Introduktion/bakgrund: Ridterapi som behandlingsform har funnits sedan många år tillbaka i tiden, det har påvisats att ridterapi kan ge goda effekter. Trots att arbetsterapeuter använder ridterapi som intervention, finns det lite vetenskaplig litteratur om arbetsterapeuten arbetar med ridterapi. Författarna vill därför uppmärksamma och undersöka hur en arbetsterapeut kan använda behandlingsmetoden ridterapi. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur arbetsterapeuten arbetar med ridterapi. Metod: I arbetet har författarna hämtat inspiration från Grundad teori eftersom det är en lämplig metod när man vill söka ny kunskap. Urvalet gjordes genom bekvämlighetsurval och inkluderade två verksamheter i mellersta Sverige, där yrkeserfarna arbetsterapeuter använder ridterapi som behandlingsmetod för sina klienter. Datainsamling har skett genom ostrukturerade observationer, dokumenterade med videoinspelning, samt anteckningar. Sammanlagt har fem lektioner observerats fördelade på två dagar inom verksamheterna. I analysarbetet har metoden kvalitativ innehållsanalys använts. Resultat: Utifrån analysen framkom det sex teman: ”Arbetsterapeutens roll vid behandlingstillfället kan se olika ut”, ”Arbetsterapeuten använder sig av stöd och hjälpmedel”, ”Genom sitt bemötande kan arbetsterapeuten påverka klienternas upplevelse av aktiviteten”, ”Tydliga förklaringar leder till förståelse”, ”Arbetsterapeuten utbildar medhjälpare”, ”Arbetsterapeuten kan följa upp och summera behandlingstillfället på olika sätt”. Slutsats: Arbetsterapeuter har olika sätt att påverka vad som händer under ett behandlingstillfälle med ridterapi. Verksamheterna vi observerade i denna studie skilde sig väldigt mycket åt både vad gäller både upplägg och i bemötande av sina klienter. Resultatet visade att arbetsterapeuterna hade olika förhållningssätt och sätt att framföra instruktioner på, samt använde hjälpmedel och samarbetade med andra yrkesgrupper. Arbetsterapeutens val i alla dessa faktorer påverkade hur behandlingstillfället utformades.

The purpose of this study was to understand whether there is a difference in how the Swedish police work with Facebook in two municipalities with different criminal records. The methods used were qualitative interviews with the ones responsible for the Facebook-sites and quantitative content analysis of different Facebook-posts, both from members of the Facebook-site and from the police themselves. Among the theories used in this study were the ”four-step relations process” by Cutlip, Allen and Broom, theory around public relations and theory around the public sphere by Habermas. The results showed that there is a difference in how the police uses Facebook between the municipalities and one of the conclusions is that this is mainly because of the ways that the police choose to work with Facebook rather than the difference in criminal records. Another conclusion is that the police get positive feedback from the members on their Facebook-site, and that how much the police uses Facebook as a tool depends a lot on how much resources they have to spend since the ones writing on Facebook are policemen and policewomen, and that the police do not have someone who works with the Facebook-site as a primary task. Keywords: Facebook, police, social media, qualitative interviews, quantitative content analysis, authority, public relations.

Denna studie har gjorts för att belysa vilken roll läraren har i skapandet av elevers hälsa i en grundsärskola. Studien lägger fokus på vilka förutsättningar som skapas av läraren och hur dessa kan påverka grundsärskoleelevernas hälsa. Det finns forskning som tyder på att funktionshindrade generellt har sämre mätbar hälsa. Författarnas studie tar utgångspunkt i upplevd hälsa men med stöd i tidigare forskning om mätbar hälsa kan studien ändå ge ett riktmärke för hur hälsan ligger till.  För att studera detta så användes observationer, delvis deltagande, samt kompletterande samtal med desom medverkade i studien. Observationsanteckningar jämfördes och huvudkategorier skapades med hjälp av dessa i resultatkapitlet. Resultatet presenterar hur läraren skapar förutsättningar samt vilka förutsättningar som skapas. Vidare så diskuteras och problematiseras resultatet i diskussionskapitlet.

Människan påverkar klimatet på ett negativt sätt. Därför har EU satt upp vissa mål som har påverkat Sveriges och kommunernas miljöarbete. För att få tillbaka Växjö på kartan som Europas grönaste stad formades en idé inom föreningen GodaHus att starta en energisparutmaning för Växjös kommun och näringsliv. För att utreda olika synpunkter på tävlingen efterlystes ett examensarbete där olika aktörer som kan vara intressanta för tävlingen intervjuades. Svaren sammanställdes i en sammanhängande text med tillhörande diagram från vilken fyra olika förslag till bedömning formades.

Tidigare studier indikerar att elever uppvisar bristande kunskaper inom matematik och att många elever har problem med platsvärde. Forskning belyser vikten av att elever får kunskaper om att talsorterna har olika värde beroende på dess position. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad elever baserar sina resonemang på när de löser matematiska problem inom positionssystemet. Vilka resonemang för eleverna och vilka begreppsbilder uppvisar de? Genom en kvalitativ metod där sex elever enskilt har observerats med hjälp av videokamera har vi gjort två delstudier. Resultatet visar att eleverna använder sig av algoritmer och kreativa resonemang utifrån individuella belägg i sina argumentationer och att elevernas begreppsbilder i många fall brister då de inte har en full förståelse för definitioner. De sammanlagda resultaten från de båda studierna indikerar att i de fall eleverna inte skapar resonemang baserade i matematiska egenskaper, uppvisar de i sin argumentation en begränsad begreppsbild.

Den blivande pappan genomgår en transition när den gravida kvinnan väntar barn. Det sker en rollförändring från att vara partner till att även bli pappa. En annan syn på faderskapet har växt fram och många föreställningar förekommer om hur en bra pappa ska vara idag. Syftet med studien var att belysa graviditeten och vägen mot föräldraskapet ur blivande förstagångspappors perspektiv genom att analysera deras bloggar. Som forskningsmetod har kvalitativ ansats med innehållsanalys använts. Elva bloggar från Internet valdes ut och analyserades. Kategorier som framkom var graviditeten, att verkliggöra barnet, en ny livsvärld, att bli pappa, inför första tiden med barnet samt inför förlossningen. De blivande papporna genomgår en känslomässig ambivalent tid under graviditeten. De är engagerade och känner ansvar för den gravida kvinnan. Praktiska förberedelser inför barnet ankomst tar den blivande pappan ansvar för. Dock beskriver de ett utanförskap. De känner sig inte delaktiga i mötet med mödrahälsovården och uttrycker att det borde vara en självklarhet att graviditeten även tillhör den blivande pappan. I det centrala temat framkom att bli pappa för första gången innebär en känslomässig berg- och dalbana där den blivande pappans roll inte är självklar. Nyckelord: bloggar, förstagångspappor, transition, graviditet, kvalitativ innehållsanalys

Den ökade globala konkurrensen tillsammans med den osäkra ekonomiska situationen har lett till en mer osäker arbetsmarknad. Det har i sin tur lett till en upplevelse av anställningsotrygghet hos individen. Syftet med föreliggande studie var att bidra till en mer differentierad kunskap kring vad som predicerar anställningsotrygghet. I denna studie har både den kvantitativa och den kvalitativa anställningsotryggheten undersökts. Data kommer från en tidigare utförd datainsamling (N=399) och de uppställda forskningsfrågorna beräknades med hierarkiska regressionsanalyser. Resultaten visar att ålder, kön och upplevd arbetsprestation hade signifikanta samband med kvantitativ anställningsotrygghet medan endast ålder hade ett signifikant samband med kvalitativ anställningsotrygghet. Studien belyser vikten av att ha sådana krav på arbetsplatsen som anställda upplever att de genom sin arbetsprestation kan uppnå.

Bland det viktigaste vid en omorganisation är att kommunikationen fungerar väl. I en offentlig förvaltning finns det två led av ledning där kommunikationen måste fungera. Syftet med denna studie är att ge ökad förståelse för internkommunikationens påverkan på effektiviteten i förändringsprocessen och att visa på viktiga faktorer när det handlar om kommunikation vid omorganisation där det finns två led av ledning. Med effektivitet menas att förändringen genomförs snabbt och smidigt så att medarbetarna och de som verksamheten är till för inte far illa. Studien är en kvalitativ fallstudie med inifrånperspektiv i en kommun där forskaren själv varit aktör. Studien utgår från ett tolkande hermeneutiskt synsätt och forskningsstrategin är abduktiv. Studien rör sig kring organisations- och kommunikationsteori ur ett företagsekonomiskt perspektiv tillsammans med Parsons systemteori gällande motivation. Studien kommer fram till att det viktiga vid kommunikation vid förändringsprocesser är att få medarbetarna motiverade och positiva samt att det arbetas med medarbetarnas inställning och inte bara det konkreta organisationsträdet. Det är viktigt att förvaltningsledningen också behandlas som medarbetare när det gäller dessa områden. Att låta alla i organisationen vara delaktiga, även de som inte berörs direkt, kan balansera upp mer direkt berördas känslor. När kommunikationsstrategin bestäms är det viktigt att ta hänsyn till vilken organisationsstruktur organisationen befinner sig i och att vara medveten om att alla inte kan hanteras likadant.

Sammanfattning: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutens roll vid demensutredningar. Inklusionskriterierna för deltagarna var yrkesverksamma legitimerade arbetsterapeuter som arbetar med demensutredning. Deltagarna valdes genom ett ändamålsenligt urval och även ett snöbollurval tillämpades. De sex arbetsterapeuterna som deltog i studien var verksamma inom primärvård, slutenvård och öppenvård på minnesmottagning. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fem kategorier: en betydelsefull roll, en del av teamet, generella arbetsuppgifter, specifika arbetsuppgifter och utvecklingsmöjligheter . Ur kategorierna framstod ett övergripande tema, en del av en helhet. Resultatet påvisade att deltagarna i studien upplevde att de har en viktig roll vid demensutredningar samt att deras bedömningar behövs för att ställa diagnos. Samtliga deltagare arbetade i team av olika sammansättningar. Demensdiagnostiseringen är ett pusselläggande som kräver bidrag från flera yrkeskategorier. Deltagarnas huvudsakliga arbetsuppgift var att utföra bedömningar av patientens aktivitets- och kognitiva förmåga. Aktivitetsbedömningar genomfördes i syfte att erhålla en uppfattning om personens förmågor. Samtliga deltagare hade tagit del av Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Mer tid var en av synpunkterna som framkom när deltagarna beskrev sina utvecklingsmöjligheter.

Min uppsats Gud vs. ondskan är en studie av vilken gudsuppfattning präster har, samt hur deargumenterar kring teodicéproblemet. Efter en halv termins studier i religionsfilosofi valdejag att skriva detta arbete där jag intervjuade fem olika präster och lät de svara öppet påovanstående frågor. Mitt arbete är en kombination av litteraturstudier och en empiriskundersökning och jag gav mig in i detta arbete utan att försöka försvara någon tes. Dennauppsats är att betrakta som ett underlag för att ge kunskap om vilken gudsuppfattning prästerhar och hur de får ihop problemet med en allgod Gud och en existerande ondska.Efter en inledande bakgrunds- och metoddel kommer en litteraturdel som innefattar enförklarande del om teodicéproblemet. Litteraturdelen innehåller också olika avsnitt vilkabehandlar olika gudsföreställningar och diskussioner om för eller emot Guds existens. Efterlitteraturdelen redovisar jag resultatet av de intervjuer jag har gjort. Denna del är upplagd såatt jag först har försökt förklara hur prästerna besvarat min fråga om deras gudsföreställning.Därefter kommer deras svar, där de ger sin syn och förklaring på hur en god Gud tillåterondskan att existera.Efter intervjudelen kommer en analys av hur prästerna svarat på mina frågor. Här försöker jagbetona likheter och skillnader i svaren. Jag kommer i detta avsnitt också att visa på hur svårtdet är att förklara vad eller vem Gud är. I detta avsnitt visar jag också att även präster harmycket svårt att komma med rimliga argument för att det finns en god och allsmäktig Gudsamtidigt som vi lever i en värld med ondska som ett naturligt inslag.Uppsatsen avslutas med en mycket kort sammanfattning av mitt arbete.