Bakgrund: Att alltid planera varje dag runt ett problem som uppstår när kroppensursprungliga funktioner upphör att fungera skapar ett stort lidande för människan. Det härexamensarbetet har sin grund i vårdvetenskapen. När kroppen inte fungerar som den brukargöra, uppfattas den som svag, opålitlig och bristande. Urinläckage är ett problem sommänniskor över hela världen drabbas av. Att vården har bristande kunskap om problemet och att relationen med nära och kära blir förvanskad är faktorer som bidrar till lidande för dendrabbade. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urinläckage. Metod:Metoden som används i examensarbetet är en kvalitativ metod där kvalitativa artiklaranalyserats enligt en beskrivning av Evans analysmetod. Resultat: Att inte bli förstådd och attha förlorat kontroll leder till temat maktlöshet. Att vara smutsig och värdelös, lida i tysthetoch känna skuld relateras till temat skam. Temat isolering uppkom genom upplevelsen avfysiska och psykiska begränsningar och sista temat blev upplevelsen av att ta kontroll. Slutsats: När kvinnan lider av ett ofrivilligt läckage av urin har hon tappat kontrollen över enviktig kroppsfunktion. Smutsig och värdelös är något en kvinna med urinläckage kan kännasig och detta sätter spår i deras vardag.

Bakgrund: Spontan abort är den vanligaste komplikationen under en graviditet och kan ha flera orsaker, men är oftast okänd. Vid händelsen sker en spontan avgång av fostret som lämnar livmodern innan det är livsdugligt. Kvinnlighet är för många att kunna föda ett barn. Syfte: Beskriva kvinnors upplevelser av spontana aborter. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Analysmetoden var en innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman. Resultat: Upplevelser av spontan abort var: chock och oförberedelse, förlust, hopp och hopplöshet, skuld, sökandet efter mening, oförståelse från omgivningen, sorg, lättnad samt upplevelser av att gå vidare i livet. När orsaken till den spontana aborten var okänd och kvinnor inte upplevde någon mening med händelsen, lade de skulden på sig själva. De upplevde sig inte vara lika viktiga som andra människor som hade barn. Slutsats: Kvinnors upplevelser av spontan abort är individuell och varierar i stor utsträckning. Kvinnor vill ha en orsak och söker en mening med händelsen. De som upplever spontan abort som emotionellt påfrestande kan hamna i en kris och många blir påverkade under nästa graviditet. Sjuksköterskan bör individanpassa omvårdnaden och ha förståelse och stödja kvinnan i att kunna gå vidare i livet.

<p>Föreliggande uppsats är en komparativ studie vilken behandlar genusperspektiv i läroböcker i historia för gymnasieskolan i en tidsperiod från 1950 talet fram till början på 2000 talet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur man framställer och integrerar kvinnan i läroböcker i ämnet historia för gymnasieskolanmellan år 1957-2004. De frågor som ställts är hur kvinnan framställs och integreras i läroböckerna och om man kan urskilja genusperspektiv i läroplaner och på vilket sätt dessa intentioner i så fall appliceras och realiseras i läroböckerna? Tanken har varit att fånga in det tidsbundna i skolans värderingar rörande detta tema. Genomgång av läroböckerna har följt två teman vilka är genusperspektiv och läroplaner. Materialet är sex stycken historieläroböcker för gymnasieskolan har placerats i en genustrappa som Michael Nilsson i sin rapport Historia ur ett genusperspektiv- En granskning av genusaspekterna i ämnet historia vid Linköpings universitet (2004) har använt i sin studie. Läroböckerna är utgivna på olika förlag och ingen av läroböckerna har ensamma författare. Under tema läroplaner undersöktes huruvida man kan urskilja genusperspektiv i läroplaner och på vilket sätt dessa intentioner i så fall applicerats och realiserats i läroböckerna. Undersökningen har även byggt på de mål som finns i läroplaner för aktuell period. Målet har varit att fånga in det tidsbundna i skolans värderingar samt belysa eventuella förändringar. Gymnasieskolans utveckling har belysts och givit uppsatsen dess historiska ram. Uppsatsens långa tidsperspektiv ger en insikt om historiens tidsbundenhet, och gör oss medvetna om dåtiden och framförallt vår samtid och det samhälle vi lever. De läroplaner som har tagits fram under åren har på olika sätt intresserat sig för genusperspektiv. Ingen av de analyserade läroböckerna når upp till steg 1 i genustrappan. Förändringar genom årtiondena har kunnat skönjas, dock representerar läroböckerna i stora drag en historieskrivning som lämnar kvinnorna utanför.</p>

Bakgrund: I Sverige är 7-8 % av kvinnorna ofrivilligt barnlösa. Orsakerna till infertilitet kan vara hormonrubbningar, skador på äggledarna, kvinnor senarelägger familjebildningen och livsstilsfaktorer. Infertilitet medför många olika känslomässiga reaktioner. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet. Metod: Artikelsökningen genomfördes i EBSCO som innehåller omvårdnadsinriktade databaser. I litteraturstudien ingick det 12 kvalitativa studier som har analyserats och sammanställts med inspiration av Fribergs analysmetod. Resultat: Resultatet delades in i följande fem kategorier: "Känslomässiga upplevelser", "upplevelsen av förändrad kvinnlighet", "upplevelsen av utanförskap", "upplevelsen av meningen med livet" och "upplevelsen av ett livslångt fenomen". Konklusion: Litteraturstudiens resultat visar att kvinnans upplevelse av ofrivillig barnlöshet är ett komplext fenomen. Kvinnor behöver psykosocialt stöd för att kunna hantera och bearbeta sin situation på bästa sätt. Som sjuksköterskan är det viktigt att ha ett holistiskt synsätt. Mer forskning behövs inom området.

This essay, entitled Masculinities and Femininities in Vilhelm Moberg's Raskens and Mans kvinna, is about the masculinities and the femininities that are depicted in Vilhelm Moberg's two novels Raskens (1927) and Mans kvinna (1933). The theory consists of masculinity studies and femininity studies which are complemented with historical research about masculinity and femininity. In my analysis I found several motives concerning the masculinities and femininities. The motives are infidelity, possession of property and land, appearance, revenge, violence and alcohol. The ideal man in Moberg's novels is tall, strong and strong-willed. The two male main characters, Rasken and Håkan, have this in common, even though they have very different goals in their lives. One thing that is different about the masculinities portrayed in the novels is that possession of property and land is depicted as desirable in Raskens, while freedom from property is desirable in Mans kvinna. The ideal woman, at least the woman who is desired by the men in the novels, is young and beautiful, but also hardworking and industrious. At large, it is a traditional and norm based image of the woman and the man that is described in the novels. However, Moberg problematises these images by showing the women's vulnerability and how the men's "manly" behaviour leads to destructiveness.

Denna uppsats, Den muslimska kvinnan – En diskursanalys av medias framställning av den muslimska kvinnan och slöjan, handlar om hur slöjan och den muslimska kvinnan framställs i olika morgon- och kvällstidningar. Vi har genom att använda oss av kritisk diskursanalys som metod, synliggjort vilka diskurser som skapas kring slöjan och den muslimska kvinnan. Dessa diskurser kan förankras i de negativa diskurser som finns gentemot muslimer i allmänhet. Teorierna som används i studien är postkolonial teori, orientalism och intersektionellt perspektiv, vilka ligger till grund för den analyserande delen. Analysen belyser hur den muslimska kvinnan och slöjan framställs som förtryckets symbol och främmande i den västerländska kontexten. Vi kan också se hur de diskurserna baseras på en allmänt rådande negativ attityd gentemot muslimer. Slöjan används också som en motståndsidentitet i den västerländska hegemonin, som en alternativ identitetsmarkör till det västerländska samhället.

Bakgrund: Bakgrunden visar att ADHD är en neurologisk sjukdom som ökar allt mer. Inte på grund av att flera människor drabbas utav det, utan för att kunskapen om detta område ökar allt mer för varje år som går. Trots detta är en stor del av Sveriges befolkning idag inte diagnostiserade, vilket främst gäller kvinnor. Syfte: Syftet med denna studie är därför att undersöka upplevelsen av att vara kvinna och att leva med en ADHD-diagnos i vuxen ålder. Metod: Metoden som användes i studien var empirisk med en kvalitativ ansats och är baserad på bloggar skrivna av kvinnor, för att på så sätt komma åt deras upplevelser. Resultat: Resultatet av denna studie visar att många kvinnor har fått kämpa sig till en utredning för att kunna förstå varför de inte fungerar som ”normala” människor. Genom en utredning har de fått diagnosen ADHD, men också fått olika hjälpmedel i form av bland annat medicinering samt ADHD-grupper, för att på så sätt i vuxen ålder lära sig hantera problematiken som denna diagnos medför. Slutsats: Slutsatsen av studien blir att kvinnor som fått en ADHD-diagnos i vuxen ålder upplever fysiologiska såväl som psykologiska besvär. Ilska uttrycks över att ha gått igenom livet med obehandlad ADHD, då detta många gånger påverkat dem negativt. I och med att de fått en diagnos har acceptans och lättnad infunnit sig och det har hjälpt dem vidare i livet. / Background: The background shows that ADHD is a neurological disease that is more common now than it has been before. It is not because of the fact that more people are diagnosed with ADHD nowadays, but because the knowledge about this area is increasing every year. Despite this knowledge there is still a lot of people in Sweden that are not diagnosed, which mainly is a concern for women. Aim: The purpose of this study is to review the experience of being an adult woman and to be diagnosed with ADHD being an adult. Method: The method that was used in this study was empirical with a qualitative approach consisting blogs written by women, in order to get their real life stories and experiences in this area. Result: The result of this study shows that a lot of women had to fight for care to have a referral sent, in order to find out why they are different to others. They have been diagnosed with ADHD, but also been given a lot of help by medicine and ADHD-groups in order to handle the problems in adult age that the diagnosis means. Conclusion: The conclusion of this study shows that women that were diagnosed with ADHD in adult age experience both physical and psychological problems. They express a lot of anger because of going through their whole life with an undiagnosed ADHD, and many times experienced it as something negative. With the ADHD diagnosis there is a feeling of acceptance and relief, which has helped them in life.

No description available.

Detta är ett kandidatarbete med illustration av kvinnokroppen som tema. Frågor som tas upp, söks svar till och diskuteras är frågor som: vart har illustration av kvinnokroppen varit, vad har den fått utstå, hur är den idag och vad kan vi lära oss av allt detta? Metoder som Kritisk design och Situerad kunskap används för att studera och utmana de olika idealen. Resultatet består av svar på de ovanstående frågorna och en utveckling i vetandet om kvinnokroppens porträttering. En gestaltning presenterar även hur jag utvecklats illustrativt efter undersökningen och visar upp en samling av olika kroppsideal för kvinnor som funnits.   Nyckelord: Illustration, Kvinnokroppen, Situerad kunskap, Kroppsuppfattning, Ideal.

Bakgrunden till denna studie är att främja kvinnor i arbetslivet och finna metoder att förhindra ohälsa och sjukskrivningar, samt att belysa kvinnors upplevelser av empowerment-processer i närområdet gällande deras arbetssituationer. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vad som stärker kvinnor i sin yrkesroll. Har kvinnor möjlighet att ingå i empowerment-processer och påverka sin kompetensutveckling? Upplever kvinnor maktlöshet på de kvinnodominerade arbetsplatserna? Visionen om det idealiska arbetet där organisation och medarbetare prioriteras likvärdigt är human relation teorin i närhet där organisation och medarbetare behöver varandra. Sju arbetsplatser är representerade med femton informanter som intervjuades med en hermeneutisk ansats och tolkas genom IPA-modellen. Resultatet visade skillnader på de olika arbetsplatserna som gav empowerment dimensionerna egenmakt, maktlöshet och stärkande genom kompetensutveckling. Där mer kunskap ger mer makt. / The background of this study is to promote women in working life and to find methods for preventing ill health and sick leave, as well as highlighting women's experiences of empowerment processes in their area regarding their work situations. The purpose of this qualitative study is to investigate what strengthens women in their professional role. Do women have the opportunity to participate in empowerment processes and influence their skills development? Do women experience powerlessness in the women-dominated workplaces? The vision of the ideal work in which organization and employees are prioritized equally is the human relation theory where organization and employees need each other. Seven workplaces are represented by fifteen informants interviewed with a hermeneutic approach and interpreted through the IPA model. The result showed differences in the different workplaces that gave empowerment the dimensions of empowerment, powerlessness and strengthening through skills development. Where more knowledge gives more power.