No description available.

A lot of women buy handbags from Chanel, even though they cost thousands of Euros, and this study aim to examine why. Are the bags to be considered investments, utility items, or status symbols? The research is primarily performed through qualitative interviews of seven women, both owners of Chanel bags and non-owners. The material has been processed and analysed with a discourse perspective focusing on communication of identity through clothing and accessories and regulation of power within and between groups. The study shows that the image of a person who owns a Chanel bag changes in a context where the observer is aware of the symbolic value of the bag. In a context where the observer does not recognise the Chanel bag, this change does not occur. Owning a Chanel bag gives in some groups, where expensive bags are norm, higher status within the group. Outside the group, the bag may cause discomfort and negative comments. For those who buy a Chanel bag, neither is the investment nor the need to communicate financial status a priority. Thewomen buy it primarily to reward themselves for hard work and successful thriftiness. It gives an increased sense of self-esteem and a sense of joy to own an aesthetically pleasing item of high quality and historic value. However, within the group of women interviewed, there is a prevailing view that there are women who, after all, buy them as a status symbol, but no one considers themselves to belong to that group. / Denna kandidatuppsats syfte är att ta reda på varför vissa kvinnor köper handväskor från Chanel, trots attde kostar tiotusentals kronor. Den undersöker om väskorna kan betraktas som investering, bruksföremål,eller statussymbol. Forskningen bedrivs i första hand genom kvalitativa intervjuer av sju kvinnor, både ägaretill Chanel-väskor och icke-ägare. Intervjumaterialet transkriberas, bearbetas och analyseras ur ettdiskursperspektiv med fokus på grupptillhörighet, kommunikation av identitet genom klädsel ochaccessoarer, samt maktförhållanden inom och mellan grupper. Studien visar att bilden av en person som äger en Chanel-väska förändras i en kontext där omgivningen ärmedveten om väskans symboliska värde. I en kontext där man inte känner till Chanel-väskan sker inte dennaförändring. Att äga en Chanel-väska ger i vissa grupper, där dyra väskor är en norm, högre status inomgruppen. Utanför gruppen kan istället väskan leda till obehag och negativa kommentarer. För den somköper en Chanel-väska är varken investeringen eller behovet av att kommunicera ekonomisk status avmedveten prioritet. Kvinnorna köper den i första hand för att belöna sig själva för att de arbetat hårt ochlyckats spara ihop till den. Den ger en förhöjd självkänsla och en känsla av njutning av att äga ett estetiskttilltalande föremål av hög kvalitet och omtalad historia. Inom den grupp av kvinnor som intervjuas finnsdock en rådande uppfattning om att det existerar kvinnor som trots allt köper dem som en statussymbol,men ingen anser sig själv tillhöra dem.

No description available.

Bakgrund: Inom vården är kommunikation nödvändig för att kunna samarbeta. En av de vanligaste orsakerna till vårdskador är brister i kommunikationen. Kommunikationsproblem kan uppstå varsomhelst i vårdkedjan men är vanligast vid överrapportering av patient till annan vårdenhet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av den verbala kommunikationen som sker vid överrapportering av patient inom slutenvården. Metod: Litteraturstudie baserad på tolv kvalitativa intervjustudier. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier. Professionell kommunikation påverkar, adekvat och strukturerad information påverkar, bedside påverkar, arbetsmiljön påverkar. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att informationen behövde vara mer strukturerad och att det fanns behov av kontinuitet. Sjuksköterskorna tyckte att involvering av patient var något som var främmande och togs emot med blandad respons. De negativa känslor som sjuksköterskan hade mot bedside överrapporteringen vägdes enligt sjuksköterskorna över av fördelarna. Vidare forskning från Sverige hade behövts då studier i svenska förhållanden var underrepresenterade och för att undersöka ifall bedside överrapportering kan vara något att implementera i svensk sjukvård.

Andelen äldre i samhället ökar. Med åldrandet följer nedsatt fysisk förmåga, förändrade socialt nätverk och ökad sjukdomsförekomst vilket kan påverka hälsan. Hälsa som en subjektiv upplevelse utgörs av flera dimensioner av välbefinnande där livstillfredsställelse är en dem. Syftet med studien var att beskriva självskattad hälsa, livstillfredsställelse och dess förändring över tid, samt livsgnista hos personer över 80 år. Metoden som användes var en longitudinell skattning av upplevd hälsa samt livsgnista år 1999 och 2017 hos 10 personer över 80 år. Semistrukturerade intervjuer med samma 10 personer genomfördes avseende deras upplevelse av livstillfredsställelse idag samt för 20 år sedan Resultatet visade att livsgnistan hos de flesta av deltagarna var hög. Självskattad hälsa hade sjunkit sedan 1999 för flertalet, ingen av deltagarna skattade sin hälsa som förbättrad men inte heller skattade någon sin hälsa som dålig. Tre av deltagarna skattade sin hälsa som mycket bra. Intervjuerna resulterade i beskrivningar av livstillfredsställelse idag och för 20 år sedan där tre kategorier i vardera tidsaspekten identifierades. Livstillfredsställelse idag utgjordes av kategorierna: acceptans för hur livet är idag, mening med tillvaron och konsekvenser av åldrandet.  Livstillfredsställelse för 20 år sedan utgjordes av kategorierna: livet gick sin gilla gång, saker som berikade livet samt hälsa och sammanhang. Slutsatser som kan dras av denna studie är att de äldre upplever livstillfredsställelse och hög livsgnista. Det finns en tendens att högre skattad hälsa är kopplat till högre livsgnista. Skattad hälsa samt faktorer som bidrar till livstillfredsställelse förändras över tid i samband åldrande. Det finns förutsättningar för de äldre att uppleva hög nivå av livstillfredsställelse trots de konsekvenser som åldrandet kan ha på hälsan. Det är av vikt för distriktssköterskor att bedöma äldre personers subjektiva hälsa. Detta för att kunna planera vårdinsatser på ett sätt som ger de bästa förutsättningarna för denna aspekt av hälsa samt en personcentrering av vården.

Parkinsons sjukdom är en progressiv kronisk sjukdom som ger en tilltagande försämring av motoriska och kognitiva funktioner. Många personer med Parkinsons sjukdom bor kvar i hemmet och får ett ökat behov av stöd och hjälp. De som tillgodoser detta behov av omvårdnad är ofta närstående som vårdar personen. Detta kan få en påverkan på närståendes hälsa ochlivskvalité. Syftet med denna studie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva tillsammans med en person med Parkinsons sjukdom. Tolv vetenskapliga artiklar valdes ut via en litteratursökning och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats enligt Bengtsson(2016). Analysen resulterade i sex olika slutkategorier; att ha behov av information och kunskap om sjukdomen, att ha behov av stöd och fungerande sjukvård, att livet och vardagen förändras vilket kan skapa ensamhet och isolering, att relationer förändras och ger nya förhållningssätt, att vilja orka vårda och känna oro för att inte räcka till, att känna osäkerhet och behöva ta svåra beslut. Resultatet visade att närstående saknade information, hade ett stort behov av stöd, livet och vardagen förändrades samt skapade ensamhet och isolering och relationer förändrades. Slutsatsen är att sjuksköterskor måste synliggöra närstående som en viktig del i omvårdnaden samt att ge närstående bra förutsättningar att klara det dagliga livet.

Diabetes mellitus (DM) är en kronisk sjukdom som drabbar många. Det är enallvarlig och livslång sjukdom spridd över hela världen både bland vuxna ochbarn. Vid bristande behandling kan DM vara livshotande. Närstående har en storbetydande roll för dessa personer och det ställs höga krav på närstående. Syftetmed denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva mednågon med DM. Den systematiska litteratursökningen resulterade i 10 artiklarsom analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.Analysen resulterade i 4 slutkategorier: kunskap och stöd; anpassa sin vardag efterpersonen med DM; rädsla för sjukdomens komplikationer; förändrad roll irelationen. I resultatet framkom att sjukdomen hade en påverkan hos närståendetill personer med DM genom att de upplevde att sjukdomen förändrade derasvardag och gjorde rollförändringar i familjen. De upplevde även att de varensamma och inte involverades i sjukdomshanteringen av varken personen medDM eller sjukvårdspersonal. Studien visade att det är viktigt att sjuksköterskorfångar upp närstående och involverade dem i sjukdomshanteringen om de vill ochom personen med DM vill det.

Bakgrund: Psykisk ohälsa räknas idag som en av Sveriges främsta folksjukdomar. Tidigare studier visar att personer med psykisk ohälsa möts av stigmatisering och en utsatthet i samhället. Samhällets negativa attityd har visat sig ha effekt inom den somatiska vården. Den ökade incidensen för psykisk ohälsa leder till att fler patienter med psykisk sjukdom/tillstånd söker sig till den somatiska vården. Sjuksköterskans bemötande och dennes uppgift att bedriva en god och jämlik vård sätts på prov. Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att bemöta personer med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa originalartiklar har genomförts. En innehållsanalys genomfördes och resulterade i tre kategorier varav en byggde på fyra underkategorier.  Resultat: Tre huvudkategorier framkom, En komplex och tidskrävande patientgrupp, Kunskap som en effekt på bemötandet och Blandade känslor som väcks i mötet. Sjuksköterskor upplevde att de inte hade tillräckligt med kunskap för att vårda personer med psykisk ohälsa. Det fanns även miljöbegränsningar som påverkade sjuksköterskans upplevelse av mötet. Både negativa och positiva attityder uttrycktes gentemot patientgruppen samt känslor som rädsla och frustration.  Diskussion: Resultatet tyder på flera barriärer som hindrar sjuksköterskan från att bedriva en god och jämlik vård. De främst förekommande var bristen på kunskap, de negativa attityderna och den rådande tidsbristen inom somatisk vård. Vidare forskning krävs för att minska klyftan mellan den psykiatriska och somatiska vården.

Förskrivningsrätten av läkemedel är en viktig del i distriktssköterskors profession vilket ger dem fördjupade kunskaper och är betydelsefullt för arbetet i hemsjukvården. Patienterna i hemsjukvården är ofta äldre som drabbats av flera sjukdomar och har en större läkemedelsbehandling än övriga befolkningen. Forskning visar att förskrivningsrätten effektiviserar vården och gör patienten mer delaktig. Den vårdande relationen mellan patienten och distriktssköterskan främjas när vården sker nära patienten. Arbetet i hemsjukvården ställer speciella krav på distriktssköterskan med förskrivningsrätt. Syftet med föreliggande studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att ha förskrivningsrätt av läkemedel i hemsjukvården. Studien genomfördes med kvalitativ ansats och analyserades genom en induktiv innehållsanalys. Åtta distriktssköterskor verksamma inom hemsjukvård intervjuades. Analysen ledde fram till ett tema: att se både möjligheter och begränsningar med förskrivningsrätten av läkemedel, med sex tillhörande kategorier. Resultatet visar att förskrivningsrätten är värdefull för både distriktssköterskorna och patienterna på flera sätt. Det upplevs viktigt att känna stöd och att kunna hålla sig uppdaterad. Att ha tillgång till välfungerande datasystem är betydelsefullt, även om vissa hinder kan ses. Vid förskrivning åt kollegor som saknar förskrivningsrätt finns varierande upplevelser. Förskrivningsrätten ger självständighet och det framkommer en önskan om att få den utökad. I diskussionen reflekteras kring hur hemmet och den vårdande relationen påverkar distriktssköterskornas upplevelser av förskrivningsrätten och förutsättningarna för dess användning.

Reumatoid artrit (RA) är en kronisk autoimmun sjukdom och en av de vanligaste inflammatoriska ledsjukdomarna. Vad som utlöser sjukdomen är okänt och det finns inget botemedel, målet med behandling är att minska sjukdomsaktivitet. Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med RA. En litteraturstudie genomfördes där 14 artiklar inkluderades i analysen. Analys av artiklarna gjordes utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet visade att personer med RA upplevde att svåra symtom som smärta, stelhet och utmattning var mest frekventa. Begränsningar att utföra aktiviteter, intressen, samt arbete beskrevs och det upplevdes frustrerande att behöva anpassa sig efter sjukdomen. Personer upplevde en oviss framtid, samt en rädsla att förlora sin identitet och sitt oberoende. Ett behov av stöd och en god relation till sjukvårdspersonal beskrevs. Resultatet ger en fördjupad kunskap och förståelse som är till nytta för vårdpersonal för att kunna identifiera behov och stödja personer med RA. För att kunna ge bra omhändertagande är det viktigt att få en insikt i personers egna perspektiv av situationen.