Bakgrund: Bulimia nervosa är ett folkhälsoproblem som ofta är svårt att upptäcka då symtomen inte alltid är synliga. Bulimia nervosa kännetecknas av att personen hetsäter ungefär 1000–2000 kalorier och sedan kräks eller tar laxerande medel för att bli av med kalorierna. Detta kan grunda sig i negativa händelser i personens liv. Som sjuksköterska är det viktigt att bilda en vårdande relation för att kunna lindra lidandet hos patienter med bulimia nervosa. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av att leva med bulimia nervosa. Metod: Studien var en kvalitativ studie baserad på narrativer i form av bloggar. Datainsamlingen utgick från syftet och studiens inklusionskriterier som resulterade i sex bloggar som undersöktes. Analysprocessen utgick från en modell för kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Upplevelser av att leva med bulimia nervosa presenterades i tio underkategorier och fyra kategorier. De fyra kategorierna som framkom var ett ständigt lidande, att förlora sig själv till bulimia nervosa, relationers betydelse och vägen till ett friskt liv. Slutsats: I föreliggande studie har både fysisk och psykisk påverkan på individen framkommit. Detta speglade sig i en känsla av otillräcklighet, hopplöshet och skam som ledde till begränsningar i livet. Studien kan vara ett stöd för sjukvårdspersonal eller anhöriga vid bemötandet av personer med bulimia nervosa.

Bakgrund: Den 30 januari 2020 deklarerade WHO att spridningen av det nya coronaviruset var en internationell hälsofara. Pandemin påverkade vårdens rutiner och kapacitet. Kvalitativa studier från andra länder har visat på hög påfrestning både psykiskt och fysiskt för vårdpersonal, dock har inte fysioterapeuters upplevelse och betydelse för vården uppmärksammats i forskningen i samma utsträckning som annan vårdpersonal. Syfte: Syftet med studien var att ta del av svenska fysioterapeuters upplevelse av att arbeta med Covid-19 patienter på en intensivvårdsavdelning. Metod: Rekrytering av deltagare gjordes genom utskick av förfrågan till olika sjukhus i Sverige. Sex legitimerade fysioterapeuter som hade arbetat med covid-19 patienter på IVA under pandemin inkluderades och deltog i en semi-strukturerad intervjustudie. Intervjuerna transkriberades ordagrant och den transkriberade texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter bearbetning av insamlat material utformades fyra huvudkategorier; Fysioterapeutens roll, Covids påverkan på patienter och vården, Arbetsplatsens förutsättningar och Personlig påverkan. Konklusion: Informanterna upplevde en hög arbetsbelastning, tuff arbetsmiljö och bevittnade mycket lidande, men upplevde även ett gott samarbete, tacksamhet och att deras roll var uppskattad.

Partners till personer med multipel skleros (MS) är väldigt utsatta och får ofta ta på sig rollen som vårdare vilket innebär en stor livsförändring. Att leva med en kronisk sjukdom påverkar hela familjens välmående och livskvalité. MS är en kronisk och inflammatorisk sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet. Sjukdomen är vanligast i Europa och Nordamerika där åldersspannet vid insjuknandet är 20 till 40 år vilket gör sjukdomen till den mest förekommande neurologiska funktionsnedsättningen bland unga vuxna. Sjuksköterskan behöver ha kunskap om partnerns upplevelse och behov för att kunna ge rätt verktyg och stötta. Vårt syfte var att beskriva partners upplevelser av att leva med en person som har MS. Litteraturstudien baserades på 12 stycken vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet beskrevs i fem kategorier. En stor del av rollen som vårdare innebar att hantera den nya identiteten och ta mer ansvar. Egenhälsa upplevdes ofta försämrad på grund av bortprioriteringar. Det var ofrånkomligt att olika relationer förändrades efter diagnosen. Partners lärde sig att hitta lösningar och olika copingstrategier. Rädsla och oro inför framtiden, vården och ekonomin var ständigt närvarande. Slutsatsen beskriver att se till partners behov i samma utsträckning som den sjukes är avgörande för parens eller familjens hälsa och helhetsupplevelse. Partners behov av mentalt och fysiskt stöd måste bli tillgodosett för att inte rollen som vårdare ska leda till en ohållbar situation. Sjuksköterskan bör därför ha en hög kunskapsnivå om sjukdomen och hur de närstående upplever och påverkas av den.

Bakgrund: År 2020 benämnde WHO spridningen av Covid-19 som ett pandemiskt utbrott då viruset spreds i en snabb takt i olika länder. Hälso- och sjukvården har drabbats hårt av pandemin vilket har lett till många konsekvenser. Sjuksköterskor har stått i framkanten under bekämpningen av pandemin. De har kämpat med bland annat en ökad arbetsbelastning, brist på personal och ökad mängd av patienter. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att arbeta under Covid-19 pandemin. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som utgick från 15 valda vetenskapliga artiklar. Analysen för arbetet gjordes utifrån Fribergs (2017) metod för analys av kvalitativ litteraturstudie. Resultat: Sjuksköterskors upplevelse av att arbeta under Covid-19 pandemin presenteras under tre huvudteman: Konsekvenser som påverkat sjuksköterskans roll, Sjuksköterskors utsatthet och känslor av att bli utnyttjade och Sjuksköterskors copingstrategier. Slutsatser: För att öka sjuksköterskors självsäkerhet i kommande pandemier behöver sjuksköterskor en ökad kunskap om smittsamma sjukdomar och pandemiberedskap. Sjuksköterskan behöver känna sig trygg på sin arbetsplats och det krävs att det finns tillräckligt med resurser för att de ska kunna skydda sig själva. För att undvika att sjuksköterskor ska bli utsatta för ökade arbetsbelastningar och dess följder i kommande pandemier krävs det att det finns tillräckligt med resurser och en väl utarbetat plan för en krishantering inom hälso- och sjukvård.

The purpose of this study was to examine how Swedish media portrayed victims of the tsunami disaster and the tropes and themes that was presented in interviews with victims. Two major Swedish newspapers were used in the study. The newspapers in question were Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet and their digital archive has been investigated to achieve this purpose.   To achieve results, a qualitative text analysis was used to read through the papers in search for interviews that would help achieve the studies purpose. The results were analysed with the help of earlier studies done on surrounding subjects as well as a postcolonial theory to establish if there were any postcolonial tendencies in Swedish medias portrayal of the victims. The articles used in this paper were divided into three time periods, December 2004, January 2005 and 1, 5 and 10 years after the calamity to see if the victim narrative changed over the course of time.     Different time periods were used to get a broader perspective of the victim narrative, however one result stood out and that was a theme regarding the usage of children to depict loss and suffering.

Denna studie syftar till att undersöka unga kvinnors kunskap och attityd gentemot algoritmer på den sociala medieplattformen Instagram. Tidigare forskning inom algoritmstudier visar på att det finns en bristfällig kunskap om algoritmer. Algoritmer är en integrerad del i våra liv och samhällen, på det sätt att de har ett stort inflytande på majoriteten av de offentliga sektionerna, som juridik, sjukvård, politik och medieorganisationer (Booth, Bucher & Gran 2020, s. 1780). Frågeställningarna vi undersökte var “I vilken utsträckning reflekterar unga kvinnor kring personifierade flöden?” och “I vilken utsträckning är respondenterna läskunniga i enlighet med Livingstones definition av mediekunskap?”. För att undersöka detta har vi genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex unga kvinnor mellan 18 och 25 år. Därefter analyserade vi respondenternas svar med hjälp av Livingstones begreppsdefinition av mediekunskap för att kunna besvara våra forskningsfrågor. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna inte visste vad en algoritm var. Det fanns dock en övergripande analytisk förmåga på det sätt att samtliga respondenter reflekterade över att deras flöden var personifierade vilket de upplevde som obehagligt. Slutsatsen är därför att unga kvinnor reflekterar över sina personifierade flöden. De är medvetna om att det är något som styr vilket innehåll de får ta del av, men har ingen kunskap om att det är algoritmer som är den bakomliggande orsaken. Respondenterna visade på en varierad läskunnighet på det sätt att de visade skilda förmågor inom de olika begreppen. Vår studie visade att endast en respondent hade kunskap om vad en algoritm är och var därför den enda som visade kunskap inom alla de fyra områden tillgång, innehållsskapande, analys och utvärdering.

The purpose of this study is to investigate the experiences civic teachers have of working with motivational teaching with students in lower secondary school. Students' motivation for school and the subject of civic is important for the future. Students who pass compulsory school are given the opportunity of further education and with that the enhanced opportunity of getting a job, which will benefit both society and the individual. Civics is the subject that prepares students for adulthood and becoming democratic citizens. Previous studies point to several general factors that affect students' motivation in school. So, how are teachers working to create motivation in the subject of civic? Through interviews with active teachers with different experiences in teaching civics, I took part in their thoughts and ideas. The socio-cultural analysis of the results from the interviews confirm previous studies: motivation is a multidimensional phenomenon, thus there are no ready-made recipes for how motivating civics education is created. This study shows that teachers are in need of a toolbox of different approaches and working methods to be able to motivate as many students as possible in their teaching. Furthermore, teachers must take their starting point in the students and, based on them, plan and implement their teaching in civic studies.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är ett långvarigt sjukdomstillstånd. Med sjukdomen följer svängningar mellan maniska och depressiva episoder. Allmänsjuksköterskan påverkar patienternas upplevelser av vården. För att kunna ge ett gott vårdande behöver allmänsjuksköterskan ha förståelse för patientens livsvärld, synliggöra hälsa och minska lidande.  Syfte: Beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med bipolär sjukdom efter ställd diagnos.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats baserad på fem självbiografier skrivna av personer som diagnostiserats med bipolär sjukdom. Resultat: Resultatet delas in i tre kategorier och sju underkategorier. De tre kategorierna är Utanförskap i sjukdomen, Att känna lidande och Känslor av tacksamhet. Studiens resultat visar att personer som lever med bipolär sjukdom känner sig utanför andra människors friska sfär. Personerna påverkas mycket av samhällets fördomar och åsikter. Slutsats: Personer med bipolär sjukdom upplever ett utanförskap och en ensamhet i tillvaron. Sjukdomen skapar både ett sjukdomslidande och ett vårdlidande. Personerna kan uppleva tacksamhet för stödet de får av vården, men även av anhöriga. Genom att ta del av personernas upplevelser kan allmänsjuksköterskan få en ökad förståelse för deras livsvärld. Då kan sjuksköterskan identifiera vad som främjar hälsa och lindrar lidande för den enskilde patienten. Det leder till ett gott vårdande.

Ambulanssjukvården är i ständig utveckling. Det som en gång var taxiverksamhet är idag en avancerad akutsjukvård som bedrivs utanför sjukhusen. Ambulanspersonal möter dagligen olika utmaningar och svårigheter i sitt yrke. En särskild utmaning är då de ställs inför att möta barn. År 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige. Denna stärker barnets rättigheter, inte bara i samhället utan även i sjukvården. Smärtlindring för barn fortsätter att vara undermålig. Tidigare forskning har främst fokuserat på föräldrars eller ambulanspersonalens upplevelse vid omhändertagandet av barn. Därigenom uteblir barnets egna unika perspektiv och berättelser. Syftet är att belysa barnets upplevelser av smärta och smärtlindring i en prehospital kontext. En kvalitativ design användes och tio ostrukturerade narrativa intervjuer med barn genomfördes. Dessa analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen genererade en huvudkategori, tre generiska kategorier och sju subkategorier. Essensen av resultatet är den smärtsamma händelsens aspekter. Det är en mångfacetterad upplevelse att för barn drabbas av smärta. Negativa känslor skapas av smärtan och gör att barnet upplever ett lidande. Smärtlindringen upplever barnet är effektiv och baseras både på omvårdnad och farmakologi. Barnets strategier vid smärtlindring prehospitalt liknar de som används av barn intrahospitalt. Upplevelsen av mötet med ambulanspersonal har även likheter med hur vuxna patienter beskriver fenomenet. Det behövs mer forskning på barn avseende det prehospitala omhändertagandet, främst kvalitativ för att få mer nyanser av deras upplevelse. Genom en ökad förståelse om barnets smärtupplevelse och dess syn på smärtlindring kan omhändertagandet av smärtpåverkade barn förbättras. Ambulanssjuksköterskan bör fokusera på att inge trygghet i situationer då barnet upplever smärta för att skapa förutsättningar för en effektiv smärtlindring.

Tidigare forskning påvisar en ökad frekvens av hot och våld riktat mot blåljuspersonal. Forskningen visar att över hälften av ambulanspersonalen har någon gång utsatts för hot och våld under arbetstid. Forskning som undersöker ambulanssjuksköterskans upplevelser av hot och våldssituationer är begränsad. Syftet med studien är att undersöka ambulanssjuksköterskans upplevelser av hot och våld, samt undersöka hur vårdandet påverkas av hot och våld i den prehospitala vårdmiljön. Studien är av kvalitativ design med ostrukturerade intervjuer. Tio intervjuer med ambulanssjuksköterskor genomfördes. Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta och analysera materialet som resulterade i fyra generiska kategorier med två till fyra subkategorier vardera. Studien visar att ambulanssjuksköterskan upplever en rad olika känslor som otrygghet och ifrågasättande av den egna kompetensen vid hot och våldssituationer. Erfarenhet är en viktig aspekt i att kunna hantera plötslig förändrade vårdmiljöer. Patientmötet blir lidande vid hot och våld och det kollegiala stödet påtalas som en ytterst viktig aspekt i bearbetningsprocessen och i lärandet av hur dessa situationer kan hanteras. Ambulanssjuksköterskan efterfrågar utbildning för att kunna riskbedöma och hantera hot och våldsamma situationer prehospitalt. Ett utökat arbetsgivarstöd är önskvärt för att kunna bearbeta de emotionella och fysiska konsekvenserna i efterförloppet.