Bakgrund: Behovet av vård i livets slut är stort. Där har sjuksköterskor en stor och viktig roll för att stödja patienten och anhöriga. Sjuksköterskor har ett övergripande ansvar i omvårdnadsarbetet och är även arbetsledare och samordnare mellan de olika professionerna. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede inom slutenvården. Metod: Det gjordes systematiska litteratursökningar i databasen Pubmed och Cinahl, vilket resulterade i 11 vetenskapliga artiklar. Analysen gjordes med en kvalitativ innehållsanalys utifrån ett inifrånperspektiv. Resultatet: Analysen resulterade i sex slutkategorier: En känsla av otillräcklighet bidrar till stress, Kunskapsbrist skapar osäkerhet, God kommunikation ger en säkrare vård, En känsla av att existentiella frågor är svåra, En känsla av att döden är närvarande, En vilja att ge en god vård.   Slutsats: Det finns ett stort behov av mer kunskap bland sjuksköterskor som ger vård i livets slutskede. Det behövs bättre förutsättningar för att känna sig trygg och säker att vårda patienter i livets slutskede. Välutvecklade strategier för att hantera svårigheterna som kan uppstå i arbetet är viktigt.

Bakgrund: Multipel Skleros (MS) är en autoimmun sjukdom vilket innebär att immunförsvaret angriper kroppens egna vävnader. Inflammationer uppstår i nervcellerna och bildar ärrvävnader. Ca 1000 personer per år får MS och eftersom att sjukdomen är obotlig är det viktigt att lyfta fram de erfarenheter personer har med MS för att kunna bidra till en god omvårdnad och ökad livskvalité. Syfte: Syftet var att beskriva personers erfarenheter av att leva med Multipel Skleros. Metod: Metoden för denna litteraturöversikt baseras på åtta vetenskapliga artiklar. Två databassökningar användes, MEDLINE och CINAHL Complete. Dessa artiklar analyserades och granskades utifrån Fribergs beskrivning. Resultat: I resultatdelen framkom det tre huvudteman. Det första huvudtemat går under faktorer som förändrar det dagliga livet.  Det andra temat heter förändrade relationer i det sociala livet och det sista huvudtemat heter anpassning och acceptans. Slutsats: MS förändrar det dagliga livet och omfattar konstanta krav vilket gav upphov till negativa erfarenheter. Att anpassa sig till en rörlig miljö är svårt men strategier för att acceptera sjukdom framkom som hjälpsamma. Kunskap om erfarenhet av att leva med MS kan underlätta vardagen och deras vårdsituation.

Bakgrund: I hälso- och sjukvårdssektorn är arbetsrelaterad stress och psykosocial miljö en vanlig orsak till sjukfrånvaro vilket i sin tur kan påverka patientsäkerheten. Arbetsrelaterad stress är något som kan uppkomma vid stort arbetstryck och krav som inte är anpassade efter personens kompetens och förmågor. Patienter kan uppleva låg omvårdnadskvalitet där sjuksköterskor har hög arbetsbelastning och en stressig miljö. Sjuksköterskor med en hög arbetsbelastning kan öka risken för patientsäkerhets incidenter och dödlighet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress. Metod:Författarna gjorde systematiska litteratursökningar i databaserna PubMed och Cinahl, vilket resulterade i 12 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: Att vara förhindrad att utföra och ansvara för en god och säker vård samt omvårdnad, Att inte vara överens mellan professionerna om patientens vård och omvårdnad, Att återhämtning är viktigt för att orka utföra en god vård och omvårdnad, Att inte känna stöd och delaktighet från kollegor samt organisationen och Att hantera situationer som strider mot de egna värderingarna. Slutsats: Sjuksköterskor upplever olika former av arbetsrelaterad stress och det behövs mer forskning om strategier för att hantera och förhindra dess uppkomst samt dess konsekvenser på omvårdnaden och patientsäkerheten.

No description available.

Abstrakt Bakgrund: Medicinska framsteg har förbättrat prognosen för överlevnad för personer med en medfödd hjärtsjukdom och fler personer överförs från barnsjukvård till vuxensjukvård. Transition till att bli en vuxen person samtidigt som transitionsprocessen till vuxensjukvård pågår kan vara utmanande. En lyckad transition till vuxensjukvård är viktig för personer med en medfödd hjärtsjukdom eftersom de ofta har ett behov av medicinska kontroller även i vuxen ålder och deras hälsa kan påverkas av hur mycket de engagerar sig i sin sjukdom. Syfte: Att beskriva upplevelser av transition till vuxensjukvård hos personer med en medfödd hjärtsjukdom. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie med induktiv och manifest ansats. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed där elva vetenskapliga artiklar erhölls och analyserades. Resultat: Analysen resulterade i fem slutkategorier som beskriver upplevelser av transition hos personer med en medfödd hjärtsjukdom. Personer beskrev att de inte hunnit förbereda sig för transitionen på grund av att de fått ett plötsligt besked. De beskrev också att det kändes som att befinna sig i gränslandet mellan två världar och att de inte passade in nånstans. Personer upplevde att de saknade nödvändiga kunskaper om sin sjukdom, vilket skapade osäkerhet. De beskrev att kontinuitet och delaktighet bidrog till trygghet samt att positiva förväntningar och en vilja att ta ansvar ledde till ökad självständighet. Slutsats: Personer med en medfödd hjärtsjukdom har behov av att förberedas inför transition från barnsjukvård till vuxensjukvård. Under transitionsprocessen har de behov av kunskap om sin hjärtsjukdom samt levnadsråd för att uppnå bästa möjliga hälsa. Transitionsprocessen bör samordnas mellan barnsjukvården och vuxensjukvården för att minska risken för att personer tappar kontakten med hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor har en central roll under transitioner inom omvårdnad och ett transitionsprogram där personer med en medfödd hjärtsjukdom är delaktiga under transitionsprocessen kan öka möjligheten till ökad självständighet samt minska risken för att personer tappar kontakten med hälso- och sjukvården efter transitionen.

Att arbeta som sjuksköterska innebär ett stort ansvar med varierande arbetsuppgifter, professionens huvudområde är omvårdnad där målet är att kunna ge en personcentrerad vård som är av god kvalité. Sjuksköterskor kan även ses som “spindeln i nätet” då de är en viktig del i det multiprofessionella teamet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors upplevelse av att arbeta inom slutenvård. I litteraturstudien ingick tolv vetenskapliga artiklar, dessa analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Steget från student till yrkesverksam, Utmaningar med att arbeta patientsäkert, Stress och hög arbetsbelastning, Behov av support och trygghet samt Entusiasm och självsäkerhet i den nya rollen. Resultatet visade att nyexaminerade sjuksköterskors upplevde övergången från att vara student till yrkesverksam som svår. Även utmaningar med att tillämpa ett patientsäkert arbete relaterat till brister i kompetens upplevdes. Stress och hög arbetsbelastning var även en gemensam upplevelse. Behovet av support och trygghet från bland annat medarbetare var även framträdande upplevelse hos nyexaminerade sjuksköterskor. Slutligen upplevdes entusiasm och självsäkerhet i den nya rollen. Utifrån litteraturstudiens resultat dras slutsatsen att nyexaminerade sjuksköterskor upplevde första tiden i yrkesrollen som svår. Där det finns behov av ökad support, mer teoretisk och praktisk kunskap. Vidare forskning kring introduktionsprogram med mentorskap kan bidra till förbättrad upplevelse av att börja arbeta i sluten vårdverksamhet.

När ett organ inte längre fungerar tillfredsställande kan en organtransplantation bli aktuell vilket innebär att ett organ från en frisk individ ersätter en annan persons sviktande organ. Den friska individen donerar sitt organ för att hjälpa en sjukdomsdrabbad person och försätts därför i en speciell situation utanför sjukvårdens ordinarie inriktning eftersom sjukvård främst syftar till att förbättra personers hälsa. Detta ställer krav på sjuksköterskan att individanpassa vården vilket kräver kunskap om levande donationer. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att donera ett organ ur den levande donatorns perspektiv. Detta var en litteraturstudie av kvalitativa artiklar med en manifest innehållsanalys och induktiv ansats. Analysen baserades på fjorton vetenskapliga artiklar och resulterade i sex kategorier; att donationsbeslutet motiverades av varierande faktorer, att donationsriskerna hanterades genom förbiseende och acceptans, att bristande kommunikation och organisering skapade oro, att donationen bidrog till positiva effekter på en personlig nivå, att donationen kunde medföra förändringar i privatlivet och att donatorerna trots omständigheter var nöjda med sitt beslut. Donatorers upplevelser visade att relationer kan ha en påverkan på donationsbeslutet och synen på donationsriskerna samt att donationen kan bidra till ökad livskvalitet. Donatorer hade också ett behov av information om donationens påverkan på livet och donationen bör vara kostnadsneutral för att undvika etiska dilemman och öka donationsmöjligheten. Ytterligare litteraturstudier behöver genomföras med bredare urval för att öka kunskapen om levande donationer i stort. Denna litteraturstudies resultat ökar förståelsen för levande donatorer och kan därför bidra till att förbättra vården för denna patientgrupp.

Hjärtinfarkt och instabil angina ingår i de sjukdomar som ökar mest bland kvinnor runt om i världen. Återhämtning är en viktig del av tillfrisknandet och innebär att personen kämpar för att återgå till livet innan sjukdomen och återfå sina tidigare funktioner. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av återhämtning efter hjärtinfarkt och instabil angina. I litteraturstudien ingick nio vetenskapliga artiklar. Dessa analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats för att få en djupare förståelse av upplevelser. Analysen resulterade i fyra kategorier: att begränsas i sitt dagliga liv, att dela erfarenheter med andra innebar stöd, att eftertrakta normalitet och information, att ta ansvar och bli självständig.   Resultatet visade att kvinnor hade behov av stöd från andra och att vårdpersonal utgjorde en viktig del i deras återhämtningsprocess. Författarna anser att vidare forskning om kvinnors återhämtning kan vara värdefull för vårdpersonal för att bli medvetna om behov och kunna anpassa sitt bemötande för att uppnå en mer jämlik vård.

Bakgrund: Patientdelaktighet är ett koncept som används för att skapa patientcentrerad vård. Vid patientdelaktig rehabilitering ger fysioterapeuten patienten möjlighet att delta och engagera sig i sin egen rehabilitering genom att informeras om olika behandlingar och dess möjliga konsekvenser. Patienten får då chansen att göra val efter sina egna preferenser och villkor. Enligt self determination theory är det en persons egna val som gör människan tillfredsställd samt att det gör beteendeförändringar mer hållbara och långsiktiga. Reumatisk sjukdom är kronisk, därav bör rehabiliteringen eftersträva en beteendeförändring. Syfte: Att beskriva upplevelserna av ett aktivt patientdeltagande vid besök hos fysioterapeut för personer med reumatisk sjukdom. Metod: En kvalitativ intervjustudie, med deskriptiv design. Deltagare till studien rekryterades med ett ändamålsmässigt bekvämlighetsurval. Sex deltagare i studien intervjuades och hade en medelålder på 77 år. Intervjuerna analyserades med en induktiv ansats. Resultat:  Studien resulterade i 4 huvudkategorier: ”Att göra egna val”, ”Att ta del av information”, ”Att ha gemensamma diskussioner” och ”Att inte bestämma självständigt” med totalt 12 tillhörande underkategorier. Slutsats:  I studien visade det sig att respondenterna upplever aktivt patientdelatagande då respondenterna blev involverade i behandlingen genom att bli informerade och få göra egna val. Nyckelord: fysioterapi, kvalitativ forskning, patientcentrerad vård, personlig autonomi, reumatism.

Bakgrund: Huntingtons sjukdom (HS) är en ärftlig, obotlig sjukdom som leder till ett successivt ökande vårdbehov. Vårdpersonal kan ha svårt att tillgodose den sjukes komplexa behov och närstående kan vara ett stöd till personer med HS. Kroniska sjukdomar påverkar inte bara den sjuke, utan kan även påverka närståendes liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att ha en familjemedlem med Huntingtons sjukdom. Metod: En litteraturstudie genomfördes där 12 vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra slutkategorier: Ett förändrat oförutsägbart beteende skapar otrygghet; Sjukdomen överskuggar närståendes livsutrymme; Oro för den sjukes framtid och sin egen; Stöd och strategier är viktigt för att orka med. Den sjukes förändrade beteende påverkade relationer och trygghet och närstående upplevde ökat ansvar vilket begränsade deras liv. Oro upplevdes för den sjuke, men även för sin egen risk att drabbas av HS. Situationen hanterades på olika sätt och det framkom olika behov av både praktiskt och känslomässigt stöd som inte alltid tillgodosågs. Slutsats: Utifrån närståendes omfattande utmaningar som framkom i studien har ett överhängande behov av stöd identifierats. Genom ett familjecentrerat förhållningssätt kan sjuksköterskor stödja och inkludera närstående samtidigt som hela familjens hantering av situationen kan främjas.