdnadshavare är av stor betydelse i förhållande till vila och återhämtning. Resultatet visar även att det fanns varierande platser där förskollärarna organiserar för barns möjlighet till vila och återhämtning i verksamheternas miljöer. Det framkommer även i intervjuerna med förskollärare att de beskriver hinder för vila och återhämtning i miljön.

Bakgrund: Sexualitet är en central del i människans liv och begreppet inkluderar bland annat närhet och relationer. Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige och att drabbas av stroke kan ge olika typer av nedsättningar som kan förändra livet både fysiskt och psykiskt. Kroppens begränsningar kan påverka personens självuppfattning och livskvalité samt sexualitet.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av sexualite hos personer efter stroke. Metod: I denna litteraturstudie har data analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats där nio artiklar inkluderades.Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: svårigheter att prata om sexualitet, kroppen som hinder, förlust av den sensuella lusten och den förändrade relationen. Resultatet visade på att personer upplevde kroppen som hinder för intimitet och svårigheter att tala om sexualitet till både partnern och hälso- och sjukvårdspersonal. Relationer och sexlivet påverkades negativt trots det ansågs sexualiteten vara en viktig del av livet.  Slutsats: Genom att belysa upplevelsen av sexualitet hos personer efter stroke kan kunskapen hos sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal öka så att bemötandet blir personcentrerat utifrån varje enskild individs behov.

Bakgrund: Postpartumdepression (PPD) kallas även förlossningsdepression vilket är en depression som inträffar under eller efter en graviditet. En depression i kombination med ett nyfött barn gör att familjen och speciellt barnet blir särskilt utsatt och riskerar långsiktig negativ påverkan. PPD drabbar inte bara kvinnor utan även män då en riskfaktor är mammans PPD och incidensen av depression hos pappan är då 24-50 %. En bristande medvetenhet hos sjukvårdspersonal kan innebära att familjer drabbade av PPD inte fångas upp inom vården och därmed ökar risken för negativa konsekvenser för individen, familjen och samhället. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva pappans upplevelser av att vara partner till en mamma med postpartumdepression. Metod: Litteraturstudien baserades på nio vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Pappans upplevelser av att vara partner till en mamma med postpartumdepression beskrivs i sex kategorier. När mamman drabbas av PPD påverkas hela familjen. Pappan får ta ett större ansvar i hemmet samtidigt som krav utifrån stressar honom. Stödbehovet ökar samtidigt som flera faktorer påverkar svårigheten att få det stöd som behövs. En ökad medvetenhet och en familjefokuserad omvårdnad kan leda till tidigare diagnos vilket kan minska konsekvenserna från PPD för hela familjen. Slutsats: PPD påverkar hela familjen och genom en ökad medvetenhet om diagnosen i kombination med familjecentrerad omvårdnad kan sjuksköterskan begränsa de negativa konsekvenserna PPD har.

Det har visat sig att för elitidrottare kan övergången från elitkarriären upplevas problematisk. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur karriärövergångar påverkade framgångsrika elitidrottare och om de upplevde att de fick eller behövde stöd efter elitidrottskarriären. Studien hade en kvalitativ ansats, dataanalys skedde genom kvalitativ innehållsanalys och datainsamling genom seminstrukterad intervjuform med åtta före detta elitidrottare. Resultatet visade att inte några av informanterna upplevde att de fick något stöd från förbundet efter karriärövergången. Analysen resulterade i två övergripande teman ”Utan stöd i besvikelse” och ”Planerat arbete efter karriärövergången. Informanterna i temat ”Planerat arbete efter karriärövergången” anpassade sig lättare till ett liv utan elitidrott i jämförelse med deltagarna i det andra temat som inte hade ett arbete. Skador, sjukdomar och skilsmässor påverkade också måendet. Stöd från familjen, arbete och mentala coacher underlättade anpassningen efter elitidrotten. Studien resulterade i rekommendationer om att informera om karriärövergångar redan i början av tävlingskarriären. / It has been shown that for elite athletes, the transition from the elite career can be experienced as problematic. The purpose of the essay was to investigate how career transitions affected successful elite athletes and whether they felt that they received or needed support after the elite sports career. The study had a qualitative approach, data analysis took place through qualitative content analysis and data collection through a semi-instructed interview form with eight former elite athletes. The results showed that none of the informants felt that they received any support from the union after the career transition. The analysis resulted in two overarching themes “Without support in disappointment” and “Planned work after the career transition". The informants in the theme "Planned work after the career transition" adapted more easily to a life without elite sports in comparison with the other theme where participants did not have a job. Injuries, illness, and divorce also affected the mood. Support from the family, work and mental coaches facilitated the adaptation after elite sports. The study resulted in recommendations to inform about career transitions already at the beginning of the competitive career.

Bakgrund: Cirka 60´000 personer drabbas varje år av tumörsjukdom och av dessa är ungefär 1200 lokaliserade till centrala nervsystemet. Behandlingen vid hjärntumör är antingen kurativ eller palliativ och kräver då vård med hjälp av ett multidisciplinärt teamarbete där sjuksköterskan har den viktiga rollen att finnas nära till hands för patienten och de anhöriga samt förmedla vidare information till övriga professioner. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av begränsningar i det dagliga livet för personer som lever med en hjärntumör. Metod: Studien baserades på fyra patografier som analyserades utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av en kvalitativ innehållsanalys, med ett manifest förhållningssätt. Resultat: I resultatet framkom att vanliga begränsningar hos personer med hjärntumör innefattar bland annat trötthet, smärta, talsvårigheter och minnessvårigheter. Detta leder ofta till att personen har svårt för att delta i det sociala och isolerar sig hemma, både på grund av den svåra tröttheten men även av rädsla för att drabbas av epileptiska anfall inför andra. Personerna upplevde också att det var jobbigt att bli så beroende av andra människor för att klara av vardagen. Resultatet kunde delas upp i fyra huvudkategorier; att inte kunna delta i socialt liv, att inte kunna förmedla sig, att inte kunna röra sig obehindrat samt att inte komma ihåg. Att inte kunna delta i socialt liv samt att inte kunna röra sig obehindrat har tre underkategorier vardera. Slutsats: Sjuksköterskans arbete genom personcentrerad vård kan underlättas tack vare förståelse för patienters upplevelse av begränsningar i sin vardag. Detta genom att vara tillgänglig för patienten och leda denne rätt bland vårdens olika professioner.

Studiens syfte var att undersöka hur kön, sexualitet och sex beskrivs i biologiläromedel för mellanstadiet. För att undersöka studiens frågeställningar ‘Hur beskrivs kön i textböckerna?’, ‘Hur beskrivs sexualitet i textböckerna?’ och ‘Hur beskrivs sex i textböckerna?’ genomfördes en kvalitativ textanalys med ett queerteoretiskt perspektiv. Vidare undersöktes tre textböcker i biologi med hjälp av analysverktygen: två isärhållna kön, biologiska förklaringsmodeller till kön, icke biologiska förklaringsmodeller till kön, hur beskrivs sexualitet, vilka sexuella läggningar finns med uttryckligen i texten, antaganden om heterosexualitet, heterosexualitet som tyst utgångspunkt, ‘de andra’-mentalitet, förklaringsmodeller till sex kopplad till reproduktion samt förklaringsmodeller till sex som rymmer flera sexualiteter.   Resultatet för studien visade att alla tre textböcker beskrev kön med biologiska förklaringsmodeller, vidare isärhölls två statiska kön åt. Sexualitet beskrevs sparsamt i böckerna, en bok nämner ingen sexuell läggning och endast en bok nämner diskrimineringslagens tre sexuella läggningar: heterosexualitet, homosexualitet och bisexualitet. Ingen av böckerna tog upp transidentitet. Sex beskrevs till övervägande del med reproduktiva termer och böckerna innehöll få förklaringsmodeller som rymmer samkönat sex. Vidare observerades en särskiljning av könsroller vid sex där mannen beskrevs som aktiv och kvinnan som en passiv mottagare. Sammanfattningsvis genomsyrades böckernas beskrivningar av kön, sexualitet och sex av ett heteronormativt perspektiv.

Bakgrund: I Sverige är bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Drygt 7800 kvinnor drabbades av bröstcancer år 2018, varav 1400 av dessa avled. Att få besked om bröstcancer innebär att en kvinnas liv förändras drastiskt. Denna upplevelse varierar dock bland kvinnor och urskiljer sig från varandra. Sjuksköterskans uppgift är att sätta individens behov i centrum framför sjukdomen. Det är av stor betydelse att se individen som en jämställd och värdefull partner inom vården. Således är det av stor vikt att beskriva kvinnors upplevelse i samband med beskedet om bröstcancer.Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse i samband med beskedet om bröstcancer.Metod: En kvalitativ litteraturstudie som baserades på fem patografier. Datamaterialet analyserades utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det att kvinnorna upplevde perioden i samband med beskedet om bröstcancer som besvärlig. Tre kategorier framkom i studiens resultat: Att känna rädsla, oro och hopplöshet, uppleva framtidstro och behov av stöd. Slutsats: I samband med beskedet om bröstcancer vändes kvinnornas liv upp och ner och detta är något som sjukvårdspersonalen bör uppmärksamma. En ökad kunskap hos sjuksköterskan bidrar till en ökad förståelse över kvinnornas upplevelser.