Kontaktmannaskap är inte någonting helt nytt, utan har sedan länge använts som arbetsmetod i den somatiska och psykiatriska vården. Inom äldreomsorgen är kontaktmannaskapet en relativt ny arbetsmetod. Syftet med ett kontaktmannaskap är att individerna skall uppleva delaktighet, inflytande och självbestämmande över sitt eget liv. Kontaktmannaskap är en väl användbar metod för att uppnå exempelvis kontinuitet och självbestämmande inom vård och omsorg. Omvårdnad Gävle har utarbetade riktlinjer och rutiner kring kontaktmannaskap, som gäller inom hela förvaltningen. Metoden kontaktmannaskap inom ordinärt boende och boendestöd skall säkra individens rätt till vård, service och omsorg. Upplever individerna att det är så? Då man har samma utgångspunkter kring kontaktmannaskap, bör detta fungera likvärdigt inom både ordinärt boende och boendestöd. Frågan är om det gör det. Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ metod undersöka individernas upplevelser kring kontaktmannaskapet inom ordinärt boende och boendestöd i Gävle kommun. Därutöver är syftet att synliggöra eventuella likheter och skillnader inom respektive verksamhet. Studiens resultat bygger på fyra intervjuer (två från vardera boendeform) som visar bland annat att de tillfrågade individerna som har kontaktmannaskap tycker att det fungerar bra och vissa likheter mellan ordinärt boende och boendestöd kan skönjas. Dessa likheter överensstämmer övergipande med Omvårdnad Gävles rutin gällande kontaktmannaskap. Vi har sedan valt att analysera resultatet av våra intervjuer utifrån den tidigare forskning som presenteras inom området samt teorierna empowerment och rollteorin.

Undersökningen handlar om att förstå pedagogers och rektorers argument för de strategier som de väljer i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism i grundskolans tidigare år. Syftet är att bättre förstå argumenten och hur skolans arbete därmed kan utvecklas och förbättras. - Vilka strategier väljer pedagoger och rektorer i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism? - Vilka argument har pedagoger och rektorer för att styrka sitt val av strategi i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism? För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ undersökning bland fyra rektorer och fyra pedagoger för att få fram deras val av strategier och argumenten för dem. Enligt lag ska skolor arbeta förebyggande mot främlingsfientlighet och rasism. Trots det finns det ingen kursplan eller riktad handlingsplan som skolor har att följa. Skolor får själva utforma sin handlingsplan, vilket leder till olika kvalité på olika skolor. Hur väljer skolor att arbeta förebyggande? Vad anser de vara framgångsrika strategier? Respondenterna har i undersökningen presenterat strategier som de anser vara framgångsrika samt argument för dem. Strategierna baseras på erfarenhet, skolans praxis, vetenskapliga modeller samt värderingar. Detta tyder på att de har goda argument för val av strategi.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka kvinnliga lärares syn på ledarskap inom ämnet idrott och hälsa. För att uppfylla syftet, utformades tre frågeställningar: (1) Hur definierar kvinnliga lärare i idrott och hälsa ledarskap? (2) Vilka faktorer påverkar ledarskapet hos kvinnliga lärare i idrott och hälsa? (3) Hur värderar kvinnliga lärare i idrott och hälsa ledarskapet i lärarrollen? Metod Metoden som användes var kvalitativ och baserades på intervjuer. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer från sex kvinnliga lärare i idrott och hälsa yrkesverksamma i Stockholmsområdet. Urvalet skedde enligt bekvämlighetsprincipen. Intervjuerna varade i 30-40 minuter. Samtliga respondenter är anställda som lärare i idrott och hälsa. Som teoretiskt ramverk har Chelladurais multidimensionella ledarskapsteori använts. Resultat Den sammantagna bilden över lärarnas definition av begreppet ledarskap lyder; ledarskap är något som utövas praktiskt i en grupp eller med en individ för att nå ett gemensamt mål. Lärarna anser att ledarskapet är en självklar del av lärarskapet. De utövar mer ledarskap än lärarskap i undervisningssammanhang och de värderar även ledarskapet högre än lärarskapet. De faktorer som påverkar ledarskapet är bakomliggande faktorer, ledarens beteende och konsekvenser. Det som främst påverkar ledarskapet enligt lärarna är de bakomliggande faktorerna; situationens karaktär samt medlemmarnas (dvs. elevernas) karaktär. Slutsats Ledarskap är komplext och svårt att definiera, dock stämmer lärarnas definition av ledarskapets innebörd överens med tidigare forsknings definition. Ledarskapet i lärarskapet är beroende av olika faktorer. Interaktionen mellan dessa faktorer gör ledarskapet till en dynamisk process. Ledarskapet värderas högt eftersom att det har en avgörande betydelse för elevers prestation och tillfredsställelse. / Aim The purpose of this study has been to investigate female physical education teachers’ perceptions  of leadership in physical education. To fulfill this aim, three questions were designed: (1.) How do female teachers in physical education define leadership? (2.) What factors affect the leadership according to female teachers in physical education? (3) How do female teachers in physical education value leadership in their teaching profession?  Method The method used was qualitative and based on interviews. Data has been gathered through semi structured interviews with six female physical education (PE) teachers in the Stockholm area. The sample of teachers was based on a convenience selection. The interviews lasted for 30-40 minutes. All respondents are currently employed as PE teachers. As theoretical frame Chelladurais multidimensional leadership model has been used. Results The teachers defines leadership overall as; leadership is something that is practiced in a group or towards an individual to achieve a common goal. The teachers believe that leadership is an integral part of the teaching profession. They exert more leadership than teachers’ knowledge of teaching and they also value leadership greater than the teaching profession itself. The aspects that affects the leadership are the underlying factors, the behavior of the leader and the consequences of the behavior of the leader. The main aspect that affects the leadership according to the female PE-teachers are underlying factors: the situation and the members. Conclusions Leadership is complex and difficult to define, but the teachers’ definition of leadership and consistency with previous research. The leadership of the teaching profession is dependent on many different factors. The interaction of these factors makes the leadership to a dynamic process. Leadership is highly valued because it has a significant impact on student achievements and satisfaction.

Malmö har under de senaste åren varit hårt bevakat av media, detta på grund av olika händelser som betraktats som gänguppgörelser, skjutningar, mord och vapenbrott. Detta har väckt opinion, från medborgare och medier där det diskuterats flitigt hur problematiken ska lösas. Sydsvenskan, som är den största dagstidningen i Malmö, har varit en informationskälla för sina medborgare under denna mediedefinierade kris. Jag har undersökt hur publiken i allmänhet har känt och resonerat kring denna rapportering, begränsad under tidsperioden december 2011 och januari 2012. Under dessa två månader har jag kategoriserat det nyhetsmaterial som Sydsvenskan publicerat på deras nätbaserade upplaga under rubriken ”Malmö” under nämnd period. Vidare har jag presenterat ett urval av artiklar för tio respondenter där fem har läst artiklar fokuserade på trygghet och resterande har läst artiklar fokuserade på otrygghet.Med hjälp av teorier som skildrar mediers utveckling där marknaden och de ekonomiska intressena blivit viktigare än själva produkten vill jag förklara varför Sydsvenskans rapportering domineras av kriminalreportage och brottsjournalistik. Jag vill också påvisa genom framing och agenda-setting teorier varför respondenterna jag intervjuat tenderar och inte tenderar att följa det resonemang som förs i de artiklar jag presenterat. Jag vill också belysa det engagemang och den kritik som respondenterna riktar mot medier i allmänhet och Sydsvenskan i synnerhet när det kommer till deras rapportering om Malmö.Uppsatsen består av en mindre kvantitativ undersökning där jag sorterat de nyhetstexter som Sydsvenskan publicerat under december 2011 och januari 2012 under rubriken ”Malmö”. Artiklarna är nedbrutna i olika kategorier utefter brottstyp och övriga nyheter. Materialet visar att Sydsvenskans kriminalreportage, det vill säga uppföljningsartiklar på brott, ökar markant efter årsskiftet. Materialet påvisar också i vilken utsträckning Sydsvenskan rapporterar om brott. Uppsatsen består också av intervjuer med tio respondenter med olika geografiska tillhörigheter och deras reflektioner kring två teman; känsla och den journalistiska texten. Där har de fritt fått diskutera kring den betydelse rapporteringen har haft för deras uppfattning om Malmö.

Studiens syfte är att undersöka hur åtta lärare i grundskolan resonerar kring hur de skapar förutsättningar för lärande, då elever med lindrig utvecklingsstörning som läser enligt grundsärskolans läroplan ingår i grundskolegruppen. Studien har en kvalitativ forskningsansats med utgångspunkt i lärandetraditionerna behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella traditionen. För att genomföra studien användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta lärare i grundskolan som har elever med lindrig utvecklingsstörning individintegrerade i sin grupp. Studiens resultat har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys där sju kategorier som skapar försättningar för lärande analyserats fram. De sju kategorierna är: Goda relationer och gemenskap, Lärarens ledarskap och tydliga kunskapsmål, Variation av arbetsmetoder, Samarbete och kommunikation, Individuella anpassningar och hjälpmedel, Kunskap kring didaktik, elevutveckling och styrdokument och Samverkan och stöd i organisationen. En ytterligare djupare analys genomfördes för att se likheter och variationer mellan lärarnas resonemang kring hur de skapar förutsättningar för lärande och där de olika lärarnas resonemang kopplades till de tre olika lärandetraditionerna behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella traditionen. Fem olika "lärartyper" analyserades fram. Slutsatser som dragits är att lärarna har många gemensamma strategier för att skapa förutsättningar för lärande, men att det finns en variation hos lärarna, där flera lärare anser att de använder sig av goda relationer och gemenskap, varierade arbetsmetoder och kommunikation och samspel för att skapa förutsättningar för lärande och där lärarnas resonemang bygger på en variation utifrån de tre lärandetraditionerna. En variation av flera olika arbetsmetoder är något som flera lärare anser de behöver få tid till att utveckla tillsammans med andra lärare i samma situation för att skapa förutsättningar för lärande för elever med utvecklingsstörning.

Den här studiens syfte var att undersöka hur den sista TV-sända partiledardebatten innan valdagen gestaltades i Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Vi har undersökt om politiken gestaltades som spel eller sakfråga, hur gestaltningen förändrats över tid och vilka faktorer som avgjort vilken gestaltningsform som dominerat. En slutdebatt per decennium från 70-talet och framåt har genomgått en kvalitativ textanalys. Åren är 1976, 1982, 1991, 2002 och 2010.    Den kvalitativa textanalysen kompletterades med dels en kvantitativ studie som redovisar hur många gånger olika karaktäristiska drag från spelgestaltning förekommer i tidningarna, och dels en tillbakablick på de olika valrörelserna för att sätta analysen i en historisk kontext.    Studiens slutsats var att vilken gestaltning som dominerar i tidningarna beror på flera olika saker. En jämnare valrörelse skapar mer artiklar om vinnare och förlorare och ger mer spelgestaltning. Om slutdebatten är lugn och saklig kommer tidningarnas bevakning också vara det. Gestaltningen av politiken som spel har inte ökat med tiden. För Aftonbladet har den varierat kraftigt från år till år och för Svenska Dagbladet har den snarare minskat.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares och förskolechefers uppfattningar kring begreppet barn i behov av särskilt stöd. De forskningsfrågor som ställdes var Hur resonerar förskollärare/chefer kring begreppet ”barn i behov av särskilt stöd”? Vilka uppfattningar har förskollärarna/förskolecheferna gällande sina uppdrag kring barn i behov av särskilt stöd? För att undersöka dessa frågor användes kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet visade att begreppet ”barn i behov av särskilt stöd” uppfattas som brett och svårt att definiera då begrepp som ”normalt” och ”avvikande” är begrepp som inte är tydligt avgränsade. Resultatet visade att samtliga förskolechefer ansåg sig ha ett nära samarbete och en bra inblick i verksamheten samtidigt som inte alla pedagogerna upplevde det så.

Är fika på jobbet nyckeln till god service? Denna fråga ställde vi oss och valde att titta närmare på hur servicekultur och belöningssystem hör ihop. Servicekultur har visat sig vara ett långsiktigt konkurrensmedel bland både produkt- och tjänsteföretag, och belöningar har visat sig kunna motarbeta en servicekultur om de används på fel sätt. Vi har valt att utföra en fallstudie på två försäkringsbolags lokala kontor i Umeå. Detta eftersom det ena företaget använder sig av individuell prestationsbaserad belöning vil- ket enligt servicekulturlitteraturen kan motarbeta en servicekultur, samt att det andra företaget inte uttalat använder sig av belöning, men har ett mer gemensamt bonussy- stem, vilket enligt servicekulturlitteraturen kan gynna en servicekultur. Vi vill se om detta stämmer och frågar oss i samma veva om det är belöningssystemet som kan på- verka servicekulturen – eller är det tvärt om? Vi har därför valt problemformuleringen ”Hur påverkar eller påverkas servicekultur av belöningssystem?” och syftar att titta på om de två företag vi studerat är servicekulturer över huvud taget genom att utgå från en välkänd organisationskulturforskares tre nivåer av kultur; artefakter, värderingar och grundläggande antaganden. Vi ämnar även studera vilka problem och möjligheter som finns med belöningssystem i servicekulturer. Detta har vi gjort genom nio kvalitativa semistrukturerade intervjuer på de två försäkringsbo- lagen, som vi sedan sammanställt och analyserat utifrån vårt teoretiska ramverk innehål- lande teorier om just servicekultur och belöningssystem. När det kommer till belönings- system har vi främst tittat på finansiella, icke-finansiella, individuella samt team- baserade belöningar för att se hur dessa kan påverka kulturen, eller vice versa. Det vi kommit fram till efter vår studie är till att börja med att det är svårt att studera företagskultur då den är väldigt kontextberoende och komplex. Vi har dock sett att det ena företaget är en renodlad servicekultur, men att det andra företaget inte lika säkert är det i och med att det råder en hög stressnivå på det lokala kontoret vilket påverkar med- arbetarna och därmed riskerar att även påverka servicen. Problem som vi funnit med belöningssystem i servicekulturer är att om fel beteende belönas riskerar organisationen att skrämma bort medarbetarnas inneboende känsla för service. Det har dock visat sig vanligt att detta händer då företag har svårare att mäta, och därmed belöna, service än ”hårda” värden. Möjligheter med belöningssystem finns i att belöna individen i kombi- nation med teamet, och hela tiden uppmuntra förstklassig service.

Abstrakt Genom kvalitativa fokusgruppsintervjuer analyseras AkzoNobels implementering av den nya interna varumärkesprofilen och dess anställdas åsikter cirka tre år efter början av projektet "One AkzoNobel". Detta är en fallstudie där studiens resultat bygger på ett intervjutillfälle med varje respondentgrupp. Uppsatsens syfte är att analysera hur mottagandet av budskapet har varit samt se hur lansering och implementering av den nya profilen fungerat. Studiens frågeställningar berör anställdas identifikation och upplevda mervärde av det nya interna varumärket. Studien tillämpar identitets- och mervärdes teorier inom varumärkesarbete som förklarar hur varumärken kan påverka. Studiens resultat visar att det finns delade uppfattningar kring budskapet och mottagandet av nya varumärkesprofilen eftersom en del av mottagarna har starkare associationer till sin arbetsgivare som i själva verket är ett dotterbolag till AkzoNobel.

Inledning: En seriös elitsatsning inom medeldistanslöpning kräver att löparen är motiverad till att kliva över de "trösklar" som det innebär. Studien som avser att på djupet utforska framgångsrika medeldistanslöpares motivation blir den första kvalitativa idrottspsykologiska studien som berör forskningsfältet. Self-Determination Theory (SDT; Ryan & Deci 2000a, s.54-65) är en vedertagen teori inom idrottspsykologin (för en uppdaterad sammanställning se Nordin-Bates 2012, s.81-114) och presenteras som en del i forskningsläget, för att bli ett verktyg i efterföljande resultatdiskussion. Syfte: Att utforska motivationen hos svenska framgångsrika medeldistanslöpare, aktiva under perioden 1941-2012, för att kunna bidra med insikter gällande ett motivationsfrämjande klimat hos medeldistanstränare, tränarutbildningar, föreningar, friidrottsgymnasier och Svenska Friidrottsförbundet. Frågeställningen lyder: Hur beskriver medeldistanslöparna i studien sina källor till motivation? Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex svenska framgångsrika medeldistanslöpare som alla har gjort seriösa satsningar och nått framgång i någon form. Interpretative Phenomenological Analysis (IPA; Smith & Osborn 2007, s.53) fungerade som vägledning i utforskandet av löparnas upplevelser av deras personliga och sociala värld. Resultatdiskussion: Fyra teman framträdde ur analysprocessen som källor till motivation: kärlek till idrotten, upplevelse av framgång på såväl tävling som träning, tydligt målsättningsarbete och god relation till tränaren/ledare. Dessa visade sig ha kopplingar till SDT (Ryan & Deci 2000a, s.54-65). Fördjupad diskussion och slutsatser: En strategi som bör beaktas av tränare/ledare är individualisering utifrån ett helhetsperspektiv, där hänsyn tas till löparens emotionella-, sociala-, mentala- och fysiska förutsättningar. Denna insikt i kombination med en ökad medvetenhet om betydelsefulla motivationskällor blir värdefulla i en framtida praktisk tillämpning. Förhoppningen är att studiens resultat kan användas praktiskt, till exempel som ett underlag för tränarutbildningarna i Sverige.