AbstraktBakgrund: Den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor är hjärt- och kärlsjukdom. Idag är det 275 miljoner kvinnor som lever med sjukdomen och 8,94 miljoner som dör varje år på grund av den. Hjärtats uppbyggnad skiljer sig mellan män och kvinnor, då kvinnans hjärta och kärl är mindre, vilket leder till att symtom yttrar sig på olika sätt. Hur den fortsatta handläggningen blir och vilken behandling kvinnan får beror på vårdpersonalens observationer av tillståndet. Ett ord som upprepas ofta är oro. Flera kvinnor upplever att deras liv efter exempelvis en hjärtinfarkt fylls med osäkerhet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av vård vid hjärt- och kärlsjukdomar. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Analysen som användes i studien var Fribergs (2017) femstegsmodell. Resultat: I resultatet redogjordes det för tre teman och åtta subteman som handlar om vikten av att synas, vikten av vägledning och vikten av snabb hjälp. Slutsats: Vården upplevdes olika av kvinnor men en gemensam upplevelse var att vårdens kvalité var betydelsefull vid hjärt- och kärlsjukdomar. En del kvinnor upplevde brist på information, stöd, kände sig misstrodda och önskade att någon såg dem och gav dem den hjälp de behövde medan andra var tillfredsställda med vården.

Bakgrund: Fibromyalgi är en kronisk sjukdom som karakteriseras av ökad smärtkänslighet, långvarig smärta i kroppen, sömnstörningar och fatigue vilket även kan orsaka ångest och depression. I dagsläget finns inget läkemedel eller behandling som botar tillståndet, behandlingen riktar in sig på symtomlindring. I sjuksköterskans roll ingår att främja hälsa och lindra lidande genom att stötta patienten och alltid respektera hennes självbestämmande, integritet och värdighet. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi. Metod: En kvalitativ allmän litteraturöversikt med induktiv design baserad på tio vetenskapliga artiklar hämtades från databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Resultat: Det framkom fem olika teman; Onormal smärta och trötthet. Påverkan på hela livet. Förlorad självbild och identitet. Att inte bli hjälpt och att bli misstrodd. Att bli hjälpt och att bli trodd på. Slutsatser: Kvinnorna led av ständigt närvarande smärta och trötthet som begränsade deras vardagsliv, arbetsliv och sociala liv. De blev misstrodda och missförstådda av såväl sjukvården som familj och arbetsplats. Studien belyser hur betydelsefullt det är, för upplevelsen av hälsa, att bemötas med värdighet och att bli sedd, trodd och lyssnad på både av vården och av familj, vänner och kollegor. Sjuksköterskan kan lindra lidande och främja hälsa genom att vara förstående och värna om patientens värdighet genom ett caritativt, respektfullt vårdande.

Bakgrund: I Sverige drabbas i genomsnitt mer än ett barn per dag av någon form av cancer. Majoriteten av de drabbade är under fyra år gamla och överlevnaden i Sverige ligger på 85%. Det är tack vare den breda kunskapen inom området och de goda förutsättningarna kring behandlingar som siffran för överlevnad i Sverige är högre än i andra länder som till exempel låg- och medelinkomstländer. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelser när deras barn drabbas av cancer. Metod: En kvalitativ design där 11 vetenskapliga artiklar ingick valdes. Därefter analyserades de genom en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier. Resultat: Resultatet av litteraturstudien visade att det fanns både positiva och negativa upplevelser hos föräldrar. Föräldrar var i behov av stöd från både vårdpersonalen och vänner. Något som var återkommande hos många föräldrar var den ständiga oron och lidande relaterat till barnets sjukdom. Föräldrar tyckte även att det var väldigt svårt att återgå till det normala livet hemma efter avslutad behandling eller om barnet inte överlevt cancern. Slutsats: Majoriteten av föräldrarna i litteraturstudien upplevde många känslor i samband med att deras barn drabbats av cancer. För att vårdpersonalen ska kunna skapa en god relation till föräldrarna och kunna ge stöd åt dem, kräver det en god och individanpassad kommunikation. När föräldrarna känner tillit till vårdpersonalen kan en god relation skapas och på så sätt medföra trygghet till föräldrarna. För att ta reda på hur vårdpersonal bäst bemöter föräldrar i denna situation krävs det mer forskning med fokus på bemötande och upplevelser.

Bakgrund: Delaktighet i vården är viktigt, då det finns skrivet i styrdokument och lagar. Tidigare forskning tyder det på att vårdpersonal och patienter inte alltid har samma syn på begreppet delaktighet. Att belysa patientens levda erfarenheter av delaktighet inom barn- och ungdomspsykiatrin synliggör det vad delaktighet betyder för patienten. Det kan bidra till att öka kunskapen hos vårdpersonal och förbättra vårdprocessen för patienten. Syfte: Studiens syfte är att beskriva vad unga vuxna erfarit som delaktighet under den period de själva har varit patienter inom barn- och ungdomspsykiatrin. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Ändamålsenligt urval gjordes och 8st deltagare i åldern 18–20 deltog i studien. Semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet skrivs ut i fyra kategorier Att bli bekräftad, Att få utrymme, Att förstå sig själv, Att förstå sammanhang dessa kategorier fick även subkategorier för att kunna beskriva kategorierna tydligare. Kategorierna och subkategorier bildade ett tema; Att få stöd att växa. Slutsats: Begreppet delaktighet har många betydelser. Att bli bekräftad i den situationen man befinner sig i och känna tillit blir viktigt i relationen till vårdpersonalen. En trygg relation främjar patientens delaktighet i vården. / Background: Participation in healthcare is important, it’s written in laws. Previous research indicates that healthcare professionals and patients do not have the same view of the concept of participation. Highlighting the patient’s lived experiences of participation in child and adolescent psychiatry makes it visible what participation means for the patient. It can help to increase the knowledge of healthcare professionals and improve the care for patients. Aim: The purpose of the study is to describe what young adults experienced as participation during the period they themselves have been patients in child and adolescent psychiatry. Method: A qualitative design with inductive approach. Appropriate selection with 8 participants in the ages 18-20. The interviews were transcribed and analyzed with qualitative content analysis. Results: The result is written in four categories: to be confirmed, to get space, to understand oneself, to understand the context, these categories also received subcategories. The categories and subcategories formed a theme: to get support to grow. Conclusion: The concept of participation has many meanings. Being confirmed in the situation you are in and feeling confident becomes important in the relationship with the healthcare professional. A secure relationship promotes the patient’s participation in healthcare.

Bakgrund: Suicid är ett folkhälsoproblem i Sverige och världen över. Sjuksköterskan som arbetar inom sluten psykiatrisk vård kommer ofta i kontakt med patienter som genomfört ett suicidförsök. I tidigare forskning framkommer sjuksköterskans samtal som en viktig del för patientens återhämtning efter genomfört suicidförsök. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vårdande samtal med patienter som genomfört suicidförsök och vårdas inom psykiatrisk slutenvård. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats tillämpades i studien. Vid datainsamling användes semistrukturerade intervjuer och insamlade data har analyserats enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat redovisas i ett tema, fyra kategorier och tolv subkategorier som lyfter sjuksköterskans erfarenheter av dessa samtal. Resultatet presenteras via de fyra kategorierna; att visa engagemang, att inge hopp, att bli berörd av patientens berättelse och att inte ha förutsättningar till att möjliggöra samtalet. Ett tema identifierades i form av att använda sig själv som verktyg i samtalet. Slutsats: Resultatet tyder på att sjuksköterskor erfar att samtalet med patienter efter suicidförsök är ett viktigt stöd i vården av denna patientgrupp. Sjuksköterskan behöver därmed ges förutsättningar för att genomföra samtalen.

Bakgrund: År 2019 uppskattades antalet potentiella donatorer vara 191 stycken. Samtidigt dör varje år 30–50 personer i väntan på organtransplantation. Nuvarande forskning tyder på att intensivvårdssjuksköterskors bemötande av närstående till potentiella donatorer kan påverka deras beslut om donation. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter i bemötande med närstående till potentiella donatorer. Metod: Kvalitativ manifest innehållsanalys med induktivt förhållningssätt. Datainsamling har skett genom tio semistrukturerade intervjuer med intensivvårdssjuksköterskor från två avdelningar i Mellansverige. Resultat: Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter i bemötande av närstående till potentiella donatorer visar att det är viktigt att vara närvarande, att vara tydlig samt att ha bra samarbete med kollegor. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskors bemötande med närstående till potentiella donatorer har stor betydelse i främjandet av donationsprocessen. Utbildning och andra forum för reflektion kring att bemöta närstående till potentiella donatorer kan bidra till förbättring i bemötandet av närstående till potentiella donatorer.

Bakgrund: För att bibehålla en god hälsa är det viktigt för äldre personer att vara fysiskt aktiva. Endast något fler än hälften av personer över 65 år uppnår den rekommenderade mängden fysisk aktivitet per vecka. Många äldre personer saknar kunskap om hur fysisk aktivitet påverkar hälsan både fysiskt och psykiskt och vissa förblir inaktiva trots att de har kunskap om fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka fysiska aktiviteter äldre personer ägnar sig åt och hur de upplever att dessa aktiviteter påverkar hälsan. Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes individuellt med sex personer som var mellan 65–77 år och skattade sig själva som medeltränade/vältränade. Materialet bearbetades sedan genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Den första frågeställningen “Vilka aktiviteter beskriver äldre personer att de ägnar sig åt?” resulterade i två kategorier; utomhusaktiviteter och inomhusaktiviteter. Den andra frågeställningen “Hur upplever äldre att deras fysiska aktiviteter påverkar hälsan?“ resulterade i fyra kategorier; fysisk påverkan av fysisk aktivitet, psykisk påverkan av fysisk aktivitet, social påverkan till och av fysisk aktivitet samt tankar om fysisk aktivitet. Konklusion: De äldre personerna ägnade sig åt utomhusaktiviteter som exempelvis skidåkning och inomhusaktiviteter, som till exempel gruppträning. Fysisk aktivitet påverkade hälsan positivt fysiskt, psykiskt och socialt. Fysisk aktivitet upplevs även kunna bidra till ett mer socialt liv. Fysisk aktivitet var avgörande för hälsa och välmående, det var en livsstil och en del av det vardagliga livet.

Bakgrund: Covid-19-pandemin har i dagsläget pågått i drygt två år. Den har haft stor påverkan på samhället och sjukvårdens personal. Forskning om effekterna utökas fortlöpande och röntgensjuksköterskors upplevelser är aktuella för vidare studier. Syfte: Syftet med studien är att beskriva röntgensjuksköterskors upplevelser i samband med att pandemin kom, under tiden pandemin fortgått, och deras upplevelser av dagens pandemisituation.  Metod: I denna kvalitativa intervjustudie med induktiv ansats intervjuades nio röntgensjuksköterskor med hjälp av en intervjuguide med öppna frågor. Intervjuerna hölls i slutet av mars 2022. Resultat: I kategorierna I början - en helt ny värld, Under tiden - förändringar och Nu – reflektion var de viktigaste fynden kollegornas stora betydelse för varandra vid omvälvande situationer och vikten av att ledningen leder med tydlighet och transparens för att motverka förvirring och misstro bland personalen. Samverkan var viktigt för respondenterna då det sågs kunna göra arbetsflödet och arbetsmiljön bättre. Hygienrutinerna fick ökad betydelse, vilket gav respondenterna trygghet och ingick i det som blev vana och rutin kring dagens patientmöten. Slutsats: Idag befinner sig röntgensjuksköterskorna fortfarande i kampen mot pandemin. Från att ha känt stor rädsla, oro och frustration gentemot bristfällig ledning, oklara hygienrutiner och informationsbrist kring skyddsutrustning har situationen nu övergått till ett stadie där kunskap har kommit ikapp och vana och rutin har gjort covid-19 till vardag. Inför framtiden tror röntgensjuksköterskorna att covid-19 kommer finnas kvar på ett eller annat sätt, men med all ny kunskap finns förhoppningar om att vården är rustad för framtida kriser i samhället, och att alla röntgensjuksköterskor uppskattas för det viktiga arbete de faktiskt gör.

Bakgrund: Vikten av fysisk aktivitet är ett faktum, trots detta rör sig barn och ungdomar allt mindre. Skolan är den främsta arenan att nå alla barn. Skolsköterskan är den enda inom skolan som träffar alla elever och är den på skolan som ansvarar för att främja fysisk och psykisk hälsa hos elever. Syfte: Syftet med studien är att beskriva skolsköterskors syn på faktorer som är viktiga för elevhälsoarbetet. Metod: Sex skolsköterskor som arbetar inom elevhälsan inkluderades i studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes individuellt via videosamtal eller telefon. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i fem huvudkategorier; Skapa förutsättningar att klara skolan, Samverkan mellan olika parter, Behov av varierande kompetenser, Behov av mer resurser och tid samt Olika aktörers ansvarstagande. Resultatet uppdelades i 13 subkategorier. Konklusion: Viktiga faktorer i elevhälsoarbetet var att alla elever ges förutsättningar att främja och förebygga ohälsa vilket ger en utgångspunkt för inlärning. Andra faktorer var förståelse för och samarbete med andra yrkeskategorier. Fysioterapeutisk kompetens efterfrågades. Skolsköterskornas höga arbetsbelastning, känsla av otillräcklighet, tidsbrist samt ekonomiska hinder var viktiga faktorer. Även ett ökat ansvar från vuxna samt att beakta aktuell lagstiftning var väsentligt.

Bakgrund: Hjärnskakning är en vanlig form av traumatisk hjärnskada som kan ge varierande symtom. Idrottsrelaterad hjärnskakning kan kliniskt fastställas av vårdpersonal bland annat med hjälp av Sport Concussion Assessment Tool (SCAT5). Riktlinjer kring rehabilitering utgår ofta från hjärntrappan vilket innebär en successiv återgång till idrott och skola. Syfte: Syftet var att utforska och beskriva unga personers upplevelser och erfarenheter av rehabilitering efter en idrottsrelaterad hjärnskakning samt hjärnskakningens eventuella påverkan på vardagslivet hos den drabbade. Metod: Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med deltagare i åldrarna 17– 24 år, med erfarenhet av rehabilitering efter en idrottsrelaterad hjärnskakning under de senaste tre åren. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med tre underkategorier vardera. Följderna av hjärnskakningen varierade i omfattning och det framkom skilda perspektiv avseende rehabilitering samt hur bemötande, information och kommunikation från vårdpersonal upplevdes. I intervjuerna lyftes stöd och olika strategier för att hantera vardagen. Konklusion: Idrottsrelaterad hjärnskakning påverkar individens liv i varierande omfattning utifrån ett biopsykosocialt perspektiv. Resultatet visade att rehabiliteringen bör vara individanpassad och att stöd är centralt för att främja individens trygghet och delaktighet. Fysioterapeutens kompetens är betydelsefull i denna process och kan ibland behöva kompletteras av multiprofessionella team.