ERFARENHETER AV VÅRDEN HOS PATIENTER MED HEPATIT CEN LITTERATURSTUDIEMELIHATE GLASOVIKUKRISTINA KUNOSSONGlasoviku, M & Kunosson, K. Erfarenheter av vården hos patienter med Hepatit C. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2020. Bakgrund: Hepatit C är ett blodburet virus som kan överföras via blod eller slemhinnor. Smittvägen kan vara via direkt eller indirekt kontakt. Injektionsmissbruk är den vanligaste smittvägen i Sverige. Inkubationstiden varierar mellan en till fyra månader. Cirka 70 miljoner människor bär på Hepatit C globalt. Sjukdomen räknas som en allmänfarlig sjukdom och är anmälningspliktig. Hepatit C orsakar en leverinflammation vilket kan leda till en kronisk inflammation som kan utvecklas till levercirros och cancer i levern. Det finns en behandling men inget vaccin mot Hepatit C. Dock är WHO:s mål att utrota viruset till år 2030. Hepatit C ger en försämrad livskvalitet för patienten. Genom en ökad förståelse kring patienters erfarenheter av vården kan patienter med Hepatit C få en ökad livskvalitet.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa erfarenheter av vården hos patienter med Hepatit C.Metod: Litteraturstudien sammanställdes av tio kvalitativa vetenskapliga studier. Databaserna Cinahl och PubMed användes i sökningen. Studiernas resultat analyserades genom granskning, kodning och kategorisering.Resultat: I litteraturstudiens resultat framkom det fyra kategorier; omvårdnadsorienterad kommunikation, bemötandets betydelse i vårdmöten, negativa erfarenheter som påverkade behandlingen och motivation till behandling. Konklusion: Det framkom att patienterna upplevde diskriminering, kommunikationsbrist och avsaknad av information samt utbildning kring sin sjukdom. Inom hälso- och sjukvården behövs tydligare rutiner och mer engagemang från både personal och patientens sida för att säkerställa vården för dessa patienter. Nyckelord: erfarenheter, Hepatit C, kvalitativ, litteraturstudie, patienter. / EXPERIENCES OF CARE IN PATIENTS WITH HEPATITIS CA LITERATURE REVIEWMELIHATE GLASOVIKUKRISTINA KUNOSSONGlasoviku, M & Kunosson, K. Experiences of care in patients with Hepatitis C. A literature review. Degree project in nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2020.Background: Hepatitis C is a bloodborne virus that can be transmitted through blood or mucous membranes. The infection are spread through direct or indirect contact. Injection abuse is the most common cause of infection in Sweden. The incubation period varies from one to four months. Globally, 70 million people are infected by Hepatitis C. The disease is regarded as a dangerous disease and is subject to notification. Hepatitis C causes a liver inflammation that can lead to a chronic inflammation which can in turn develop into liver cirrhosis and liver cancer. There is a treatment, but no vaccine against Hepatitis C. However, WHO's goal is to exterminate the virus by 2030. Hepatitis C provides a deteriorating quality of life for the patient. Through an increased understanding of patients' experiences of care, patients with Hepatitis C can obtain an improved quality of life.Aim: The purpose of this literature review is to compile experiences of care in patients with Hepatitis C.Method: The study was conducted as a literature review based on ten qualitative scientific article. The databases Cinahl and PubMed were used in the search. The result of the studies were analyzed through reviewing, coding, categorizing and compiling.Results: The results of the literature review revealed four categories that responded to the study's purpose; nursing-oriented communication, the importance of care in care meetings, negative experiences that affected treatment and motivation for treatment.Conclusion: Patients with Hepatitis C experienced discrimination, lack of communication, information and education about their illness. Clearer routines and more commitment from both staff and patients are required in health care to ensure the care of these patients.Keyword: experiences, Hepatitis C, literature review, patients, qualitative.

Långtidsarbetslöshet och psykosocial ohälsa medför ekonomiska och sociala problemför både samhället och individen. Studiens syfte är att undersöka hur långtidsarbetslösasom befinner sig i arbetsmarknadsåtgärder ser på sin situation som arbetslös och hur deskattar sin egen psykosociala (o)hälsa.Den kvalitativa studien bygger på tio semistrukturerade intervjuer som bearbetatsmed hermeneutisk meningstolkning och språkanalys. Studien bygger på ett strategiskturval av informanter då syftet med studien är att den skall representera helapopulationen av långtidsarbetslösa. Teoretiska begrepp och koncept som används istudien är Jahodas deprevationsteori, Prekariatet och Anomi.Studiens resultat pekar på att det finns en koppling mellan långtidsarbetslöshet ochpsykosocial ohälsa i form av stress, nedstämdhet, isolering, utanförskap ochskamkänslor. Den psykosociala ohälsan verkar främst bero på den avsaknad av strukturoch sociala sammanhang som arbetslösheten för med sig. Långtidsarbetslöshet lederäven till ekonomiska konsekvenser för individen vilket verkar öka den psykosocialaohälsan ytterligare. Trots den svåra situationen som långtidsarbetslösa befinner sig i harde en positiv syn på framtiden och upplever inte sin situation som helt hopplös. / Long-term unemployment and psychosocial ill-health contributes to economic andsocial problems to both society and the individual. The aim of this study is toqualitatively examine how long-term unemployed describe their social situation andtheir psychosocial ill-health.The qualitative study is based on ten semi-structured interviews that have beenprocessed with hermeneutic meaning interpretation and language analysis. This study isbased on a strategic selection of informants in order for the study to represent the entirepopulation of the long-term unemployed. Theoretical concepts and concepts used in thestudy are: Jahoda's depravation theory; Precariat and Anomie.The results of this study indicate that there is a link between long-termunemployment and psychosocial ill-health in terms of stress, depression, isolation,exclusion and shame. Key indicators for the psychosocial ill-health among unemployedindividuals is the lack of daily routine/structure as well the lack of social environments.In addition, long-term unemployment may also lead to economic difficulties for theindividual, which generates an increased risk for psychosocial ill-health. In spite thedifficult situation long-term unemployed individuals face, they have a positive view oftheir future and do not experience their situation as completely hopeless.

Idag består en stor del av undervisningen i aritmetik på lågstadiet av att lära ut algoritmer. Detta trots att mycket forskning pekar på att algoritmräkning riskerar att hindra elevers matematiska utveckling. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur undervisningen av algoritmer planeras och genomförs. De teoretiska ramverk som presenteras i denna studie är Anna Sfards teori om matematiska diskurser och commognition samt de behavioristiska och kognitivistiska synsätten på lärande. Synen på algoritmräkning har under de senaste decennierna förändrats. Forskning har visat att det finns både för- och nackdelar med algoritmräkning och för att elever ska gynnas av att räkna med algoritmer är det viktigt att de har en god talförståelse. För att kunna besvara denna studies frågeställningar användes en flermetodsstudie som inbegrep en kvalitativ och kvantitativ metod. Här användes både en enkät samt intervjuer. Utifrån resultatet ser man tydligt att algoritmer används av nästintill alla av de tillfrågade i enkäten och intervjuerna. Respondenterna var även eniga om att algoritmer är den skriftliga räknemetod som används mest samt att det är algoritmräkning eleverna väljer trots att andra skriftliga räknemetoder har introducerats. Slutligen visar studien att stor vikt bör läggas på förarbete genom att fokusera på elevernas talförståelse och kunskaper för positionssystemet för att eleverna ska gynnas av att använda algoritmer.

Abstract Föreliggande beskrivande kvalitativa studie har ansats till att undersöka och beskriva erfarenheter som elever i årskurs 5 har under sina matematiklektioner i en utvald kommunal grundskola. Metoden som används är kvalitativ där jag använder semi-strukturerade intervjuer med deltagare från den utvalda gruppen. Informationsinsamlandet följer ett syfte med följande kriterier: Deltagarna måste vara elever i årskurs 5 i den utvalda skolan i det aktuella geografiska området. Resultaten visar att det finns fyra väsentliga teman som framträder: a) Matematik är i sig själv ett intressant och utmanande ämne, b) Läraren är en stark faktor vid inlärning av matematik, c) Brist på stöd från familjen, och d) Självhjälp som en väg att överleva. Resultaten ger implikationer rörande processen mellan utlärande och inlärande i matematik, men även rörande lärarens roll, föräldrarnas roll och inte minst elevernas roll i processen kring att lära sig ämnet.Nyckelord: Matematik, kvalitativ studie, utmaningar, svårigheter

Bakgrund: Delegering är en viktig del av sjuksköterskans kompetens och innebär att ge någon rätt att utföra en arbetsuppgift. Effektiv delegering kan förbättra vårdkvalitén, patientsäkerheten och tillfredsställelsen bland personalen. Felaktig delegering kan bidra till utebliven och osäker vård. Genom att identifiera och tillämpa bästa tillgängliga forskningsresultat gällande delegering kan patientresultaten förbättras. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att delegera arbetsuppgifter till icke legitimerad vårdpersonal. Metod: En litteraturstudie med 12 vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Syftet besvarades med fem huvudkategorier om sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter. De upplevde ett påtvingat krav att delegera och kände sig obekväma med ansvaret. De hade behov av stöd från ledare och kunskap gällande lagar. Brist på kompetens hos den icke legitimerade personalen skapade oro och sjuksköterskan kände behov av kontroll. Teamarbete och kommunikationen mellan sjuksköterskan och den icke legitimerade personalen underlättade delegeringen. Delegeringen sparade även tid och gav patienten effektiv vård. Slutsats: Genom att identifiera vad sjuksköterskan upplever som svårt respektive enkelt med delegeringen och vad som orsakar misstag kan vårdkvaliteten och patientsäkerheten förbättras. Även sjuksköterskans arbetsförhållanden kan förbättras genom att tillämpa åtgärder som underlättar delegeringen.

Bakgrund: Då vi lever mitt i en coronapandemi, tvingas många patienter som drabbas av infektionssjukdomar att vårdas isolerade. Det är viktigt att ha kunskap om hur vi ska vårda patienter som behöver isoleras. Detta även vid andra smittsamma sjukdomar som tuberkulos, Clostridium difficile, MRSA. När en patient vårdas isolerad betyder det att patienten vårdas bakom stängda dörrar, detta för att undvika smittspridning. För att kunna ge en bra och personcentrerad vård, är det viktigt att veta hur isoleringen kan upplevas för patienten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av isoleringsvård vid smittsam sjukdom. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys, manifest ansats utfördes. I denna studie ingick 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: Att känna sig instängd och ensam där miljön har stor betydelse, Att känna sig stigmatiserad, Att känna osäkerhet inför personalens kunskaper och rädsla för att sprida smitta och Att acceptera och hantera situationen. Slutsats: Mötet med patienter i isoleringsvård behöver ske med värdighet och respekt. Patienterna behöver mer tid och kontakt med sjuksköterskan för att minska det känslomässiga lidandet. Adekvat information och undervisning behövs för att minska osäkerhet och rädsla hos patienterna. Genom ett gott bemötande kan det psykologiska lidandet minska i den svåra situation som en patient som vårdas isolerad befinner sig i.

No description available.

Studiens syfte är att få en tydligare bild av vad det innebär för den enskilde att få en dyslexidiagnos i sen ålder och om det underlättat för den som fått veta det redan tidigt under skolgången. Studiens syfte är också att undersöka respondenternas erfarenheter och upplevelser före och efter sin diagnos. För att göra detta utfördes en kvalitativ studie, omfattande sex intervjuer. Deltagarna i vår studie studerar i högre utbildning och har samtliga fått sin diagnos i ett senare skede. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en riktad innehållsanalys för att lägga större vikt vid tolkning av texter. Denna studie har utförts med hjälp av Kvales sjustegsmodell. Resultatet som framkom har analyserats med hjälp av lösningsinriktad pedagogik och det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att respondenterna hade önskat sig att de hade fått veta sin diagnos tidigare, då detta skulle ha underlättat skolgången samt gett dem möjlighet att få bättre stöd i skolan. Slutsatserna är att det är väldigt betydelsefullt att man får diagnosen dyslexi i ett tidigt skede, redan i grundskolan, samt att det är viktigt med verktyg som hjälper den enskilde att lyckas i sina studier.

Bakgrund: Lungcancer tillhör de mest förekommande cancerformerna och är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken globalt. I Sverige dör cirka 3600 personer årligen till följd av sjukdomen. För att på bästa sätt möta behoven hos personer som lever med lungcancer krävs det att sjuksköterskor tillämpar personcentrerad vård med ett holistiskt synsätt. Det holistiska synsättet innebär att se till hela personen och möta samtliga behov. Det är viktigt att belysa deras upplevelser för en ökad förståelse och kunskap kring hur personer med lungcancer upplever sin livssituation och därmed kunna tillgodose deras behov. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med lungcancer. Metod: Systematisk litteratursökning utfördes i databaserna Cinahl och PubMed där 13 vetenskapliga artiklar inkluderades i analysen. Litteraturstudien genomfördes med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Personers upplevelser av att leva med lungcancer presenteras i fem huvudkategorier; Att symtom från sjukdom och behandlingar begränsar det dagliga livet, att känna oro och uppleva brist på förståelse i nära relationer, att sakna stöd och ha behov av information från sjukvården, att sakna hopp och tänka på döden och att kämpa och söka strategier för att leva vidare. Slutsats: Med en ökad förståelse och kunskap om hur personer som lever med lungcancer upplever sin situation möjliggörs en mer individanpassad vård där ett personcentrerat förhållningssätt är centralt. Genom mer forskning inom området kan nya metoder som exempelvis åtgärder och strategier inom omvårdnad upptäckas för att stödja personer, minska lidande och främja hälsa.

No description available.