Bakgrund: Cirka 220 personer drabbas årligen i Sverige av den obotliga sjukdomen Amyotrofisk lateral skleros (ALS) som är en neurologisk sjukdom. Personer med ALS förlorar successivt sina kroppsliga funktioner. Den kognitiva förmågan påverkas sällan. Detta är något som får vissa av personerna att känna sig “fånge i sin egen kropp” vilket även ger psykiska svårigheter. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av att leva med ALS. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats har utförts. Innehållsanalysen grundas på fem självbiografier skrivna av personer med ALS. Resultat: Patienterna upplevde en livsomställning till följd av den successivt förlorade kroppsliga förmågan, vilket ledde till svårigheter i vardagen och att deras syn på kroppen förändrades. Inom sjukvården fick de inte det stöd och den information de behövde vilket ledde till oro över framtiden. Det framkom även tankar om suicid. Familjen visade sig ha stor betydelse för patientens välbefinnande och genom att leva i nuet kunde patienterna uppleva mening och sammanhang. Slutsats: Genom att se till patientens livsvärld och respektera autonomin, samt att se deras familj som en källa för välbefinnande, kan sjukvården förbättras för dessa individer. Det behövs mer forskning om upplevelsen av att leva med sjukdomen för att förbättra vården och främja patienternas välmående.

Bakgrund: Det finns ett samband mellan dålig munhälsa och ett flertal sjukdomar, nedsatt livskvalitet och välbefinnande. Vid stigande ålder och sjukdom ökar risken för att drabbas av ohälsa i munnen. Ett av de vanligaste problemen med munnen var muntorrhet och drabbar äldre personer i högre grad. Vid fasta var muntorrhet ett vanligt beskrivet problem. På grund av hög arbetsbelastning och prioriteringar av omvårdnadsåtgärder, kan munvården bli bortprioriterad.  Syfte: Syftet var att undersöka hur äldre patienter som fastar upplever sin munhälsa under vårdtiden på en kirurgavdelning. Metod: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. 27 patienter som var över 65 år och fastade eller fastat 3 dagar under vårdtiden intervjuades på fyra kirurgiska vårdavdelningar. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Alla patienter upplevde någon form av obehag från munnen vid fasta, vanligast var muntorrhet i varierad grad. Stöd och hjälpmedel kring munvård erbjöds i varierande grad och munvårdsrutinerna under vårdtiden var inte densamma som hemma. Information om muntorrhet, hjälpmedel mot detta och rutiner vid munvård saknades. Vårdpersonalen uppmärksammade inte alltid patienternas behov av stöd vid munvård. Patienterna efterfrågar sällan hjälp och stöd då de helst inte vill be om hjälp. Slutsats: Patienternas basala behov av munvård uppfylldes inte. Alla patienter upplevde obehag och torrhet i munnen i samband med fasta. Det behöver skapas riktlinjer, rutiner samt utöka informationen kring munvård i det dagliga omvårdnadsarbetet. Specialistsjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden kring munhälsa. / Background: There is a correlation between poor oral health and several diseases, decreased quality of life and lowered wellbeing. The risk of poor oral health increases with rising age and disease. One of the most common oral problems is xerostomia, which is more frequent among elderly. Whilst fasting, xerostomia was often described as a problem. Due to a heavy workload and care priorities of health care staff, patients’ oral care may be neglected. Aim: The aim of this study was to examine how fasting elderly patients experience their oral health during hospitalisation at a surgery department. Method: A qualitative descriptive interview study based on semi-structured interviews. 27 patients over 65 years of age who were fasting or had fasted approximately 3 days during their hospitalisation at one of four different surgery departments were interviewed. The interviews were analysed using qualitative content analysis. Results: All patients experienced discomfort of some form related to the mouth during the period of fasting, most common was xerostomia in greater or lesser extent. Support and assistance regarding oral care were offered to various degrees and the care routines during the hospitalisation were not the same as at home. Information about xerostomia, remedies for it and oral care procedures were lacking. The health care staff did not always pay attention to the patients’ need for support in oral care. Patients rarely asked for support as they generally avoided asking for any help. Conclusions: Patients basic needs regarding oral care was not met. All patients included in this study experienced oral discomfort and xerostomia while fasting. Guidelines, routines and increasing information regarding oral care in the daily care work is needed. Specialist nurses play a key role in securing good oral care.

Elever med särskild begåvning och dyslexi finns i den svenska skolan men få vet om att de existerar till skillnad från det erkännande som den här elevgruppen har fått i Europa och andra stora delar av världen. I denna studie har vi, genom en kvalitativ intervjustudie, undersökt hur nyckelpersoner inom den svenska skolan som institution och organisation ser på utmaningar/svårigheter för skolan att organisera för att dessa elever ska bli synliga och få möjlighet att utvecklas till sin fulla potential. Vi har intervjuat nio personer på olika nivåer inom skolan. Den kvalitativa analysen av respondenternas svar resulterade i tre framträdande områden. Dessa områden var: osynliggörandet av elever med särskild begåvning och dyslexi, bemötandet av elever med särskild begåvning med dyslexi samt effekterna av skolans textbundenhet för dessa elever.

Denna studie syftar till att undersöka hur och i vilka sammanhang verksamma pedagoger arbetar med barnlitteratur. Vidare undersöks hur pedagogernas intresse för och förhållningssätt till barnlitteratur kan påverka deras arbete och läsmiljöernas utformning. Datamaterialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och strukturerade observationer på deras avdelningar. Materialet bearbetades och analyserades med utgångspunkt i kvalitativ textanalys och i relation till det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att pedagogerna är medvetna om barnlitteraturens betydelse, vilket framgår tydligt i deras arbete. Det framgår i studien att flera läroplansmål uppfylls i pedagogers arbete med barnlitteratur. Aktiviteter med barnlitteratur förekommer varje dag, oftast i samband med rutiner som läsvila och måltider. Dock problematiseras inte barnlitteraturen under dessa tillfällen. Som motsats till detta lyfts temaarbete fram där barnlitteraturen problematiseras och bearbetas djupgående. I resultatet framkom att pedagogernas intresse kan påverka deras arbete med barnlitteratur men att det inte är avgörande. Däremot är deras förhållningssätt betydelsefull för deras arbete med barnlitteratur. Pedagogernas medvetenhet om barnlitteraturens betydelse och deras engagemang bidrar till att barnen får goda förutsättningar för möte med barnlitteratur. Vidare framkom det att pedagogerna har en bild av hur en läsmiljö bör se ut men samtidigt visar det sig att läsmiljöer varierar i sin utformning.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en livshotande psykiatrisk sjukdom vilket främst anses drabba kvinnor. Sjukdomen kännetecknas av ihållande problematik med födointaget med en onormal strävan efter en viktnedgång. Behandlingen fokuserar främst på att häva svälten, normalisera ätandet och minimera de kroppsliga symtomen. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelse av att vårdas för anorexia nervosa inom slutenvård. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa artiklar. Studierna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: I resultatet presenteras 5 kategorier;  ”önskan att bli involverad i vården”, ”önskan att ses som en unik person”, ”att relationen med sjukvårdspersonal hade betydelse”,  ”att tvingas släppa kontrollen var plågsamt men också hjälpsamt” och ”att vårdas tillsammans med andra kunde vara både stödjande och skadligt”. Slutsats: Anorexia nervosa är en komplex sjukdom, därför ses ett stort behov av ökad förståelse över patienters upplevelse för att omvårdnaden skall kunna utformas på ett personcentrerat sätt. Sjuksköterskans bemötande och kompetens kan påverka behandlingsprocessen och därför anses en god relation vara betydande. Sjuksköterskorna behöver få en djupare förståelse och verktyg för att kunna bemöta patienterna på ett respektfullt sätt och stärka patientens empowerment.

Utomhuspedagogik är ett arbetssätt som visat sig ha stora fördelar på flera olika plan som kognitivt, socialt och bidra till elevers utveckling mot kompetenta och ansvarskännande samhällsmedborgare. Men i takt med att elevernas levnadsår blir fler så blir deras pedagogiskt styrda utevistelser färre. På gymnasiet så kan de vara nere på noll. I Sverige saknas det vetenskapligt granskad forskning på gymnasiet om vad detta kan bero på. Denna studies syfte är att identifiera vilka hinder och möjligheter som lärare upplever med att bedriva utomhuspedagogik på gymnasiet. Samt att utröna vilka som är deras framgångsmetoder för att få till stånd sådan undervisning. En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie har gjorts på sju stycken gymnasielärare i södra Sverige med till synes olika förutsättningar för att kunna bedriva utomhuspedagogik. Kunskaps- och metodologiteorin fenomenografi har använts för att undersöka lärarnas upplevelser av möjligheterna och svårigheterna som utomhuspedagogiken för med sig samt vilka resurser som behövs för att få till stånd arbetssättet. Resultatet av studien konfirmerade flera tidigare belagda positiva möjligheter med att lära in utomhus. Svårigheterna var att hitta tid, sin egen tid, andras tid, tid i schemat. Flera svårigheter med den bakomliggande resursen pengar. Där fanns även sätt att komma runt detta genom att arbeta i ämnesövergripande i små arbetslag med flexibla schemapositioner med möjlighet till halvklasser på schemat.

Bakgrund: Yrkesverksamma sjuksköterskor har alltid spelat en stor roll i handledningen av studenter. På sin verksamhetsförlagda utbildning får studenterna chansen att knyta samman teori med praktik. De sjuksköterskor som handleder blir studenternas läromästare. Överallt där det sker interaktion mellan student och sjuksköterska förekommer handledning. Handledningsprocessen är indelad i tre faser där varje del är viktig för ett lyckat resultat. Relationen mellan student och handledare är betydelsefull för inlärningsprocessen. Det är en förutsättning att sjuksköterskan kan skapa ett tryggt öppet klimat och samtidigt ta ett steg tillbaka och inte “föreläsa” utan låta studenten själv ansvara för sin inlärning. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att handleda studenter. Metod: Litteraturstudien framkom efter bearbetning av 11 artiklar med kvalitativ ansats som alla hämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Fribergs metod användes för att analysera artiklarna. Resultat: I resultatet formades tre stycken huvudkategorier. Utvecklande för yrkeskompetensen, en utmaning som kräver engagemang och kunskap och känslan av att handledarskapet medför en extra arbetsuppgift. Nedanför dessa skapades 7 stycken underkategorier. Det framkom i resultatet att Sjuksköterskorna ofta upplevde tidsbrist i sitt handledarskap och att själva handledarrollen ibland upplevdes som underskattad. Det visade sig även i resultatet att handledning av studenter bidrog till gynnsam utveckling av sjuksköterskans kompetens. Konklusion: I litteraturstudien belyses sjuksköterskornas positiva och negativa upplevelser av handledning. Tydliga brister gällande tid och förberedelse men även stärkande, utvecklande faktorer för sjuksköterskorna framkom. Både de positiva och de negativa upplevelserna hos sjuksköterskan har i slutändan en direkt påverkan på omvårdnaden.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är i dagens samhälle en av de vanligaste diagnoserna. Diagnosen är en följd av ohälsosamma vanor som kan leda till allvarliga komplikationer och följdsjukdomar. Diabetes typ 2 kan man till skillnad från diabetes typ 1 bli frisk från genom en livsstilsförändring. Att leva med diagnosen kan orsaka känslor som oro och rädsla, sjuksköterskan har därmed en stor roll genom att ge ett gott stöd till patienten genom sjukdomens toppar och dalar. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Metod: Studien är en kvalitativ litteratursammanställning Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman och 3 subteman; (1) Svårigheter för förändring (Att ändra kosten, Hinder vid fysisk aktivitet, Förnekelse av sjukdom), temat berör olika faktorer som av personer kan upplevas som svårigheter till att genomföra en livsstilsförändring. (2) En inre kamp (Att känna oro, Att känna skuld och skam, Känna hopp för framtiden), temat berör de olika känslorna som kan uppstå när man lever med diabetes typ 2. Slutsatser: Att få diabetes typ 2 innebär att man är i behov av en livsstilsförändring, en förändring som kräver ett gott stöd från både sjuksköterskan och anhöriga. Att genomgå en förändring kan leda till upplevelse av olika känslor. Sjuksköterskans roll är därmed viktig för att stödja och vara lyhörd för patientens livsvärld vilket kan leda till lindrat lidande och upplevelse av hälsa.

Bakgrund: I Sverige är det sedan år 1988 olagligt att bruka narkotika, vilket kan leda till att personer med substansbrukssyndrom har svårare att söka vård och hjälp vid behov. Samtidigt ska den svenska beroendevården anpassas efter individen som är i behov och vården ska bygga på respekt för den sökande. Motiv: tidigare forskning har visat att personer med substansbrukssyndrom ofta har dåliga erfarenheter av vården. De dåliga erfarenheter kan bero på känslor av maktlöshet och/eller att de inte kunnat påverka sin egna vård. För att kunna göra en maktförskjutning inom beroendevården är ett brukarperspektiv av värde, detta kan även främja brukarens känsla av samhörighet och självkänsla. Syfte: syftet med studien var att beskriva brukares erfarenheter av beroendevård. Metod: individuella semistrukturerade intervjuer med totalt nio brukare. Intervjuerna analyserades sedan genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: resultatet presenteras i tre teman; att vara i en god vårdrelation, att vara delaktig och att vara maktlös. Konklusion: studien tyder på att det finns vissa aspekter inom beroendevården där beroendevården presterar bättre än somatisk vård; såsom att upprätta en god vårdrelation och att bemöta patienter. Samtidigt tyder studien på att det finns vissa aspekter inom beroendevården där förbättringar behöver göras - såsom att låta patienterna få påverka sin vård. / Background: In Sweden, it has been illegal to consume controlled substances since 1988, which may lead to people with substance use syndrome having a harder time seeking care and help when needed. Simultaneously, healthcare regarding substance use needs to be customized so that the individual in need receives care that is based on respect. Motive: Previous research has shown that people with substance use syndrome often have bad experiences seeking care. The poor experiences may be due to feelings of powerlessness and/or that they don't have an active or participatory role in influencing decisions about their own care. In order to make a power shift in addiction care, user perspective is of value. This can also promote the user's sense of belonging and self-esteem. Aim: the purpose of the study was to describe users' experiences of addiction treatment. Methods: individual semi-structured interviews with a total of nine users. The interviews were then analyzed through qualitative content analysis.Result: the result is presented in three themes; to be in a good care relationship, to be involved and to be powerless. Conclusion: the study suggests that there are certain aspects of addiction care where addiction care performs better than somatic care; such as establishing a good care relationship and treating patients. At the same time, the study suggests that there are certain aspects of addiction care where improvements need to be made – such as allowing patients to influence their care.

Introduktion: Årligen genomförs drygt 12 000 överarm/axelkirurgier i Sverige. Axelkirurgi utförs vanligtvis i Beach chair-position (BCP) för att undvika skador på plexus brachialis. Kirurgi i BCP kan genomförs med olika sorters anestesimetoder vilka påverkar cirkulation i varierande grad. Hypotensiv anestesi har kopplats ihop med flera riskfaktorer såsom hjärnischemi och ryggmärgsskada. Den upprättsittande positionen av BCP i kombination med den cirkulatoriska påverkan kan leda till en minskad cerebral perfusion. Flera studier menar att det är av värde att använda cerebral övervakning vid kirurgi i BCP för att kunna identifiera desatureringar. Det finns väl rapporterade fall av neurologiska komplikationer. Syfte: Syftet är att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter som genomgår axelkirurgi i beach chair position. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats valdes vid denna studie. Där en kvalitativ innehållsanalys med manifest analys har använts. Datainsamling skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultat: Tre kategorier identifierades: positionering och luftvägshantering vid beach chair position, anestesins hemodynamiska påverkan vid Beach chair-position, samspelet mellan anestesisjuksköterskan och operationsteamet vid beach chair-position. Resultatet belyser aspekter gällande positionens betydelse och luftvägshantering vid BCP. Hur cirkulationen påverkas av anestesimetod i kombination med positioneringen, anestesisjuksköterskornas tankar om hur cirkulationen bör hållas vid denna typ av operationer och hur förberedelser inför kirurgi i denna positionen görs blir också belyst. Vikten av samarbete mellan anestesisjuksköterskan och operationsteamet men även eventuella intressekonflikter vid kirurgi i BCP är områden som blir belysta. Slutsats: Att genomföra kirurgi i beach chair position innefattar flera viktiga aspekter utifrån ett anestesiologiskt perspektiv. Anestesisjuksköterskan har en viktig roll i uppläggning av patienten i samspel med operationsteamet och utifrån patientsäkerhet. Vidare leder BCP i samband med generell anestesi till en cirkulatorisk påverkan som kräver särskild uppmärksamhet av anestesisjuksköterskan då allvarliga komplikationer kan uppstå.