The objective with this paper has been to examine the opinion about the female suffrage in two local newspapers around 1918–1921 in Växjö. The newspaper was Nya Växjöbladet and Smålandsposten. The pick of the newspapers was made for the local connection and its political belonging which was liberal and conservative. As method has been used a qualitative text analysis. The articles were scanned for words associated with female suffrage. These are woman, female and female suffrage (kvinnor, kvinnlig, kvinnlig rösträtt). Via these words adequate articles has been picked and analysed from a political citizen perspective. Key words based on the theory have been status, internship and social benefits. The results show that opinions appeared in the newspapers confirm previous studies that the conservative newspaper harboured more negative approach to the female suffrage and the liberal newspaper more positive approach.

Bakgrund: Kvinnors sexuella hälsa kan påverkas negativt av behandlingar mot bröstcancer samt orsaka lidande. Medicinsk behandling mot bröstcancer orsakar bland annat klimakteriebesvär, trötthet och håravfall, medan kirurgisk behandling kan påverka kvinnornas självbild. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av hur den sexuella hälsan har påverkats av behandling mot bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt baserad på kvalitativa och kvantitativa forskningsresultat. Resultat: Tre kategorier identifierades i resultatet; nedsatt sexuell aktivitet, förändrad kroppsuppfattning och självbild samt relationens påverkan på den sexuella hälsan. De vanligaste biverkningarna som upplevdes var minskad sexuell lust och smärta vid samlag på grund av vaginal torrhet. Förlust av kvinnlighet till följd av mastektomi var en vanligt förekommande upplevelse hos kvinnorna. En stöttande och förstående partner belystes vara betydelsefullt och främjade deras sexuella hälsa. Konklusion: Kvinnors sexuella hälsa påverkas både mentalt och fysiskt av behandling mot bröstcancer vilket bör uppmärksammas av sjuksköterskor inom alla vårdinstanser. Det är viktigt att sjuksköterskor arbetar utifrån ett patientcentrerat förhållningssätt och anpassar information och stöd efter individuella önskemål och behov för att förebygga sexuell ohälsa. / Background: The sexual health might be negatively affected by breast cancer treatments and cause suffering for women. Medical treatments for breast cancer cause menopausal symptoms, fatigue and hair loss, while surgical treatments might affect women’s body image. Aim: To highlight women's experiences of how their sexual health has been affected by breast cancer treatments. Method: A literature review based on qualitative and quantitative research. Results: Three categories were identified in the result; reduced sexual activity, altered body image and the influence of relationships on the sexual health. The most common side effects that were experienced were reduced sexual desire and pain during sexual intercourse due to vaginal dryness. Loss of femininity as a result of mastectomy was a common experience among these women. It was found that a supportive and understanding partner is important to promote their sexual health. Conclusion: Women's sexual health is affected both mentally and physically by the breast cancer treatments, which should be observed by nurses in all health facilities. It is important that nurses are working from a patient centered approach and adjust information and support to individual requirements and needs to prevent sexual illness.

Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett transkulturellt perspektiv undersöka hur barnmorskor på barnmorskemottagning upplevde mötet med nyanlända kvinnor. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex stycken barnmorskor i norra Sverige. Materialet skrevs ut ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Det resulterade i nio subkategorier som samlades under tre kategorier och slutligen under ett övergripande tema. Resultatet: De tre kategorierna blev: Barnmorskor balanserar mellan det personliga och professionella engagemanget i mötet med nyanlända kvinnor, Språkliga barriärer och tidspress ger andra förutsättningar som kan påverka vården samt Fusion av olika kulturer uppskattas men bidrar till krockar i mötena mellan barnmorskor och nyanlända kvinnor. Barnmorskorna beskrev många svårigheter i att vårda nyanlända kvinnor men de flesta barnmorskorna uttryckte en önskan om att jobba med dessa kvinnor och sökte aktivt efter sätt att utvecklas i sitt arbete. Slutsats: Kulturella skillnader mellan barnmorskor och nyanlända kvinnor påverkar mötet. Nyanlända kvinnor upplevs inte ha samma möjlighet att tillgodogöra sig vården och har därför större risk för ohälsa. Det finns ett ökat behov av utbildade professionella tolkar i Sverige. Mer utbildning, tid och resurser till dessa möten skulle kunna minska barnmorskornas frustration och troligtvis också öka hälsovinsterna för nyanlända kvinnor. / Objective: The aim of the study was to explore from a transcultural perspective, how midwives within Swedish maternity care units experienced meetings with newly arrived women. Methods: A qualitative interview study was conducted with six midwives in northern Sweden and analyzed with the help of content analysis. Nine subcategories, three categories and one theme emerged. Results: The results of the project were summarized in three categories: Midwifes balance between the personal and professional commitment in the meeting with newly arrived women. Language barriers and time constraints provide other conditions which may affect care and The fusion of different cultures was appreciated but contributes to clashes in the encounter between midwifes and newly arrived women. The majority of these midwives expressed a desire to work with these women and actively sought ways to develop their skills. Conclusion: Cultural differences affect the meeting between midwives and newly arrived women. Newly arrived women does not have the same opportunity to benefit from healthcare and may be at greater risk for illness. There is a great need for professional interpreters in Sweden. More education, time and resources would probably ease the midwives' frustration and increase the health benefits for newly arrived women.

Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar kvinnliga fotbollsdomare till fortsattdömning, vilka situationer som resulterar i stress samt hur de upplever att de hanterar dessasituationer. För att undersöka syftet användes frågeställningarna: Vilka är de huvudsakligamotivationsfaktorerna till att kvinnliga fotbollsdomare fortsätter att döma? Vilka situationerupplever de som stressfulla? Hur hanterar kvinnliga fotbollsdomare stressfulla situationer?Totalt deltog tio kvinnor från södra och västra Sverige som alla har dömt fotboll i minst tresäsonger, medelåldern var 21,1 år (SD= 3,62) och domarna dömde från distrikt till elitnivå.En semi-strukturerad intervjuguide med tre fastställda teman (motivation, stress och coping)användes. Resultatet visade på att domarna besitter en hög inre motivation då de tycker attdömningen är rolig. Yttre motivation i form utav bekräftelse och pengar var även viktiga. Ettantal situationer kan upplevas som stressfulla, bland annat var olika matchsituationeråterkommande faktorer. För att hantera stressfulla situationer används emotions- ochproblemfokuserad coping. Socialt stöd och personliga egenskaper (exempelvis lugn) varockså att föredra. Resultatet tolkades utifrån två teoretiska ramverk (Självbestämmande teorinoch Transaktionsmodellen om stress och coping). Studiens huvudsakliga fynd indikerade attfotbollsdomarna upplever att dömningen är rolig och att stressfulla situationer somförekommer kan hanteras. / The purpose of the study was to examine what motivates female soccer referees to continuerefereeing, which situations result in stress and how they perceive that they handle thesesituations. The following research questions were used: What are the main motivationalfactors for female soccer referees to continue refereeing? Which situations are experienced asstressful? How do female soccer referees handle stressful situations? A total of ten femalereferees from Southern and Western Sweden participated, all of them active soccer refereesfor at least three seasons. The average age was 21.1 years (SD = 3.62) and they were ondistrict-, regional- or elite level. A semi-structured interview guide with three pre-identifiedthemes (motivation, stress and coping) were used. The result showed that referees possess ahigh internal motivation when they feel refereeing is fun. External motivation such asconfirmation and money was also important. Several situations could be perceived asstressful, game situations were recurrent incidents. Emotion- and problem focused coping wasused to handle stressful situations. Social support and personal characteristics (e.g. calmness)was also appreciated. The result was interpreted using two theoretical frameworks (Selfdeterminationtheory and Transactional model of stress and coping). The conclusion from thestudy is that soccer referees consider refereeing fun and that they can handle the stressfulsituations that occur.

The study examines the experiences of autism and the strategies women with autism use to bridge the socio-communicative difficulties that autism may result in. The investigated material consists of autobiographical books written by women with an autism diagnosis. The method used is a qualitative content analysis, focusing on the manifest content. The result is discussed in relation to norms and normality and to hide stigma with the help of Goffman's theories on stigma and dramaturgical perspectives. The study shows that women use different strategies to mask their autistic difficulties. It also suggests that women use camouflage to reach up to the expectations and standards that are in interaction with neurotypical people. The study also shows that there is a downside to using a masking method. To constantly hiding their true self to others can lead to stress, psychological distress and confusion about their identity. Furthermore, the study shows that the use of strategies is based on an internal and external pressure to fit into social contexts. / Studien undersöker upplevelser av autism och de handlingsstrategier kvinnor med autism använder för att överbrygga socio-kommunikativa svårigheter som autism kan medföra. Det undersökta materialet utgörs av självbiografiska böcker som är skrivna av kvinnor med en autism diagnos. Metoden som använts är en kvalitativ innehållsanalys med fokus på det manifesta innehållet. Resultatet diskuteras i förhållande till normer genom Goffmans teorier om stigma och det dramaturgiska perspektivet. I studien framgår att kvinnorna använder sig av olika strategier för att maskera sina autistiska svårigheter samt för att nå upp till förväntningar och normer som finns i samspelet med neurotypiska personer. Studien visar även på att det finns en baksida med att använda en maskerande metod. Att ständigt dölja sitt sanna jag för andra människor kan leda till stress, psykisk ohälsa och förvirring kring den egna identiteten. Vidare visar studien att användandet av strategier bottnar i en inre- och yttre press för passa in i sociala sammanhang.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur kvinnan framställs i kapitlen om islam i läroböcker skrivna under LPF94 och GY11. En kombination av kvalitativ innehållsanalys och analysverktyget genustrappan har använts för att få fram ett resultat. Tidigare forskning visar på att läroböcker ofta visar på att mannen framställs som norm och att kvinnliga elever inte alltid känner sig representerade i läroböcker. Texterna i kapitlen om islam har brutits ned och analyserats bit för bit med hjälp av analysverktyget. Resultatet visade på att det fanns en viss skillnad mellan de två läroplanerna, då läroböcker skrivna för GY11 visade på mer fokus på jämställdhet än de för LPF94, även fast även läroböcker skrivna för det sistnämnda hade inslag av jämställdhetsperspektiv. Framställningen av kvinnan skapades ofta utifrån roller som fru och förälder samt att de historiska kvinnorna i islam fick en begränsad plats i läroböckerna.

Det sker ständigt bedrägerier när det gäller lösenordshantering och e-postnätfiske, som det ser ut i nuläget kommer det att fortsätta. Uppsatsen grundar sig i en enkätundersökning som tar upp viktiga frågor inom dessa två områden. Arbetet syftar till att beskriva säkerhetsmedvetenheten bland studenter och att jämföra om det finns skillnader mellan kvinnor och män. Det insamlade materialet från enkätundersökningen har analyserats med datorprogrammet SPSS. Vidare presenteras och analyseras svaren från studenterna med tidigare forskning för att se om de differentierar. Därefter diskuteras frågorna ytterligare i förhållande till den teoretiska ramen, C.I.A - triangeln. Exempelvis resultatet av frågan om starkt lösenord visade på att kvinnorna i undersökningen hade bättre säkerhetsmedvetenhet än kvinnorna i en av källorna från den tidigare forskningen. Avslutningsvis visade resultaten att studenterna i enkätundersökningen hade en hög säkerhetsmedvetenhet. Det fanns inga större skillnader mellan kvinnor och män.

No description available.

Den här studien syftar till att undersöka huruvida det förekommer en abnormal avkastning när en kvinna tillkännages som ny VD samt se om det föreligger en signifikant skillnad jämfört med när en man tillkännages som ny VD. Vidare undersöks även vilka faktorer som har betydelse för den abnormala avkastningen. Studien använder en kvantitativ metod genom en eventstudie för att undersöka den påverkan som tillkännagivandet av en kvinnlig respektive manlig VD har på aktiekursen. Urvalet består av 37 tillkännagivanden av kvinnliga VD:s, vilka matchats med lika många tillkännagivanden av manliga VD:s. Studiens omfång har avgränsats till bolag som är noterade på Main Market och First North på Stockholmsbörsen. Resultaten visar att det inte föreligger en abnormal avkastning som är signifikant skild från noll för tillkännagivanden av varken manliga eller kvinnliga VD:s. Vidare visar studien att storleken på bolagen har en signifikant positiv påverkan på en abnormal avkastningen vid tillkännagivandet av kvinnliga VD:s, men inte för manliga. Slutligen fann studien inte signifikanta samband mellan abnormal avkastning och variablerna bransch och externt respektive internt tillsatt VD.

Att föda barn är en viktig existentiell upplevelse och födelseplatsen har varierat genom historien. I många århundraden födde kvinnor barn i hemmet men från mitten av 1950-talet föds de allra flesta svenska barn på speciella förlossningskliniker på sjukhus. Förlossningsrummen skiljer sig inte från sjukhusens ordinära patientsalar. Studiens syfte är att beskriva kvinnors upplevelse av förlossningsrummet. En kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Nio kvinnor som fött barn på sjukhus intervjuades under våren 2018 och deras berättelser utgör datamaterialet som sen analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2007). Resultatet delades in i fyra huvudkategorier; Stöd är viktigt för upplevelsen av rummet, Utformningen av förlossningsrummet har betydelse för känslan av trygghet, Färgsättning och möblering har betydelse för möjlighet till avslappning och Den vårdrelaterade interiören påverkar möjligheten till rörelse. Resultatet visar att kvinnorna upplevde att barnmorskans stöd och närvaro påverkade deras uppfattning av rummet. Kvinnorna upplevde att deras partner hade svårt att ge ett gott stöd eftersom det inte fanns någon naturlig plats för honom i rummet. Kvinnorna upplevde också att rummet inte var optimalt för en förlossning och att ytorna var för små för att främja rörelse. Miljön upplevdes som steril och opersonlig och kvinnorna önskade mer ombonade rum med möjlighet till avskildhet och naturliga platser för att kunna vara tillsammans med sin partner. Kvinnorna upplevde den tekniska utrustningen som hindrande men de fysiska hjälpmedlen som främjande. Genom ökad kunskap om kvinnors upplevelse av förlossningsrummet kan barnmorskans individanpassade vård stärkas och framtidens förlossningsrum anpassas efter kvinnors erfarenheter och behov. Studien visar att förlossningsrummen inte är optimalt utformade för att skapa trygghet hos den födande kvinnan.