Bröstcancer är idag den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Varje dag insjuknar 20 kvinnor (Nystrand, 2014). Vid bröstcancer uppstår tumörbildning genom en okontrollerad celldelning. Sjukdomen kan orsaka oro, ångest och lidande för dessa unga kvinnor då de befinner sig mitt i livet. För att vårdpersonal skall kunna bemöta kvinnorna på bästa sätt är det av stor vikt att de är införstådda i unga kvinnors upplevelser av att drabbas av sjukdomen. Syftet var att beskriva unga kvinnors erfarenheter och upplevelser av att ha drabbats av bröstcancer. I litteraturstudien har forskning använts där kvinnorna är i åldern 18-50 år och drabbats av bröstcancer. Examensarbetet är en litteraturstudie enligt Axelssons (2008, s. 174) modell. Tio vetenskapliga artiklar har analyserats, med både kvalitativ och kvantitativ metod. Likheter och skillnader har sedan sammanställts och bildat ett nytt resultat. Kvinnornas upplevelser vid bröstcancer kunde sammanfattas i följande kategorier med tillhörande underkategorier: Hjälp och stöd, Hjälpparadoxen, Påverkan på familj och barn, Vårdpersonal och information; Kvinnlighet, sexualitet och moderskap, Fertilitet och graviditet, Kroppsuppfattning och sexualitet; Att konfronteras med tankar om döden; Känslor och uppfattningar, Diagnosbeskedet, Emotionell berg- och dalbana, Känsla av isolering, Positiva erfarenheter. I diskussionen behandlas både resultat och metod på ett kritiskt sätt. Resultatdiskussionen belyser kvinnornas svårigheter att ta emot hjälp, att prata om sjukdomen med sina barn men även problemet att acceptera sin kropp. Vidare diskuteras reflektioner kring döden samt varierade känslor av både positiv och negativ karaktär. I metoddiskussionen förs resonemang kring analysens kvalitet och resultatets överförbarhet till den kliniska verksamheten. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Depression är en vanlig psykisk sjukdom som karakteriseras av nedstämdhet, förlust av intresse, skuldkänslor, störd sömn, låg energi och dålig koncentration. Dessa problem kan bli kroniska eller återkommande och försämrar individens förmåga att klara det dagliga livet. Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med psykisk ohälsa i form av depression och nedstämdhet. I det här arbetet valdes en kvalitativ ansats och narrativ analys eftersom den belyser upplevelser då människor själva beskriver sina erfarenheter av sin sjukdom. Genom denna analys kan kunskap om kvinnors upplevelser av att leva med psykisk ohälsa i form av depression och nedstämdhet ökas. Uppsatsen bygger på en kvalitativ analys av tre biografier, där kvinnor beskriver egna upplevelser av att leva med en psykisk ohälsa i form av nedstämdhet. I resultaten under forskningsfrågan om kvinnors upplevelser av nedstämdhet framkom upplevelser av ensamhet och relationsförluster, hopplöshet och frustation, orkeslöshet och trötthet, ständigt ledsenhet, att inte klara sitt arbete samt obehag av beröring, att inte bli hörda och sedda, och att ha hopp i möte med människor. Det är betydelsefullt och viktigt att sjuksköterskan möter och vårdar dessa patienter med en caritativ hållning - vårdandet i tro, hopp och kärlek för att lindra det lidandet en depression för med sig. Därför bör sjuksköterskor öka sin kunskap och förståelse genom att ta del av kvinnors upplevelser av att leva med depression och nedstämdhet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och ca 7000 nya fall diagnostiseras årligen i Sverige. Cytostatikabehandling är en vanlig behandlingsform mot bröstcancer och många kvinnor upplever den som påfrestande på grund av dess biverkningar. De mest förekommande biverkningarna är håravfall, illamående, kräkningar, uttalad trötthet, rädsla, depression samt ångest. Sjuksköterskor kommer någon gång i sitt arbete i kontakt med bröstcancerdrabbade kvinnor som genomgår cytostatikabehandlingen. Om cytostatikabehandlade kvinnors kunskapsbehov inte uppmärksammas finns det risk att dessa kvinnor upplever vårdlidande. Syftet med studien är att beskriva bröstcancersjuka kvinnors upplevelser i samband med cytostatikabehandling. Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl, Blackwell Synergy- se Wiley Interscience, PubMed och PsycINFO. Studien baseras på elva kvalitativa artiklar och innehållanalysen på samtliga artiklar gjordes utifrån Evans (2002) analysmodell. Resultatet presenteras i tre huvudteman och sju subteman. Huvudteman är kroppsliga upplevelser, psykiska upplevelser och upplevelsen av ett förändrat socialt sammanhang. Utifrån kvinnornas upplevelser hade kemoterapin en negativ inverkan på många områden såsom fysiska, psykiska och sociala tillstånd. Vi anser att med en ökad kunskap hos sjuksköterskor kring cytostatikabehandling utifrån kvinnornas upplevelser kan onödigt lidande minskas och därmed kan en bättre och individuell anpassad vård ges. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Syftet med undersökningen är att lyfta fram ifall om fler kvinnor arbetade inomsystemutveckling, vilken inverkan skulle det i så fall ha på arbetet med systemutveckling.Skulle det kunna vara så att denna inverkan kan gälla affärsnyttan, lönsamheten elleranvändbarheten på systemen. Eller är det så att denna inverkan inte gör någon skillnad.Respondenterna i studien utgörs av ett fåtal kvinnor vars befattning präglas avansvarstagande. Undersökningen skall forska i respondenternas personliga resa fram tillderas nuvarande position samt deras tankar kring fortsatt utveckling av arbetet medsystemutveckling. Respondenternas resor beskrivs genom att fallstudier har gjorts.Studien söker svar på hur det skulle kunna påverka den fortsatta utvecklingen av arbetetmed systemutveckling om det fanns fler kvinnor på höga positioner inomsystemutveckling. Studien av teori visar att det finns en skillnad mellan kvinnor och männär det gäller karriärsutveckling. Det har gjorts flertalet studier gällande vad skillnadernakan bero på. Teorin visar att ett genusperspektiv kan användas i många olikasammanhang, det är dock inte alltid praktiskt möjligt att använda sig av resultatet. Det hargjorts studier på att det finns rena fysiologiska könsskillnader gällande hur en mans ochen kvinnas hjärna fungerar. Studien av genusperspektivet har tydligt visat att kvinnor ochmän har olika sätt att agera och att de har olika utmärkande förmågor. Genom att hagenusperspektiv som påverkansfaktor på systemutveckling, IT och informationssystemhar studien av teorin visat att en mängd forskning på alla dessa områden gjorts. Trots alldenna forskning kommer det dock inte fram hur resultaten av dessa kan sammankopplasför att förbättra utformningen av systemutveckling. Undersökningen visar att fler kvinnorinom arbetet med systemutveckling skulle påverka utformningen avsystemutvecklingsprocessen, men inte inom alla delar. Den del där studien visar att flerkvinnor kan ha störst inverkan är i analysdelen, då de generellt har lättare för att tolka ochförstå vad kunden verkligen vill ha. Även om studien visar att inte fler kvinnor rentkonkret kan påverka alla delar så blir alla delar ändå berörda. Detta påvisas i studien dårespondenterna så tydligt har framhållit att kvinnor rent generellt har mer struktur i sittarbetssätt, vilket i sin tur innebär större vilja till att använda sig av metoder. / Uppsatsnivå: C

Jämställdheten mellan män och kvinnor har idag kommit en lång bit på vägen iSverige och i västvärlden. Trots detta förväntas kvinnor fortfarande kompromissa i sinanställning och uppoffra delar av sin karriär om de väljer att skaffa barn. Även eftermånga års arbete med att skapa en jämställd arbetsmarknad mellan män och kvinnor,finns det stora skillnader könen emellan när det gäller lön, karriärmöjligheter ochojämn fördelning av föräldraledighet. Under år 2009 ska kvinnor i Sverige ha tjänat82,2 procent av det som männen tjänade, samtidigt som de tog ut mer än trefjärdedelar av föräldraledigheten.Med hjälp av tidigare forskning samt resultat ifrån genomförda fokusgruppsintervjuerville vi få en uppfattning av hur unga kvinnor som studerar eller har studerat ser påframtiden; många gånger är det svårhanterligt för kvinnor att lyckas i karriären ochsamtidigt ha ett rikt och givande familjeliv. Vår frågeställning lyder “Hur resonerarden nya generationen välutbildade kvinnliga arbetstagare kring kombinationenkarriär och familjeliv?”. Genom att anordna och utföra fokusgrupper anser vi oss hafått en djupare förståelse för vad och hur våra respondenter tänker kring vårt valdaämne.Hur resonerar då den nya generationens välutbildade kvinnliga arbetstagare kringkombinationen karriär och familjeliv? Var och en av respondenterna resonerade påsitt eget vis, men några resonemang var återkommande för en stor del av gruppen.Kvinnorna var motiverade att göra karriär och de flesta ville vara självständiga nog attkunna försörja sig själva och sina barn. Många av dem skrämdes av den storaomställningen som ett barn innebär och ingen av dem kände sig redo att skaffa barninom den närmsta framtiden. Visst ser vi återkommande strukturer i derasförhållningssätt, men de är inte tillräckligt tydliga för att vi ska kunna hävda att dennya generationen välutbildade, kvinnliga arbetstagare resonerar på ett visst sätt. Enmänniskas sätt att resonera präglas av en otalig mängd omständigheter. Faktorer sometnisk bakgrund, familjeförhållanden, socialt umgänge, klasstillhörighet, utbildning,uppväxtort med mera, formar människor till olika individer med olika värderingar,intressen och mål.Vi förmodar att företag, precis som vi själva, tenderar att generalisera och placeramänniskor i fack. Man antar att vissa grupper resonerar på det ena eller det andraviset, men under genomförandet av denna studie förstod vi det komplexa i individernainom gruppen. Trots att våra respondenter hade flertalet kriterier gemensamt så inservi att dessa inte är en förutsättning för att deras resonemang ska vara lika. Samhälletoch företagen består av och existerar genom individer. Individer med olikauppfattningar och förväntningar, alla unika. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Bakgrund: Cervixcancer är en av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor globalt och omkring en halv miljon kvinnor drabbas varje år. Sjukdomen är även en av de främsta orsakerna till cancerrelaterad död i utvecklingsländer där nationella screeningprogram saknas. Sverige har ett nationellt screeningprogram sedan 1960-talet där kvinnor mellan 23–64 år erbjuds cellprovtagning var tredje år. Detta screeningprogram har i Sverige haft en betydelsefull effekt för minskat insjuknande av cervixcancer. Humant papillomvirus (HPV) är ett sexuellt överförbart virus och är en av riskfaktorerna till cervixcancer och som kan upptäckas genom screening av livmoderhalsen. Screeningen innefattar både cellprovtagning och HPV-test.   Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar kvinnors attityder till cellprovtagning för upptäckt av cervixcancer ur ett globalt perspektiv.   Metod: Författarna genomförde en litteraturöversikt enligt Fribergs metod med underlag av tio artiklar som hittades i databaserna PubMed och CINAHL Complete. Dessa artiklar analyserades och ligger som grund i denna litteraturöversikt.   Resultat: Resultatet redovisas med två huvudteman som är; Attityd till cellprovtagning och Hindrande faktorer. Det fanns en del hindrande faktorer som kunskap, ekonomi och kultur som påverkade kvinnornas deltagande vid cellprovtagning. Även kvinnornas attityder hade en betydande roll vid deltagandet. Överlag var kvinnors attityder till cellprovtagning positiv men det fanns även kvinnor som hade en negativ attityd till cellprovtagning. Attityderna påverkades av kvinnornas tidigare erfarenheter, kunskap, utbildningsnivå och ålder.   Diskussion: Hindrande faktorer som bland annat kvinnors kunskapsnivå har påverkat deras attityder till cellprovtagning. Kvinnornas positiva och negativa attityder har varierat beroende på deras ekonomi, kultur, socioekonomisk ställning och geografiska placering. Informationsspridning från hälso- och sjukvårdspersonal har en betydande roll för att öka kunskapen och kunna inspirera till en positivare attityd till cellprovtagning Jean Watsons teori belyser vikten av vårdrelationen med tillit och kommunikation och den personcentrerade vården och dessa diskuteras utifrån resultatens huvudfynd.

<p>Syftet med den här studien var att beskriva och analysera hur personal inom missbrukarvården uppfattar betydelsen av klienters/patienters respektive sitt eget kön/genus i behandling. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat två kvinnliga och en manlig socialsekreterare, en kvinnlig behandlingshemspersonal samt en kvinnlig sjuksköterska. Textanalysen genomfördes med meningskategorisering. Materialet analyserade vi sedan utifrån ett genusperspektiv. </p><p>Studiens huvudsakliga resultat visar att intervjupersonerna anser att kvinnor är mer utsatta, kvinnliga missbrukare har ofta varit sexuellt utnyttjade och blivit misshandlade samt att kvinnor befinner sig i minoritetsställning på behandlingshem. Intervju-personerna talar också om att kvinnor skäms mer för sitt missbruk än män, ofta i samband med moderskapet. De intervjuade upplever att de kvinnliga missbrukarnas dåliga erfarenheter av män samt det sexuella spel som ofta uppstår på blandade behandlingshem, kan vara anledningar till att män och kvinnor inte bör behandlas tillsammans. Undersökningens resultat visar även hur socialt och kulturellt skapade föreställningar om män och kvinnor kan påverka klienter såväl som personal.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Att alltid planera varje dag runt ett problem som uppstår när kroppensursprungliga funktioner upphör att fungera skapar ett stort lidande för människan. Det härexamensarbetet har sin grund i vårdvetenskapen. När kroppen inte fungerar som den brukargöra, uppfattas den som svag, opålitlig och bristande. Urinläckage är ett problem sommänniskor över hela världen drabbas av. Att vården har bristande kunskap om problemet och att relationen med nära och kära blir förvanskad är faktorer som bidrar till lidande för dendrabbade. <strong>Syfte:</strong> Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urinläckage. <strong>Metod:</strong>Metoden som används i examensarbetet är en kvalitativ metod där kvalitativa artiklaranalyserats enligt en beskrivning av Evans analysmetod. <strong>Resultat:</strong> Att inte bli förstådd och attha förlorat kontroll leder till temat maktlöshet. Att vara smutsig och värdelös, lida i tysthetoch känna skuld relateras till temat skam. Temat isolering uppkom genom upplevelsen avfysiska och psykiska begränsningar och sista temat blev upplevelsen av att ta kontroll. <strong>Slutsats:</strong> När kvinnan lider av ett ofrivilligt läckage av urin har hon tappat kontrollen över enviktig kroppsfunktion. Smutsig och värdelös är något en kvinna med urinläckage kan kännasig och detta sätter spår i deras vardag.</p>

<p>The purpose of this study is to examine the personnel’s perspective on how the emotions shame and guilt are present in the treatment of female addicts on an LVM institution. Three questions have been designed to meet the objective: How do they work in the treatment with guilt and shame, how important is it to work with these feelings and what significance does genders have in relation to shame, guilt and treatment? A qualitative approach and techniques have been used to obtain the result. The study's theoretical starting point consists of three themes: gender theory, labeling theory and a theoretical approach to the concepts of guilt and shame. Empirical relevance of the study consists of five semi-structured qualitative interviews with personnel on an LVM-institution for addicted women. The results suggest that shame and guilt plays an important role in the care of drug- and alcohol-using women at the institution. The two concepts are seen as key ingredients and permeate the entire treatment from the beginning to the end. Without processing these emotions, women tend to fall back into their addiction. The treatment is adapted for women; however, it is considered that the basic problem is the same for both men and women. Women tend to handle and show shame and guilt in a different way than men, which means that a customized treatment is preferable.</p>

<p>Vi har under en femveckorsperiod gjort en studie om kvinnors företagande. Vi vill ta reda på hur företagerskan ser ut samt vilket eller vilka de vanligaste motiven är till att hon startar eget företag.</p><p>En kvalitativ undersökning har gjorts där tio kvinnor intervjuats utifrån ett standardiserat frågeformulär. De intervjuade kvinnorna är mellan 30 och 60 år, de är verksamma i tjänste- och servicesektorn. De flesta bedriver sin verksamhet i Stockholmsregionen.</p><p>Resultatet av undersökningen presenterar en generaliserad bild av hur den kvinnliga företagaren ser ut. Hon är i 50-årsåldern, högutbildad, verksam inom tjänstesektorn, utan anställda. Hennes främsta motiv till att starta eget företag är att få bestämma själv. De motiv vi kartlagt som de främsta överensstämmer med tidigare forskning vi studerat.</p>