No description available.

Bakgrund: Anorexia nervosa är ett växande folkhälsoproblem som främst drabbar kvinnor. Anorexia nervosa kännetecknas av viktnedgång, rädsla för viktuppgång och en förvrängd självbild. Trots ökad forskning inom området är kunskapen begränsad om hur patienterna upplever att leva med sjukdomen. Sjuksköterskan behöver ha patientens livsvärld som utgångspunkt för att kunna ge en bra och säker vård. Sjuksköterskan har därför en betydande roll i omvårdnaden och behandlingen av denna patientgrupp. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med anorexia nervosa. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie baserad på självbiografier. Datainsamlingen utgick från syftet och studiens inklusions- och exklusionskriterier för att söka efter självbiografier. Analysprocessen genomfördes med en manifest innehållsanalys. Resultat: Kvinnors upplevelser av att leva med anorexia presenterades i nio underkategorier och tre kategorier. De tre kategorierna som framkom var upplevelsen av lidande, upplevelsen av inre kamp och betydelsefulla relationer. Slutsats: Det som visade sig tydligast var att anorexia nervosa präglades av lidande samt ”glimtar” av välbefinnande. Studiens resultat kan bidra till ny kunskap och är en hjälp för sjuksköterskor att få en förståelse för att kunna bemöta dessa patienter i vården.

No description available.

Bakgrund: Landstinget i Kalmar län arbetar kontinuerligt med frågor kring hälsa och lanserar därför olika hälsofrämjande insatser med mål att förebygga sjukdomar. En av insatserna är hälsocoaching där klienter får hjälp med en beteendeförändring. Syfte: Att kartlägga allmänhetens uppfattning om yrket hälsocoach ur ett befolkningsstatistiskt (ålder, kön, kroppsmasseindex) perspektiv, i relation till hur stor motivation som fanns till beteendeförändring mellan ålderngruppernna under 30 år och över 30 år. Syftet var också att via intervjuer få ökad förståelse kring vad individer söker stöd för vid en beteendeförändring. Metod: Studien har använt sig av en mixed method-ansats, vilket innebär att både kvalitativ och kvantitativ metod använts. Den kvantitativa ansatsen bestod av en enkätundersöking (n=174) där allmänhetens uppfattning om yrket hälsocoach kartlades. Vidare gjordes intervjuer med respondenter (n=4) för att få en djupare förståelse kring vad individer söker stöd för vid en beteendeförändring. Resultat: Det fanns en signifikant skillnad i motivation (p=0,011) mellan åldersgrupperna under 30 och över 30 år, där individer över 30 tendera att vara mer motiverad till en beteendeförändring. Det fann ingen signifikant skillnad mellan kön och motivation (p=0,151) eller kroppsmasseindex och motivation (p=0,646). Respondenterna tyckte också att hälsocoacher stöttade, motiverade och uppmuntrade dem till en bättre livsstil med hjälp en form av undervisning innehållande träning och hälsa, genom teman: “Kunskap”, “Motivation/Medvetenhet” och “Balans” som framkom i studien. Slutsats: Studien visade att individer över 30 år har en tendens att vara mer motiverade till en beteendeförändring än individer under 30 år. Studien visade även att den allmänna uppfattningen av yrket hälsocoach är otydlig.

No description available.

Vårdskador innebär ett stort lidande och var tionde patient som får vård drabbas av vårdskada. Genom att ta del av patienters upplevelser kan hälso- och sjukvården få hjälp med att identifiera risker till vårdskador i arbetet med att förhindra uppkomst till dessa. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att drabbas av vårdskador. Åtta vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom fem kategorier: Att fungerande kommunikation,information och bemötande är viktigt; Att komplikationer skapar obehagoch begränsar vardagen; Att känna oro och rädsla över att inte ha kontroll;Att få ekonomiska problem som förändrar livet och Att påverkas negativt av personalens kompetens och ansvarstagande. I resultatet framkom att patienter upplevde att livet förändrades på många olika sätt efter att ha drabbats av vårdskada. De försämrades i sina grundsjukdomar, fysiska och ekonomiska problem uppstod, relationer till närstående påverkades, vardagen blev begränsad och det psykiska måendet försämrades. De upplevde även bristfällig kommunikation och dåligt bemötande från hälso- och sjukvården. Vårdskador påverkar livet i helhet för många patienter och gör det svårt för dem att förlika sig med det som hänt och gå vidare med sina liv. De behöver känna sig delaktiga i sin egen vård samtidigt som de behöver få stöd och förståelse från vårdpersonal för att kunna hantera upplevelsen av att drabbas av vårdskada.

No description available.

Vuxna med ADHD utgör en relativt stor del av befolkningen. Personer med ADHD riskerar generellt lägre utbildningsnivå, högre arbetslöshet och sjukskrivningstal, samt fler psykosociala svårigheter jämfört med andra. Kunskap om vuxnas svårigheter av att leva med en funktionsnedsättning, individens funktionella förmåga, samt vilka behov denna neuropsykiatriska funktionsnedsättning medför i tillvaron, är en viktig del för utövandet av sjuksköterskans pedagogiska arbete.

Substansbrukssyndrom är vanligt förekommande i hela samhället och patienter med substansbrukssyndrom möter sjuksköterskan inom både öppen- och slutenvården. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om sjuksköterskors upplevelser av att vårdapatienter med substansbrukssyndrom. Studien utfördes i form av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats där 7 vetenskapliga artiklar inkluderades och granskades, vilket resulterade i tre huvudkategorier; Att stöd, förståelse och delaktighet främjar återhämtning, att bristande kunskap, misstro och brist på tillit är hinder för att bedriva en god vård samt att inse att drogen är både patientens bästa vän och värsta fiende. Resultatet visade att faktorer som medkänsla och förståelse hos sjuksköterskan är resurser för att bedriva en god vård som främjar patientens återhämtning. Resultatet visade även att sjuksköterskor upplever ett behov av mer kunskap och erfarenhet gällande substansbrukssyndrom för att överkomma hinder i vården. Sjuksköterskor påverkades av mötet med patienter med substansbrukssyndrom då detta är en komplex sjukdom med många sidor. I relationen mellan sjuksköterska och patient finns omvårdnadens kärna och relationen behöver därför ses som det centrala och grundläggande för att främja en god vård. Genom större kunskap om substansbrukssyndrom och en medvetenhet i form av reflektion av det egna förhållningssättet i relation till patienten kan vården förbättras.

Att vårda patienter i hemmet kan innebära utmaningar då det är svårare att anpassa arbetsmiljön. Detta har stor betydelse för hälso- och sjukvården då arbetsmiljön påverkar både sjuksköterskors hälsa, omvårdnadsarbetet, patienters upplevelse av vården och patientsäkerheten. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbetsmiljön i hemsjukvården. Litteraturstudien inleddes med en systematisk litteratursökning i databaser som, efter kvalitetsgranskning, resulterade i nio vetenskapliga artiklar som gick vidare till analysen. Artiklarna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att ledarskap och organisation har stor betydelse, Att utsättas för risker och faror, Att prioritera patientens behov framför den egna hälsan, Att arbeta i en miljö som inte är optimal. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde brist på stöd, oro för den egna hälsan samt att arbetsmiljön i hemsjukvården var både riskfylld och ej optimal att bedriva vård i. Slutsatsen är att sjuksköterskor behöver mer stöd från sina arbetsgivare samt mer tid och resurser. Arbetsmiljön hindrar även sjuksköterskor i hemsjukvården från att arbeta effektivt.