Bakgrund: Förpackningar har kommit att spela en allt mer central roll för ett företags möjlighet att marknadsföra sig på marknaden. Förpackningar är en avgörande komponent i konsumentens köpbeslut, vilket gör att visuell kommunikation på fordrar allt mer eftertanke. Det som tycks reflektera sig i utformningen av förpackningar är samhällets förutfattade meningar om vad som anses vara kvinnliga och manliga visuella attribut. Det är något som marknadsförare måste ta i beaktning, då företeelser inte alltid återspeglar verkligheten av vad kvinnor och män faktiskt prefererar.  Syfte: Denna studie syftar till att identifiera likheter och skillnader när det kommer till hur kvinnor och män utvärderar visuell kommunikation i form av bild, typsnitt, färg, form, och information på förpackningar. Den ämnar även att undersöka könens nivå av engagemang och hur visuell kommunikation påverkar i deras val av förpackning.   Metod: Studien har utgått från en deduktiv ansats för att uppnå undersökningens syfte. Insamling av data har tillämpats via en kvantitativ metod i form av en enkät via internet, vilket har gett möjlighet för ett större antal respondenter att delta i studien. Den insamlade datan har ställts i kontext gentemot teorin för vidare diskussion i avsikt att besvara studiens syfte och frågeställning.  Slutsats: Resultatet från denna studie kan inte med säkerhet bekräfta att det finns några skillnader mellan kvinnor och män i deras syn på visuell kommunikation på förpackningar. Det som studien tyder på är att det finns interaktionseffekter inom respektive kön, det visar på att båda könen prefererar ett kursivt typsnitt samt att män föredrar bild snarare än icke bild på förpackningen. Studien visar även på att nivå av engagemang inte utgav några signifikanta skillnader mellan könen, men det går att utläsa att det finns tendenser till skillnader och likheter. Det är något som hade varit intressant att undersöka vidare. Nyckelord: Konsumentbeteende, förpackning, visuell kommunikation, man, kvinna / Background: In order to market a company on the market, packaging of a product plays a more central part. Therefore, visual communications of the package requires more attention since it is one of the conclusive parts of a consumers buying decision. The attributes that are reflected on packaging in society today, is having visual features of being female and male. This is something that marketers need take under consideration, since the phenomenon is not always reflecting the reality of genders perceptions.  Purpose: The purpose of this thesis is to identify the similarities and differences in how women and men evaluate the visual communication of the semiotic meanings in pictures, colour, shape, font and the information on packaging. It is also embedded to investigate the genders level of engagement and how they are affected by the visual communication in the choice of packaging.  Method: To meet the purpose of the study, the authors of this thesis conducted a deductive study. The collection of data needed for the quantitative studies was gathered through a internet based survey, which reaches out to a broader range of respondents to join the study. The data gathered has then been analysed with the theoretical framework in order to answers the research question and meet the purpose of this thesis.  Conclusion: The result of this study cannot confirm to assure that there is any real difference between women and men in their perceptions of visual communication on packaging. The study do indicate that interaction effect occur between the genders, the study confirmed that both genders do prefer italic font and men did also prefer packaging with pictures instead of non-picture packaging. The study also confirm that the level of engagement did not show any significant differences between the genders but some trends in tendencies can be seen in both differences and similarities. These tendencies is something that the authors can see as interesting for further research. Keyword: Consumer behaviour, packaging, visual communication, male, female

Temat för detta arbete är att undersöka hur kvinnor framställs som superhjältar, om det finns några skillnader mellan de kvinnliga och manliga hjältarna. I detta arbete kommer det även att undersökas hur barn blir påverkade av media och hur barn analyserar det de ser och hur de utrycker sig i bild. I metoden används dels en workshop med elever från årskurs tre för att undersöka vilka superhjältar som spontant kom till barnen. Barnen skulle sedan måla sina egna superhjältar som sedan analyserades för att se om det blev någon skillnad på hur killar och tjejer målade sina superhjältar. Barnen målade sina teckningar olika, ett exempel var att kroppsbyggnad var olika på killar och tjejers målningar. Andra delen av metoden är att analysera fyra filmer med hjälp av Bechdeltestet för att undersöka hur och om kvinnornas roll har förändrats med tiden. Det var inte alltid självklart att en film skulle bli godkänd. Det finns idag skillnader på hur män och kvinnor gestaltas i superhjältefilmer. Detta märks dels på deras krafter och dels hur de lär sig hantera dessa. Trots att kvinnorna får mer och mer plats utgör männen största delen i filmerna, då männen oftast har huvudrollen.

Bakgrund: Bröstcancer är kvinnans vanligaste cancerdiagnos och varje år insjuknar ca. 470 kvinnor under 40 års ålder i Sverige. För behandling av bröstcancer finns kirurgi-, strål-, cytostatika- och hormonbehandling som alternativ. Dessa behandlingar och sjukdomen i sig påverkar individuellt kvinnan och kan skapa ett lidande och en sårbarhet. För att uppmärksamma kvinnors upplevelser är det som allmänsjuksköterska viktigt att ha ett öppet och följsamt bemötande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva den yngre kvinnans upplevelser av att leva med bröstcancer i åldern 18–45 år. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys enligt Lundman och Granheim. Resultat: Fem kategorier framkom; en rädsla över oviss framtid, kroppsliga förändringar av behandling, en förändrad fertilitet, betydelsen av närstående relationer samt vårdpersonalens inflytande. Slutsatser: Det är inte alltid själva diagnosen bröstcancer som skapar det största lidandet utan det kan grundas i biverkningar från behandling t.ex. håravfall, infertilitet eller bristande stöd från vårdpersonal. Vårdpersonalen har en betydande roll, genom att erbjuda information och stöd skapas en känsla av trygghet och ökad livskvalité hos kvinnan.

Introduktion: Träning lindrar fysiska och psykiska symtom under menstruation och PMS. Premenstruella symtom (PMS) är ett symtomkomplex som uppstår före menstruationsblödning. Menstruation är den månatliga blödningen som sker hos fertila kvinnor. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om kvinnor förändrar träningsvolym under PMS och menstruation samt undersöka om träningsprestationen förändras under PMS och menstruation. Metod: En enkät utformades efter syftet och skickades via mail till 314 studenter på arbetsterapeutprogrammet och fysioterapeutprogrammet på Luleå tekniska universitetet. Biologiska kvinnor som menstruerar inkluderades i studien. Resultat: Totalt svarade 33 personer på enkäten. Samtliga var biologiska kvinnor som menstruerade. Av försökspersonerna angav 27% förändring av träningsvolym under PMS och 39% angav förändring av träningsvolym under menstruation. Ungefär hälften (52%) uppgav att de upplevde en negativ påverkan på träningsprestationen under menstruation och 39% upplevde en negativ påverkan på träningsprestationen under PMS. Konklusion: Förändring av träningsvolym och påverkan på träningsprestationen är väldigt individuellt. Fler studier behövs på både motionärer och elitidrottande kvinnor.

Bakgrund: Inducerad abort utförs oftast på vårdinrättningar avsjuksköterskor. Hur sjuksköterskorna bemöter kvinnor i abortsituationer harbetydelse för deras upplevelse av abortvården. Syfte: Syftet var att beskrivakvinnors upplevelser av sjuksköterskors bemötande vid inducerad abort. Metod: En litteraturstudie grundad på kvalitativa artiklar genomfördes.Sökningarna gjordes i databaser med relevans för omvårdnad. Granskning avartiklarna gjordes enligt en mall. Resultat: Tre kategorierdefinieras som beskriver kvinnornas upplevelser; önskan om interaktion medsjuksköterskorna; viljan att bli sedd samt; rädsla för att bli dömd. Diskussion: Metoden diskuteras utifrån Shentons (2004)trovärdighetsbegrepp. Tre huvudfynd lyfts i resultatdiskussionen; Vikten av attfå bli bekräftad som moralisk beslutsfattare; Vikten av att inte få enundvikande vård samt Vikten av att bemötande inte präglas av fördomar.Resultatet diskuteras också utifrån Erikssons (1994) lidandeteori.Sjukdomslidande och vårdlidande uppkom av kvinnornas egna tankar och känslorsamt bristande kvalité i sjuksköterskornas bemötande. Det behövs vidareforskning om hur kvinnor upplever bemötandet i abortvården.

No description available.

The aim of this literature study was to examine the way women with drug problems and a criminal lifestyle is described in previous research articles and how they are treated - as a victim, a perpetrator or both. Our questions at issues were phrased to answer these reflections, but turned out to be quite difficult to fulfill. Our result showed that there was a clear connection between drug using and violence, either during a person's childhood or domestic violence in close relationships. Furthermore, there was a connection between drug using and criminal activity as well. To achieve these results we did a literature review of 16 scientific articles. The sample included both qualitative and quantitative articles. Our conclusion based on the articles and our analysis of the result was that there isn't enough research on the subject to answer the questions at issues, since most of the research on both drug use and criminality is based on the male population.

Bakgrund: Missfall är vanligt förekommande i kvinnans graviditet. Den vanligaste orsaken till ett tidigt missfall anses vara kromosomavvikelser eller andra avvikande egenskaper hos fostret. Det är svårt att säkerställa hur ofta missfall inträffar men av alla konstaterade graviditeter slutar ungefär 10–20% med missfall. Vaginala blödningar kombinerat med krampliknande smärtor i mage och rygg är symtom som uppstår vid missfall. Kvinnor som drabbas av ett missfall påverkas känslomässigt och känslan av förlust är vanlig. Till följd av denna förlust kan kvinnan känna sorg, nedstämdhet och vara i behov av omvårdnad.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa vetenskaplig litteratur som belyser kvinnors upplevelser av omvårdnaden i samband med ett missfall.Metod: En litteraturstudie baserad på en kvalitativ ansats genomfördes och baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Databassökningen gjordes i två olika databaser, CINHAL och Pubmed och resultatet analyserades genom användning av innehållsanalys.Resultat: Fyra huvudkategorier uppenbarades; information, bemötande, bekräftelse och stöd. Kvinnor som genomgått ett missfall upplever att omvårdnaden är bristande. Framförallt anser kvinnorna att omvårdnaden brister när information, bemötande, bekräftelse och stöd ska ges av vårdpersonal. Bristerna i omvårdnaden vävs även tillsammans med positiva och goda upplevelser av omvårdnaden. Konklusion: Resultatet av denna litteraturstudie tyder på att kvinnor som genomgått ett missfall upplever omvårdnaden som bristande. Det är av stor vikt att sjuksköterskan upprätthåller en god omvårdnad och tillgodoser kvinnans behov, upplevelser och känslor. Personcentrerad vård i kombination med ett bra bemötande är av stor vikt i omvårdnaden av kvinnor som genomgått ett missfall. / Background: Miscarriage is something common in a woman’s pregnancy. The most common cause of an early miscarriage is considered to be chromosomal abnormalities or other abnormalities in the fetus. It is difficult to ensure how often miscarriage occurs but of all pregnancies found to be approximately 10–20% miscarriage. Vaginal bleeding combined with cramp-like pain in the stomach and back are symptoms that are caused by miscarriage. Women suffering from a miscarriage are emotionally affected and the sense of loss is a common feeling. As a result of the loss, the women can feel sadness, depression and are in need of care. Aim: The aim of this literature study is to compile scientific literature that illustrates women’s experiences of miscarriage aftercare. Method: A literature study based on a qualitative approach was conducted and based on 13 scientific articles. Database search was done in two different databases, CINAHL and Pubmed, and the result was analyzed using content analysis. Results: Four main categories were revealed: information, treatment, acknowledgement and support. Women who have experienced a miscarriage feel that nursing is inadequate. In particular, women consider nursing failure when information, treatment, acknowledgement and support are given by healthcare professionals. The absence of good nursing are also weighed together with positive and good experiences of nursing care. Conclusion: The result of this litteratur study suggest that women who have undergone a miscarriage experience the nursing care as a failure. It is essentials that the nurse maintains a good nursing standard and meets the women's needs, experiences and feelings. Personcentred care combined with good treatment is of great importance in the care of women who have undergone a miscarriage.

Det här är en uppsats som har till syfte att undersöka fyra stycken muslimska kvinnors värdeomdömen med en utgångspunkt från islam och vad islam samt andra faktorer spelar för roll i deras identitetskonstruktion. Jag kommer att presentera tidigare forskning som gjorts inom fältet.Det kommer att framgå av analysen i uppsatsen att kvinnorna har flera olika identitetskonstruktioner. För att få fram deras identitetskonstruktion så har jag använt mig av idéanalys där jag plockar ut det värderande från deras svar som de har gett på intervjufrågor från ett källmaterial jag har använt där författaren har intervjuat olika muslimska kvinnor från olika länder. För att sedan kunna förstå sambandet mellan de olika identiteterna så har jag använt mig av en intersektionell teori.I diskussionen kommer jag att diskutera hur en identitetskonstruktion kan se ut som har framkommit av analysen och koppla detta till tidigare forkning.

Rekonstruktion av brösten kan göras till följd av bröstcancer som är en vanlig sjukdom bland kvinnor. Det är vårdens ansvar att ge adekvat information för att kvinnan ska kunna fatta rätt beslut. Rekonstruktionen kan genomföras med implantat eller kroppsegen vävnad, antingen i samband med eller efter mastektomi. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av bröstrekonstruktion efter mastektomi till följd av bröstcancer. Studien utfördes genom en kvalitativ litteraturstudie, varav tretton vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades via en manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier; Att maskera tecken på sjukdom, Att återfå kvinnligheten, Att verkligheten inte stämmer överens med förväntningarna, Att ha behov av vägledning och Att återhämta sig. I resultatet framkom att kvinnor önskade att se och känna sig normala och samtidigt oroade de sig för att andra skulle märka tecken på sjukdom de bar med sig. I resultatet framgick det också att kvinnor ville återställa känslan av femininitet och kände sig hela med sina nya bröst, men bemöttes av samhälleliga normer. Kvinnor upplevde även att livet gick framåt och att deras mående förbättrades efter bröstrekonstruktionen. I resultatet framgick det att de kvinnor som var missnöjda efter bröstrekonstruktionen önskade att de blivit erbjudna mer information och delaktighet. Att ha förväntningar som skilde sig från verkligheten innebar ofta missnöje över resultatet. Genom ökad medvetenhet om kvinnans upplevelser av bröstrekonstruktion till följd av mastektomi på grund av bröstcancer kan vården och den enskilda sjuksköterskan främja hennes resurser och tillfredsställa hennes behov.