Sammanfattning   Bakgrund: Våld i nära relation klassas som ett folkhälsoproblem. Uppskattningsvis har 15–71% av den kvinnliga befolkningen i världen drabbats av våld i nära relation. Dessa kvinnor vänder sig främst till hälso och sjukvården för att söka hjälp. Sjuksköterskans ansvarsområde innefattar att vårda och bemöta våldsutsatta kvinnor. Vårdkvalitén påverkas av sjuksköterskans färdighet och kunskap inom området våld i nära relation.  Syfte: Syftet med studien var att identifiera sjuksköterskors erfarenheter av mötet med kvinnors som utsatts för våld i nära relation.  Metod: Beskrivande litteraturstudie där data insamlades från åtta kvalitativa och två kvantitativa studier.  Huvudresultat: I resultatet identifierades sex teman med två kompletterande underteman som beskrev sjuksköterskans erfarenhet av att möta kvinnor som utsatts får våld i nära relation. Resultatet visade att sjuksköterskorna saknade goda förutsättningar för att möta kvinnor som utsätts för våld i nära relation. Utbildning och stöd från ledningen var något sjuksköterskorna uppgav som bristfälligt. Sjuksköterskorna upplevde även tidsbrist och en rädsla att kvinnan skulle ge ett positivt svar som ett hinder i mötet med den våldsutsatta kvinnan. Sjuksköterskor som jobbade inom kontinuerlig vård hade lättare för att bygga en relation med kvinnan vilket ansågs vara viktigt eftersom det var då kvinnorna vågade berätta. Språk och kultur var ett annat hinder i mötet med den våldsutsatta kvinnan. Trots att hjälpmedel fanns i form av tolk kände sig sjuksköterskan osäker på om all information blivit översatt korrekt. Dessutom blev det ett hinder när kvinnan hade en normativ bild på våld i nära relation, detta upplevde sjuksköterskan som frustrerande eftersom det blev svårt att erbjuda hjälp.  Slutsats: Effekterna av våldet påverkar kvinnan under en lång tid i hennes liv. Det är sjuksköterskans ansvar att hjälpa henne att ta kontakt och hänvisa till lämpliga myndigheter. Yrkesutförande sjuksköterskor behöver kunna identifiera denna patientgrupp. I resultatet går det att utläsa att goda förutsättningar, bra arbetsförhållande och utbildning ligger till grund för att möta våldsutsatta kvinnor och kunna ge professionell omvårdnad. Detta är en viktig aspekt i hur man skapar en trygg vård för kvinnor i vårt samhälle.

No description available.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem och kan ge negativa följder för kvinnors psykiska hälsa. Våldsutsatta kvinnor söker ofta vård inom sjukvårdens olika instanser av andra orsaker, och tidigare studier tyder på att våldsutsatta kvinnors erfarenheter i mötet med sjukvården, tenderar att vara negativa.  Syfte: Syftet var att studera kvinnors erfarenheter av sjuksköterskor och övrig vårdpersonals bemötande sedan de upplevt våld i nära relation. Metod: En deskriptiv studie med kvalitativ ansats som gjordes i form av en allmän litteraturöversikt, enligt Friberg (2017). Studien byggde på 10 vetenskapliga originalartiklar vilka har granskats, analyserats och sammanställts till ett resultat. Benner och Wrubels omsorgsteori tillämpades som teoretisk utgångspunkt. Resultat: Som svar på syftet framträdde resultatet i 6 kategorier, där huvudresultatet avslöjade att majoriteten av kvinnorna upplevt negativa erfarenheter i mötet sjuksköterskor eller övrig vårdpersonal. De våldsutsatta kvinnorna kände sig inte respekterade eller lyssnade på och saknade information och stöd från vårdpersonalen, vilket upplevdes som att de saknade kompetens om hur man bemöter kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer. Slutsats: Sjuksköterskor och övrig vårdpersonals bemötande är väsentligt för huruvida kvinnorna ämnar avslöja att de är utsatta för våld i nära relation eller ej. Därför är det av yttersta vikt att all vårdpersonal har passande kvalifikationer i ämnet, vågar fråga om det, och vet hur de skall hjälpa den våldsutsatta kvinnan vidare. Detta inger förtroende och kan ge kvinnorna en möjlighet att bli medvetna om att de är utsatta för våld, även om de just i stunden inte är medvetna om det.

Detta arbete handlar om på vilket sätt missbruksvård och hjälp till människor i missbruk tillämpas utifrån ett genusperspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka socialsekreterares medvetenhet kring konstruktionen av det sociala könet och om det påverkar hur de bemöter klienter med missbruksproblematik i sitt arbete. Studien omfattas av semistrukturerade intervjuer där vårt urval består av fem stycken socialsekreterare. För att kunna besvara syftet används en kvalitativ metod och resultatet grundar sig på den insamlade empirin som vi sedan har kopplat till genusteoretiska perspektiv. Resultatet av den insamlade empirin visar att genusmedvetenheten och reflektioner kring genus i det dagliga arbetet skiljer sig åt mellan socialsekreterarna. Den grundkunskap om genus som socialsekreterarna tar med sig från sin utbildning, visar sig i studien inte vara tillräcklig för att undvika stereotypa föreställningar om behov baserat på om klienten är en kvinna eller en man. Undersökningen visar att det finns ett påtagligt behov inom socialtjänsten att implementera ett genusperspektiv och tillämpa samtal som berör genus som en stående punkt inom verksamheten. Detta för att socialsekreterarna ska kunna arbeta mot att beslut om insatser tas utifrån individens behov och att de inte utgår från socialt skapade föreställningar av behov.   Sökord: Kvinna, genus, missbruk, socialt arbete, socialtjänst.

Akut koronart syndrom (AKS) är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Tidigare forskning visar att kvinnor är överrepresenterade i att uppvisa atypiska symtom i samband med insjuknandet samt att det ofta tar längre tid från symtomdebut till diagnos för kvinnor än för män. Att drabbas av plötslig sjukdom kan vara skrämmande och hur en individ väljer att hantera detta influeras av olika inre och yttre faktorer. Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelser och agerande i samband med akut koronart syndrom. Litteraturstudie valdes som metod med tio stycken artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet visar att kvinnor ofta har svårt att förstå och tolka symtomen, föreställningen om hur det ska vara eller kännas att drabbas av AKS överensstämmer inte med det kvinnorna själva upplever. Vidare visar resultatet att kvinnorna har svårigheter att besluta om och när de ska uppsöka hälso- och sjukvård. Inverkande faktorer på deras beslutprocess är bland annat anhöriga, kvinnans ansedda sociala förpliktelser samt deras egen kunskap och förmåga att tolka symtomen. Avslutningsvis i uppsatsen återfinns en reflektion av författarna över vad som framkommit i resultatet. Litteraturstudien visar att det fortsatt finns behov av utbredning av information och forskning kring vad som inverkar och vilka symtom som kan förekomma gällande kvinnor som insjuknar i AKS.

AbstraktBakgrund: Den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor är hjärt- och kärlsjukdom. Idag är det 275 miljoner kvinnor som lever med sjukdomen och 8,94 miljoner som dör varje år på grund av den. Hjärtats uppbyggnad skiljer sig mellan män och kvinnor, då kvinnans hjärta och kärl är mindre, vilket leder till att symtom yttrar sig på olika sätt. Hur den fortsatta handläggningen blir och vilken behandling kvinnan får beror på vårdpersonalens observationer av tillståndet. Ett ord som upprepas ofta är oro. Flera kvinnor upplever att deras liv efter exempelvis en hjärtinfarkt fylls med osäkerhet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av vård vid hjärt- och kärlsjukdomar. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Analysen som användes i studien var Fribergs (2017) femstegsmodell. Resultat: I resultatet redogjordes det för tre teman och åtta subteman som handlar om vikten av att synas, vikten av vägledning och vikten av snabb hjälp. Slutsats: Vården upplevdes olika av kvinnor men en gemensam upplevelse var att vårdens kvalité var betydelsefull vid hjärt- och kärlsjukdomar. En del kvinnor upplevde brist på information, stöd, kände sig misstrodda och önskade att någon såg dem och gav dem den hjälp de behövde medan andra var tillfredsställda med vården.

This study means to interpret two vase-painting and document the vases as they are unpublished. The method used to interpret is Panofsky’s three stage iconographic analysis. Different part of the motifs has been analyzed to see if the paintings should be interpreted in a context of wool-working or if another interpretation would be better suited. Kalathoi are a type of basket normally used to store wool and is depicted in the context of wool-working, and both vases in this study depict women with kalathoi. The interpretation is based on the various parts of the motifs, the wool baskets, an object that can be either a mirror or a spindle, a headdress, and the clothes the women in the paintings wear. At first glance there is no obvious reading of the paintings. Because of this, ambiguous motifs are discussed. The study’s theory is based on the idea that pictures have a deeper meaning than simply aesthetically pleasing. The vases are dated to the fifth century BC and are believed to be Attic in origin. Other vases from the time period and of the same vase type and motif has been compared to those in the study. A possible context for the vases is discussed as the original is unknown and who could have owned those vases. The study results in that the interpretation of the vase-paintings most likely is not directly related to wool-working. Instead, they are meant to represent the respected wife’s responsibilities in the household. Wool-working is an activity strongly connected to the household and kalathoi have because of that become a marker for the home. However, the motifs do not lose their connection to wool-work, it has been grouped together with the other responsibilities. The studied vases also were most likely owned by women and because of the history of the vase type in funerary context they are interpreted to have been originally deposited in graves.

Studien kommer att undersöka vilka arbetssätt sex studie -och yrkesvägledare använder för att nå ut till nyanlända kvinnor. Studien belyser även vilka svårigheter och hinder de bemöter under dessa samtal. Intervjupersonerna är verksamma inom vuxenutbildningen. Vi har använt oss av kvalitativa djupintervjuer där intervjupersonerna har delat med sig av sina upplevelser och tillvägagångssätt som de använder under samtal med denna målgrupp. Intervjuerna har vi genomfört via digitala plattformar på grund av den rådande pandemin. Intervjupersonerna är verksamma i Skåne län. Det empiriska data talar för att studie- och yrkesvägledare som arbetar med målgruppen nyanlända kvinnor behöver vara medvetna om att de kan uppstå kulturkrockar och missförstånd då de språkliga kunskaperna kan vara låga. Intervjupersonerna menar även att det kan finnas en del hinder i vägledningsprocessen med nyanlända kvinnor eftersom de kommer från kulturer med andra normer och värderingar. De lyfter familjen och det kollektiva tänket som en faktor som skiljer från den svenska kontexten. Intervjupersonerna menar att det kollektiva tänket kan vara ett hinder under vägledningssamtalet som är uppbyggt ur en svensk kontext där individen tar egna beslut.

Bakgrund: Uttrycket obstetric violence, enkelt översatt till obstetriskt våld, används för att beskrivadet våld som kvinnor kan utsättas för av vårdpersonal under förlossning. Obstetriskt våld delas in itvå kategorier; våld som vårdgivare utövar med avsikt och det strukturella våld som orsakas av blandannat samhällsnormer. De båda kategorierna innefattar tillsammans upplevelser av psykiskt våldsom exempelvis diskriminering och upplevelser av hård bestraffning som fysiskt våld.Syftet: Syftet är att beskriva kvinnors upplevelse av obstetriskt våld under förlossningen. Metod:Designen är kvalitativ metasyntes som baseras på 15 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultat:Resultatet består av två huvudteman och åtta subteman; Psykisk våld med följande subteman; bristpå information och kommunikation, känslor av att vara övergiven och bli ignorerad, kränkningaroch ett respektlös bemötande, diskriminering och orättvisa samt hot. Fysiskt våld med subteman;misshandel, interventioner utan samtycke samt övergrepp. Slutsats: Obstetriskt våld kan yttra sig påmånga olika sätt, exempelvis genom psykiskt och fysiskt våld. Att drabbas av obstetriskt våldinnefattar upplevelser av förlust av autonomi och integritet. Kvinnor som har mött andra kvinnormed negativa erfarenheter av förlossningsvården eller som själva haft negativa erfarenheter av detöverväger oftast att föda hemma. Dessa kvinnor vågar inte att söka vård och kan riskera att sätta sigsjälva eller det kommande barnet i fara. Barnmorskor behöver få förståelse för vad kvinnor uppleversom ett obstetriskt våld. Att barnmorskor arbetar hälsofrämjande och förebyggande av obstetrisktvåld är av stor betydelse för en positiv förlossningsupplevelse hos kvinnorna. Klinisktillämpbarhet: Studiens resultat kan bidra till en ökad förståelse av begreppet obstetriskt våld förbarnmorskor. Genom att barnmorskan ges ökad kunskap och medvetenhet om hur kvinnor uppleverobstetriskt våld kan det resultera i en bättre förlossningsupplevelse för kvinnorna. Genom studiensresultat kan därmed kvaliteten på förlossningsvården förbättras.

At a European level there is a concern about a threatening skills crisis as unemployment is high. Above all, the unemployment rate is high among newly arrived women. Meanwhile employers have a hard time finding workforce with the right skills and this problem is also found in the Swedish labor market. Research shows that women face other issues than men on their way to employment, but also that career counselors might need better strategies to develop their work with this group. The purpose of this study is to investigate which factors affect newly arrived women in Sweden on their way to occupation and how career counselors can work with the women to handle these factors. Four newly arrived women without upper secondary education and four career counselors who work with this target group were interviewed. Systems Theory Framework and Careership are the two theories that are used to analyze the results. The study identifies several factors that affect newly arrived women on their way to occupations, and these factors get new dimensions when they are influenced by gender. The identified factors can both widen and limit the women’s horizon of action. The result also showed several strategies that career counselors use while working with this group and the influencing factors, for example understanding what migration means for the women and support them in the process ahead. To be able to do this, the career counselors might need to give advice and information and use visual aids to another extent than with other groups. These strategies can also serve as opportunities for the counselor to maintain a balance in the therapeutic system and thus not risk affecting the client.