Introduktion Våld i nära relation är, enligt WHO, ett globalt folkhälsoproblem där en av tre kvinnor världen över någon gång i livet har blivit utsatt för psykiskt eller fysiskt våld av sin partner eller icke-partner. En följd är att dessa kvinnor har ökad ohälsa och oftare söker vård på grund av de skador som är relaterade till våldet. Syfte Syftet var att beskriva våldsutsatta kvinnors upplevelser av bemötande i vården. Metod Detta är en deskriptiv litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserat på tolv vetenskapliga originalartiklar som hittats i databasen PubMed. Sökord som användes var gender based violence, battered women, intimate partner violence, domestic violence, qualitative research, violence, health services, patient centered care, delivery of care, professional patient relations. Artiklarnas utgivningsår skulle vara mellan 2013–2024. Resultat Fem teman som beskrev kvinnors upplevelse, samt hinder och förutsättningar för ett gott bemötande av vårdpersonal identifierades, 1-Upplevd tidsbrist försämrar vårdmötet, 2-Ett empatisk bemötande bygger tillit, 3-Rädsla för konsekvenser av att berätta, 4-Vårdpersonal frågar inte om våld, 5-Kvinnor behöver få veta vilket stöd som finns. Slutsats Kvinnor upplevde det viktigt med ett empatisk bemötande som bygger på tillit och att få veta vilket stöd som finns. De upplevde att tidsbrist, att vårdpersonal inte frågar om våld samt rädsla för konsekvenser som hinder för att berätta om våld för vårdpersonal.

Titel: Kvinnors erfarenheter av mastektomi vid bröstcancer: En litteraturstudie Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i världen. Diagnostiseringen sker genom en trippeldiagnostik och genom tidig upptäckt har chanserna för överlevnad ökat. Mastektomi är en kirurgisk behandling där hela bröstet tas bort och ingår i den nuvarande behandlingsstrategin. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors erfarenheter av att ha genomgått en mastektomi vid bröstcancer.  Metod: Tio kvalitativa studier granskades, analyserades och sammanställdes till denna litteraturstudie med kvalitativ ansats. Sökningar efter studier gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och Scopus.  Resultat: Analysen av studierna resulterade i tre huvudkategorier: ”Att behöva stöd”, ”Hantera en ny livssituation” och ”En försämrad självbild försvårar intima relationer”. Konklusion: Resultatet visade att stöd från anhöriga, vården och stödgrupper var viktigt. Vissa kvinnor accepterade förlusten av bröstet, medan vissa hanterade förlusten av bröstet på olika sätt. Resultatet visade även att kvinnor beskrev en försämrad självbild och sexliv. Vårdpersonalen kan med information om stödgrupper, förebyggande åtgärder och kunskap hjälpa denna patientgrupp.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka idéer om ras och kön som är kopplade till svarta kvinnors förhållande till sitt hår. Empirin består av intervjuer. Fyra svarta kvinnor har deltagit i en fokusgrupp och fyra andra i separata djupintervjuer. Utifrån detta material har jag genom att anlägga postkolonial teori samt svart feministiskt teori undersökt vilka betydelser familj, plats och idén om ”kvinnlighet” har för svarta kvinnors förhållande till sitt hår. Undersökningen har visat att huruvida familjemedlemmarna är vita eller inte har en betydande påverkan vad gäller svarta kvinnors förhållande till sitt hår. Likaså har platser såsom ort påverkat deras syn håret. Till exempel visar materialet att informanter som växt upp i områden där majoriteten är icke-vita inte känt sig annorlunda i förhållande till sin nära omgivning, något som informanterna som växt upp i ”vita” områden känt. Dessutom visar materialet att viljan att ha ”långt och platt hår” på många sätt är kopplad till det ”kvinnliga idealet”. Ett ideal som svarta kvinnor genom att rakpermanenta håret försöker att anamma.

Den här studien handlar om hur kvinnliga sjöbefäl själva ser på möjligheten att kombinera familjelivet med sjömansyrket. Det finns många sjömän som tvivlar på möjligheten att kombinera familjelivet och sjömansyrket. Vissa hinder finns för kvinnorna, som är de som är gravida. Ett av de stora hindren är transportstyrelsens föreskrifter om fartygsbefäls behörigheter. Ett annat hinder kan vara personliga orsaker, som gör det svårt för de kvinnliga sjöbefälen att lämna sina barn och gå ut till sjöss igen. Syftet är att se hur de kvinnliga sjöbefälen själva ser på möjligheten att bilda familj och kombinera det med sjömansyrket. Metoden som användes för att besvara syftet var att ta del av grundad teori och genomföra kvalitativa intervjuer. Intervjuer har gjorts med kvinnliga befäl med och utan barn. Vidare gjordes intervjuer med en personalpurser som arbetar med personalfrågor och en kvinna som arbetar som restaurangchef ombord och har barn. Studiens slutsats är att det är möjligt att kombinera familjelivet med sjömansyrket, men risken är att man har svårt att klättra på karriärstegen och kanske får stå tillbaka i karriären. Det behövs en stabil grund hemma för att kunna åka ut på sjön och jobba. / This study is about female officers view at the possibility of combining family life with the seafaring profession. There are many sea officers who doubt the possibility to combine family life and the seafaring profession. One of the major obstacles is the Swedish Transport Agency regulation for vessel. Another obstacle can be personal obstructer who gives the female sea officers problem to leave their children home and go out working at sea again. The aim of the study was to research the female officers´ views at the possibility of starting a family and if that impedes their career opportunities. Interviews were carried out with female officers with and without children. Interviews were carried out with a staff purser who works with personnel issues and a woman who works as a restaurant manager on board. The method used to answer was to partake of grounded theory and conduct qualitative interviews. The study led to the conclusion that it is possible to combine family life with the seafaring profession, but the risk exist that one has difficulty climbing the career ladder and might have to stand back. Obviously you need to have a solid foundation at home to be able to go out and work at sea.

Möjligheten att få barn kan av många tas för givet. I nutid rankas infertilitet som den femte allvarligaste funktionsnedsättningen hos kvinnor under 60 år. Syftet med litteraturstudien var att beskriva ofrivilligt barnlösa kvinnors upplevelser av infertilitet. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats tillämpades i analysen där tio vetenskapliga studier granskades och resulterade i fem kategorier; Att känna sig ofullständig som kvinna när kroppen sviker, Att känna sig utanför, Att känna skuld till sin partner men komma närmare varandra emotionellt, Att pendla mellan hopp och förtvivlan vid behandling, Att försöka acceptera och föreställa sig en meningsfull framtid utan barn. Resultatet visade att infertiliteten och den ofrivilliga barnlösheten påverkade kvinnornas liv och självbild negativt. Kvinnorna var i behov av information och stöd för att hantera sin livssituation. I mötet med ofrivilligt barnlösa kvinnor som lider av infertilitet bör sjuksköterskor tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt och arbeta för att stärka kvinnornas känsla av sammanhang och främja till upplevelsen av hälsa och välbefinnande.

Bakgrund : Vid hjärt- och kärlsjukdomar är kvinnor degraderade, de får sämre behandling jämfört med män, mindre forskning sker på kvinnor och de får oftare fel eller ingen diagnos. I och med att mannen varit normen och referensramen, behandlas även kvinnor efter samma kriterier. Kvinnors symtom på hjärtinfarkt skiljer sig från mannens. Syftet : Syftet med litteraturöversikten var att belysa kvinnors upplevelse av att drabbas av hjärtinfarkt. Metod : Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i elva kvalitativa artiklar. Resultat : Kvinnor upplevde fysiska symtom från olika delar av kroppen, det kan vara från mag-tarmkanalen, extremiteter och bröstregionen. De förnekar symtomen och försöker komma på orsaker till varför de uppstår. Vården ger bristfällig information och tar dem inte på allvar vilket leder till osäkerhet. Kvinnor mår fortfarande dåligt flera månader efter infarkten och har svårt att klara vardagen. De behöver stöd från familjen som kan stötta och finnas till, även om de inte alltid berättar hur de mår. Slutsats : Kvinnor upplever en rad olika symtom när de drabbas av hjärtinfarkt och symtom kan uppstå från olika delar på kroppen, inte bara i bröstregionen. De upplever också att vårdpersonalen ger bristfällig information och inte tar dem på allvar när de söker för sina symtom. Många kvinnor har kvarvarande symtom flera månader efter infarkten. / Background : When it comes to heart disease, women are degraded. Women get worse treatment, more often wrong or no diagnosis and research is less in women. As the man is the norm and reference the women also get treated after the same criteria. Women’s symptoms are different compered to men. Aim : The aim of this study was to explore women’s experiences of suffering from a myocardial infarction. Methods : The design is a literature review. Data collection occurred in the databases Cinahl and PubMed which resulted in eleven qualitative articles. Result s: Women experienced symptoms from different parts of the body, which may be from the gastrointestinal area, extremities and breast region. They deny the symptoms and try to find reasons why they occur. Care provides give lack of information and does not take them seriously, which causes women to feel insecure. Women still feel bad several months after the infarction and have difficulty coping with everyday life. They need support from the family that can give them support and help, although they do not always tell family how they feel. Conclusion : Women experience a variety of symptoms when they suffer from myocardial infarction, and symptoms may start from different parts of the body, not just in the breast region. They also experience that the caregiver provides inadequate information and do not take them seriously when they seek medical care. Many women have remaining symptoms several months after the infarction.

Studien studerar vithet och vithetsprivilegium och problemet är att vi lever i en värld där det fortfarande råder vithetshegemoni. Denna hegemoni bidrar till att en del människor utesluts från vissa möjligheter, baserade på ens etniska tillhörighet, sexuella läggning, trosuppfattning etc. Syftet med denna studie är att studera hur ”det vita rummet” upplevs av och påverkar rasifierade kvinnor med afrikansk bakgrund i högre utbildning. Rasifiering beskriver sociala konstruktioner som gör att människor placeras i olika fack. Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på två fokusgrupper med totalt 6 kvinnliga informanter med afrikansk bakgrund. De resultat som framträder i undersökningen är att informanterna upplevde diskriminering under sin universitetstid dock, främst från lärare och studenter. De menar att det inte är själva utbildningen som har en ensidig bild och upprätthåller diskriminering utan det är människorna de mött på under sin universitetstid som utsatt de för diskriminering. Denna utsatthet som kvinnorna upplevt har påverkat de då dem reflekterat över sina möjligheter respektive hinder i att vara en svart kvinna. Kvinnornas olika upplevelser visar på hur diskriminering är ett strukturellt problem när de inte endast mött på diskriminering av klasskamrater utan även av professorer och av utbildningsmaterial som diskuteras senare i studien. Ett sådant fenomen bör tas på samhällsnivå och inte på individnivå som kan kopplas till olika perspektiv och tidigare forskning som kan förklara deras erfarenheter.

Att vara invandrare beskrivs ofta felaktigt som en egenskap eller ett tillstånd hos individer. Istället för att beskriva det som den händelse det faktiskt är, en händelse föranledd utav en flytt från en plats till en annan. I den här uppsatsen undersöker vi kvinnors upplevelse av hur integrationsarbetet fungerar i det ideella projektet Women on Wednesdays och som vi i vår uppsats förkortar Wow med syfte att spåra hur deltagarna i projektet upplever att sin integration görs möjlig. Wow är ett projekt som enbart riktar sig mot kvinnor och där tanken är att hälften av deltagarna ska vara invandrarkvinnor och hälften svenska. Våra frågeställningar präglas av vilken betydelse projektet har för deltagarna, såväl de invandrade kvinnorna som de svenska, och även initiativtagaren till projektet berörs i vår undersökning då vi är intresserade av att höra hennes upplevelse och tankar om behovet av integrationsarbete i samhället. Vår metod är kvalitativ med en fenomenologisk hermeneutisk ansats och vi utför semistrukturerade intervjuer med både invandrarkvinnor och svenska kvinnor. I vårt resultat framkom att Wow, med sin arbetsmetod utav en jämn fördelning på svenska respektive utländska kvinnor är oerhört nödvändig och banbrytande. Att särskilt inrikta sig mot kvinnor har visat sig vara ett gott koncept för att nå ett tryggt och positivt klimat där invandrarkvinnan kan anamma det svenska samhällets spelregler och nå gemenskap med andra kvinnor med liknande bakgrund samt få inblick och tillträde till i hur den svenska kvinnan lever och tänker.

Bakgrund: Endometrios är en sjukdom där livmoderslemhinnan växer på annan plats än endometriet och drabbar kvinnor över hela världen. Olika typer av smärta är det vanligaste symtomet tillsammans med psykiska symtom samt övriga andrahands symtom. Patienter med endometrios har många olika behandlingar att välja mellan. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa samt kvantitativa artiklar. Resultat: Ur analysen framkom två kategorier, begränsat dagligt liv och söker lindring med sex underkategorier. Slutsats: Endometrios är en så kallad osynlig sjukdom som drabbar kvinnor världen över både psykiskt och fysiskt.

Syftet med studien är att undersöka hur pensionerade kvinnor talar om att leva utan partner. I fokus för analysen står föreställningar om ålder, relationer, genus och sexualitet. Studien är baserad på åtta stycken intervjuer. Analysen av materialet utgår från ett kulturanalytiskt perspektiv, med inspiration från performativitetsteori, en konstruktivistisk förståelse av genus och ålder, samt ett intersektionellt perspektiv. Resultaten visar att det finns en ovilja att tala om och identifiera sig som gammal, att vissa sätt att åldras konstrueras som mer önskvärda, att sätt att motverka ensamhet bland äldre förstärker normen av ensamhet som något stigmatiserat, samt att ålder och åldrande konstrueras och får innebörd i relation till andra maktaspekter, däribland genus, civilstånd och sexualitet. Studiens slutsats är att föreställningar om ålder och åldrande inverkar på intervjupersonernas sätt att förstå och tala om sig själva, att upplevelsen av ålder konstrueras i relation till normsystem och kontext och att förståelsen av ålder inverkar på förhållningssätt till ensamhet och singelskap.