<p>Den här uppsatsen handlar om svenska tidningars rapportering om konflikterna och massvåldtäkterna i Demokratiska republiken Kongo, med ett syfte att kartlägga hur ofta tidningarna skriver om femicide. Med en kvantitativ och en kvalitativ metod har vi undersökt rapporteringen i <em>Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet </em>och <em>Expressen </em>under ett års tid, från den 18 november 2008 till den 18 november 2009. Vi valde dessa tidningar eftersom de är fyra av Sveriges största tidningar. Vi har valt att titta på hur mycket tidningarna skriver om kvinnor i DRK och hur de framställer kvinnan. Vi tror att ett ökat medieutrymme om konflikterna och massvåldtäkterna är av stor betydelse i förståelsen och medvetenheten av det femicide som pågår i DRK, vilket tidningarna kan bidra med till sina läsare.</p><p>Två frågeställningar som vi har utgått från är: Får konflikten och massvåldtäkterna tillräckligt utrymme? Och hur invecklad och komplex är rapporteringen av våldet mot kvinnorna?</p><p>Huvudresultatet visar att <em>Expressen </em>skrev minst om situationen, därefter <em>Aftonbladet.</em> Tidningen som skrev flest artiklar var <em>Dagens Nyheter</em> och sedan <em>Svenska Dagbladet.</em> Kvinnorna i DRK kommer sällan till tals i texterna utan istället är det andra personer som talar om och för dem. Ofta får kvinnan endast rollen som offer.</p>

<p>Enligt World Health Organization beräknas depression vara den andra största sjukdomsorsaken i västvärlden år 2020. Män och kvinnor har olika upplevelser och uttryckssätt vid depression. Kvinnor visar sina känslor tydligare än män, vilket kan leda till att mäns upplevelser av depression kan förbises. <strong>Syfte:</strong> Syftet med litteraturstudien var att beskriva män respektive kvinnors upplevelser av depression för att sjuksköterskan ska få en djupare förståelse för depression ur ett genusperspektiv. <strong>Metod:</strong> En allmän litteraturstudie genomfördes baserad på tio vetenskapliga artiklar. <strong>Resultat</strong>: Upplevelser av depression var liknande för både män och kvinnor, men vissa skillnader förekom. Båda könen upplevde ensamhet, hopplöshet, utmattning, skam och dålig självkänsla. Hos kvinnor framkom oftare att de kände att de måste leva upp till omgivningens förväntningar, och hos män framkom oftare upplevelser av ilska och tankar på död och självmord. <strong>Diskussion: </strong>Vår diskussion belyser skillnader och likheter i män och kvinnors upplevelser av depression. Att kvinnor diagnostiseras oftare kan bero på att män visar andra eller färre symptom. Detta fenomen bör åskådliggöras för att möjliggöra förändringar i mötet mellan sjuksköterska och patient. Både män och kvinnor upplevde att det fanns en stigmatisering av depression och att isolering fördjupade depressionen.<strong> Slutsats: </strong>Eftersom depression även uppkommer i samband med somatiska sjukdomar kommer sjuksköterskan ofta att möta män och kvinnor som insjuknat i depression. Därför är det av vikt att förstå deras upplevelser och bemöta dem med respekt och empati. Författarna efterlyser fortsatt forskning om framförallt mäns, men även kvinnors upplevelser och uttryckssätt i samband med depression.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnors föräldraskap påverkar deras sociala liv och deras inställning till arbetslivet. Vi vill svara på hur föräldraskapet har påverkat kvinnornas inställning till arbetslivet, hur socialt stöd och interaktion med andra människor påverkar mammornas inställning till arbetslivet och möjlighet till karriär samt hur kvinnornas privatliv och fritid har förändrats av föräldraskapet. Vi studerar kvinnornas subjektiva åsikter och egna upplevelser genom en kvalitativ metod baserad på intervjuer med 13 kvinnor med barn i åldern 25–40 år. Utifrån resultatet kunde vi dela in kvinnorna i tre grupper: karriärinriktade kvinnor, arbetsinriktade kvinnor och svagt arbetsinriktade kvinnor. Vi ser genomgående att inställningen till arbete har förändrats av att bli förälder. En förutsättning för kvinnorna som satsar på karriär är tillgången till socialt stöd och möjlighet till avlastning av barnomsorgen. Ett intressant resultat är att de mest karriärinriktade kvinnorna också anger sig ha mer tid till socialt umgänge och fritid än övriga kvinnor i studien. Speciellt de svagt arbetsinriktade kvinnorna anger att de fått starkt minskad möjlighet till egen tid utanför familjen och för socialt umgänge. Alla kvinnor lyfter fram jämlikhet som ett mycket viktigt område, men endast de karriärinriktade verkar hålla en relativt jämlik fördelning mellan hushållsarbete och barnomsorg. Övriga kvinnor tar merparten av hushållsarbetet.

Syftet med undersökningen var att belysa kvinnors motivation- och copingstrategier på väg ut ur missbruk. Vidare var syftet att undersöka de salutogena faktorer kvinnorna ansåg hade hjälpt dem behålla sin drogfrihet. Tre intervjuer genomfördes och data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultaten visade att motivationen till den inledande behandlingen var knuten till upplevelsen av att ha förlorat allt och möjligheten att få tillbaka sitt liv samt barnen. Motivation till fortsatt drogfrihet var i första hand barnen och en ökad självkänsla samt mening med livet. Copingstrategierna förändrades i hög grad från undvikande coping, under tiden som missbrukare, till en alltmer lösningsinriktad coping från det att behandling och drogfrihet inleddes. Ett resultat var att alla informanter upplevde en ökad grad av komponenterna hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet genom behandling och i sitt drogfria liv. / The aim in this study was to elucidate women’s motivation and coping strategies on their way out of addiction. Another aim was to examine salotogenetic factors which the women thought had helped them to remain free from drugs. Three interviews was performed and analysed with inductive thematic analysis. The results showed that motivation for treatment was connected with the informants’ experience of lost of everything and their possibility to have their life’s back. The results showed that motivation factors to remain free from drugs were the children, an increased self-esteem and that they experienced life as meaningful. Coping strategies changed from avoiding coping in time as an addict, to problem solving coping in the treatment and drug free period. A result was that all informants’ experienced an increased degree of the salutogenetic components manageability, comprehensibility and meaningfulness throughout treatment and in their drug free life.

Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser av utbrändhet ur ett somatiskt, psy¬kiskt och socialt perspektiv. Vidare var syftet att belysa de copingstrategier som kvinnorna använt sig av för att kunna återgå till arbetet. Ett ytterligare syfte var att belysa hur ovanstående aspekter förändrats enligt kvinnorna efter utbrändheten och vilka copingstrategier de använt sig av för att förhindra ny utbrändhet. Fem kvinnor intervjuades och materialet analyserades med hjälp av teoristyrd och induktiv tematisk analys. Resultatet kopplades sedan till teo¬rin om kognitiv värdering, self-efficacy teorin och teorier om naturens och den fysiska aktivitetens betydelse för välmåendet. Resultatet visade att samtliga kvinnor upplevt somatiska, psykiska och sociala problem vid tiden innan, under och i viss mån efter utbrändheten. Kvinnorna använde sig inledningsvis av problemfokuserad coping (ex. samtalsterapi) i kombination med emotionsfokuserad coping (ex. socialt stöd) för att i slutskedet inbegripa enbart emo¬tionsfokuserad coping (socialt stöd, yoga, naturen) . Vidare var ett resultat att samtliga kvinnor upplevde högre grad av självtro och självmedvetenhet efter tiden som utbrända.

Enligt World Health Organization beräknas depression vara den andra största sjukdomsorsaken i västvärlden år 2020. Män och kvinnor har olika upplevelser och uttryckssätt vid depression. Kvinnor visar sina känslor tydligare än män, vilket kan leda till att mäns upplevelser av depression kan förbises. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva män respektive kvinnors upplevelser av depression för att sjuksköterskan ska få en djupare förståelse för depression ur ett genusperspektiv. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Upplevelser av depression var liknande för både män och kvinnor, men vissa skillnader förekom. Båda könen upplevde ensamhet, hopplöshet, utmattning, skam och dålig självkänsla. Hos kvinnor framkom oftare att de kände att de måste leva upp till omgivningens förväntningar, och hos män framkom oftare upplevelser av ilska och tankar på död och självmord. Diskussion: Vår diskussion belyser skillnader och likheter i män och kvinnors upplevelser av depression. Att kvinnor diagnostiseras oftare kan bero på att män visar andra eller färre symptom. Detta fenomen bör åskådliggöras för att möjliggöra förändringar i mötet mellan sjuksköterska och patient. Både män och kvinnor upplevde att det fanns en stigmatisering av depression och att isolering fördjupade depressionen. Slutsats: Eftersom depression även uppkommer i samband med somatiska sjukdomar kommer sjuksköterskan ofta att möta män och kvinnor som insjuknat i depression. Därför är det av vikt att förstå deras upplevelser och bemöta dem med respekt och empati. Författarna efterlyser fortsatt forskning om framförallt mäns, men även kvinnors upplevelser och uttryckssätt i samband med depression.

En graviditet innebär stora förväntningar. Vid ett missfall byts det ut mot grusade drömmar, skuldkänslor, och sorg. Vårdgivaren har ett viktigt arbete med att ge kvinnan god omvårdnad och hjälp att komma vidare. Syftet med denna studie är att kartlägga kvinnors behov av omvårdnad vid ett missfall för att som sjuksköterska få en bättre förståelse för denna patients vårdbehov. Metoden som använts är en litteraturstudie enligt Polit och Hungler (1999). Studien är baserad på nio vetenskapliga artiklar. I resultaten framgår omvårdnadsbehov hos kvinnor vid missfall; behov av att få bekräftelse, empatiskt bemötande och stöd vid den unika händelsen samt behov av adekvat information om missfall och möjlighet att ställa frågor samt få specifika svar. Det framträder även brister i omvårdnaden av dessa kvinnor. Vårdgivaren uppvisar brister i bemötande och i uppföljningsrutiner samt att informationen är otillfredsställande. Att vårda en kvinna vid ett missfall är en komplex situation där sjuksköterskan skall ha medicinsk kunskap om missfall, vara emotionellt närvarande, kunna förklara och informera samt hjälpa kvinnan vidare. Kvinnan skall betraktas som unik och förståelse skall finnas för att varje missfall har olika betydelse för olika individer.

Bröstcancer utgör en tredjedel av all cancer som drabbar kvinnor. Att drabbas av bröstcancer och genomgå bröstcancerbehandling innebär en stor fysisk och psykisk påfrestning för kvinnan. Att som kvinna mista ett bröst innebär en stor förlust och hela hennes identitet hotas. Syftet med studien var att beskriva kvinnans upplevelse av den förändrade kroppen efter genomgången bröstcancerbehandling. En kvalitativ metod användes och data hämtades från sex självbiografier skrivna av kvinnor som själva genomgått bröstcancerbehandling. Analysen genomfördes enligt Dahlbergs dataanalysmodell där författarna gick från helhet, till delar och sedan till en ny helhet. Resultatet sammanställdes i tre teman: ”Den opålitliga kroppen”, ”Den förändrade kroppen i den nya vardagen” och ”Den nya kroppen”. Studien visar att kvinnan har svårt att acceptera sin förändrade kropp.

Den här uppsatsen handlar om svenska tidningars rapportering om konflikterna och massvåldtäkterna i Demokratiska republiken Kongo, med ett syfte att kartlägga hur ofta tidningarna skriver om femicide. Med en kvantitativ och en kvalitativ metod har vi undersökt rapporteringen i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen under ett års tid, från den 18 november 2008 till den 18 november 2009. Vi valde dessa tidningar eftersom de är fyra av Sveriges största tidningar. Vi har valt att titta på hur mycket tidningarna skriver om kvinnor i DRK och hur de framställer kvinnan. Vi tror att ett ökat medieutrymme om konflikterna och massvåldtäkterna är av stor betydelse i förståelsen och medvetenheten av det femicide som pågår i DRK, vilket tidningarna kan bidra med till sina läsare. Två frågeställningar som vi har utgått från är: Får konflikten och massvåldtäkterna tillräckligt utrymme? Och hur invecklad och komplex är rapporteringen av våldet mot kvinnorna? Huvudresultatet visar att Expressen skrev minst om situationen, därefter Aftonbladet. Tidningen som skrev flest artiklar var Dagens Nyheter och sedan Svenska Dagbladet. Kvinnorna i DRK kommer sällan till tals i texterna utan istället är det andra personer som talar om och för dem. Ofta får kvinnan endast rollen som offer.

Kvinnor som begår självmord eller utsätts för hedersrelaterat våld är vanligare i östra än västra Turkiet. Det förtryck som den turkiska staten har utsatt kurderna i östra Turkiet för har bidragit till att cementera patriarkala värderingar. I januari 2005 skärptes lagstiftningen kring hedersmord. Många misstänker ett samband mellan lagändringen och de ökade självmorden bland unga kvinnor. Den 24 september 2006 demonstrerade åtta unga kvinnor på staden Batmans gator i sydöstra Turkiet. Kvällen innan begick 18-åriga Saliah Demir självmord. Kvinnoorganisationer, advokater, sociologer, dokumentärfilmare, studenter – alla kämpar de för kvinnors rätt till ett liv i frihet.