Enligt den svenska översättningen av bibeln skapades mannen först och kvinnan skapades därefter av mannens revben. Detta arbete syftar till att studera om det finns utrymme för en annan tolkning av den andra skapelseberättelsen i Genesis, än den som traditionsenligt berättas i till exempel Bibel 2000. Kan det vara så att den första människan, ’adam, var en människa av båda eller inget kön, och att kvinnan sedan separerades ifrån ’adam och det som var kvar var mannen? Genom att studera olika forskares och teologers tolkningar av människans skapelse i Genesis 2 och de hebreiska ordens betydelse och placering i verserna har jag kommit fram till att den mest troliga tolkningen av texten är att mannen skapades först och att kvinnan därefter skapades utifrån mannens revben.

<p>The purpose of this essay is to examine how Elin Wägner depicts the middle-aged woman who lives in the country in Sweden, in the 1920’s. The question at issue is: What problems and what subjects for rejoicing does she raise? My aim is to try to understand the women’s situation, as well as how Elin Wägner describes the situation in her four novels from the 1920’s: <em>Den namnlösa</em> (1922),<em> Silverforsen</em> (1924), <em>Natten till söndag</em> (1926) och <em>Svalorna flyga högt</em> (1929). At the same time I intend to compare the woman of the 1920’s to the situation of women today.</p><p>I am writing from a feministic literary theory called “omläsning” according to the description of Gunilla Domellöf. In other words, a re-reading of the text with new eyes, in order to let the view of the woman become more visible. The method I have used is Hans Robert Jauss’ “Rezeptionsästhetik”.</p><p>I came to the conclusion that the novels describe the reality in a plain way, possibly somewhat coloured by Elin Wägner’s feministic starting point. She is commited to the public debate on problems of modern society as well as very familiar with the woman question. Her main themes are love, marriage, divorce and self-realization.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p>Keywords: Elin Wägner, woman, the 1920’s, the church, love, marriage, divorce, feminism</p>

<p>Enligt den svenska översättningen av bibeln skapades mannen först och kvinnan skapades därefter av mannens revben. Detta arbete syftar till att studera om det finns utrymme för en annan tolkning av den andra skapelseberättelsen i Genesis, än den som traditionsenligt berättas i till exempel Bibel 2000. Kan det vara så att den första människan, ’adam, var en människa av båda eller inget kön, och att kvinnan sedan separerades ifrån ’adam och det som var kvar var mannen? Genom att studera olika forskares och teologers tolkningar av människans skapelse i Genesis 2 och de hebreiska ordens betydelse och placering i verserna har jag kommit fram till att den mest troliga tolkningen av texten är att mannen skapades först och att kvinnan därefter skapades utifrån mannens revben.</p>

Bakgrund: Gynekologisk cancer är ett utbrett spektrum av cancersjukdomar bland kvinnor och behandlingarna har betydelse för upplevelsen av den sexuella hälsan. Den sexuella hälsan är viktig för människans totala upplevelse av hälsa. Om den sexuella hälsan upplevs otillfredsställande kan ett lidande uppstå. Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors upplevelse av sexuell hälsa vid gynekologisk cancer. Metod: En litteraturöversikt över tolv kvalitativa artiklar har genomförts. Resultat: Resultatet visade upplevda barriärer för sexuell hälsa vid gynekologisk cancer. Barriärerna presenteras i tre huvudkategorier: Den sexuella kroppen, Sexuella hinder och Sexuella relationer. Slutsats: Kvinnor med gynekologisk cancer upplever huvudsakligen flera barriärer för sexuell hälsa. Upplevelsen av dessa sexuella barriärer kan leda till en otillfredsställande sexuell hälsa vilket vidare kan orsaka ett lidande. Genom kunskap om upplevelsen av sexuell hälsa vid gynekologisk cancer kan sjukvården erbjuda vård som omfattar flera aspekter av sjukdomen och därmed minska risken för lidande. Klinisk betydelse: Denna litteraturstudie kan bidra med kunskap om kvinnors upplevda sexuella hälsa vid gynekologisk cancer. Sjukvården har en viktig roll att uppfylla med hänsyn till kvinnors upplevelse av bristande information. Utbildning och diskussion kring sexuell hälsa på sjuksköterskeutbildningen skapar förutsättningar för att samtal om sexuella hälsa ska bli ett självklart inslag i vården. / Background: Gynecological cancer is an expanded spectrum of cancer diseases among women and the treatments have importance for the experience of sexual health. Sexual health is important for the total experience of health. If the sexual health is perceived unsatisfactory, a suffering can arise. Aim: The aim is to describe women’s experience of sexual health within gynecological cancer. Method: A literature review of twelve qualitative articles was performed. Results: The analysis resulted in experienced barriers for sexual health within gynecological cancer. The barriers are presented in three main categories: The sexual body, Sexual obstacles and Sexual relations. Conclusion: Women with gynecological cancer mainly experience several barriers for sexual health. The barriers can lead to an unsatisfied sexual health which can cause a suffering. By knowledge about the experience of sexual health within gynecological cancer, the health care can provide care including several aspects of the disease and thereby decrease the risk for suffering. Clinical significance: This study can contribute knowledge about women’s perceived sexual health within gynecological cancer. Health care providers have an important role to fulfill regarding women’s experience of lack of information. Education and discussion about sexual health in the nursing education creates conditions for conversations about sexual health to become an obvious part of the health care. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium juni 2015</p>

Abstrakt Introduktion: Graviditet är en tid som medför att kvinnornas kroppar omformas. Med ett klart formulerat kvinnoideal medför detta att de gravida kvinnorna evaluerar sin självbild till följd av att förändringen sker i motsats till samhällets utseende trend. Kvinnorna känner sig ful och oattraktiv, likväl får barnets hicka och sparkar i livmodern kvinnorna att känna fascination samt stolthet. Syfte: Syftet med examensarbetet är att belysa hur kvinnor beskriver sin självbild i samband med en graviditet. Metod: Sex kvinnor som var gravid i vecka 28-35 intervjuades med semi-strukturerade öppna frågor. Data har analyserats med inspiration från grundad teori. Resultat: Analysen resulterade i en huvudkategori, fyra kategorier och sexton underkategorier. De gravida kvinnorna har till följd av samhällets ideal en generellt dålig självbild. I takt med kvinnornas fysiska omformning upplevdes självbilden väldigt negativ, kvinnorna försökte aktivt sträva efter en positiv upplevelse genom att använda små hjälpmedel. Magen väcker oönskad uppmärksamhet, grad av uppmärksamhet styrs utifrån magen storlek. Kvinnorna uttryckte ett stort behov av stöd från partner, familj och vänner för att kunna acceptera samt hantera graviditetens påfrestningar. Barnmorskorna erbjöd god medicinsk kunskap men saknade den empatiska förmågan vilken medförde att kvinnorna upplevde sig nonchalerad. Slutsats: De gravida kvinnorna har till följd av samhällets ideal en generellt dålig självbild, utifrån de gravida kvinnornas relation till den egna kroppen, men tack vare små hjälpmedel kunde självbilden accepteras. Stöd från partner och familj var det viktigaste komponenterna som medverkade till en god anpassning till graviditeten. / Abstract Background: A pregnancy forces the female body to change. Today we can identify clearly defined feminine ideal, during the time of pregnancy the body change in the direct opposite direction to societal trends which causes the pregnant women to question their self-image. The pregnancy causes the women to feel ugly and unattractive. However, feeling the baby´s hiccups or kicks make women fascinated and full of pride. Objective: The aim of the present study was to illustrate how women describe their self-image during pregnancy Methods: Semi-structured open-ended interviews were conducted with a total of six women who were pregnant in week 28-35. Data were analyzed inspired of grounded theory. Results: The analysis presented one main code, four categories and sixteen subcategories. Pregnant women have in general a poor self-image as a result of the society's ideal about the female body. Despite the negative feelings towards the body the women actively tried to strive for a positive experience with help of small appliances. The women expressed a greater need for support from their partners, families and friends to accept and cope with the stressful mental strain that the pregnancy creates. The midwives had a good medical knowledge but lacked empathy, which caused the women to feel neglected. Conclusion: The pregnant women had in generally a poorer self-image as a result of the body ideal in society. Acceptance of the pregnant self-image could be accomplished with a good relation to their own body. Also support from partners and families were the main components for a good ability to adapt oneself to pregnancy.

Bakgrund: Urininkontinens är ett vanligt förekommande tillstånd hos kvinnor som påverkar den psykiska hälsan negativt. Tillståndet påverkar det vardagliga livet och framkallar känslor som nedstämdhet och ångest hos kvinnor. De vanligaste riskfaktorerna för att drabbas är hög ålder och genomgången vaginal förlossning. Trots goda behandlingsmöjligheter söker kvinnor inte vård. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med urininkontinens. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Kvinnorna planerade sina vardagliga aktiviter för att kontrollera de oförutsägbara urinläckagen. Läckagen hämmade sexuallivet samt gav upphov till skam- och skuldkänslor. Urininkontinensen begränsade även kvinnornas förmåga att utöva sin religiösa tro. Trots de hinder som urininkontinensen medförde sökte kvinnorna inte vård då tillståndet inte ansågs vara ett legitimt problem. De kvinnorna som sökt vård hade erfarenheter av att inte bli tagna på allvar. Slutsats: Att skapa en positiv vårderfarenhet var av stor vikt för att få kvinnor att känna förtroende för sjukvården och våga söka hjälp. Urininkontinens gav upphov till skam- och skuldkänslor vilket vårdare bör beakta vid mötet med dessa kvinnor. För att kunna hjälpa kvinnorna krävs ökad kunskap om erfarenheter av hur det är att leva med urininkontinens. Klinisk betydelse: Förståelse för hur kvinnor upplever livet med urininkontinens kan ge vårdare kunskapen som krävs för att ge patienten en god omvårdnad. Sjuksköterskor bör ställa direkta frågor om urininkontinens för att legitimera problemet och på så sätt få reda på mer om sjukdomens påverkan på livet. / Background: Urinary incontinence is a common illness among women that has a negative effect on the mental health. The illness affects the everyday life and raise emotions such as dejection and anxiety. The most common risk factors for urinary incontinence are advanced age and post-delivery. Despite sufficient treatment options women do not seek help. Aim: To describe women’s experiences of living with urinary incontinence. Method: General literature study based on ten scientific articles with a qualitative approach. Findings: In order to control urinary leakage women planned the daily activities, adjusting to the unforeseeable nature of the disease. Urinary leakage interfered with their sex life and created feelings of shame and guilt. Urinary incontinence also hampered the ability to practice religion. Despite of the problems that urinary incontinence brought women did not see the disease as a legitimate problem and therefore did not seek care. Women who had sought help had experiences of not being taken seriously. Conclusion: Creating a positive experience of health care was of great importance to make women gain trust for the care system and therefore seek help. Urinary incontinence created feelings of shame and guilt which should be considered by caregivers when facing these women. In order to help these women knowledge is required about experiences of living with urinary incontinence. Relevance to clinical practice: Understanding how women experience living with urinary incontinence can bring caregivers required knowledge for nursing these women in the best way possible. Nurses should ask patients direct questions about urinary incontinence in order to legitimize it and gain knowledge about the disease impact on life.

Bakgrund: Bröstcancer utgör idag den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och resterande världen. När kvinnor i fertil ålder insjuknar i bröstcancer är det viktigt för vårdgivaren att försöka finna förståelse för det komplexa skede i livet hon befinner sig i. Syfte: Syftet var att beskriva fertila kvinnors erfarenheter i mötet med sjukvården efter en bröstcancerdiagnos. Metod: En kvalitativ innehållsanalys har genomförts, baserad på sex bloggar. Den insamlade datan bestod av bloggar författade av fertila kvinnor med bröstcancer. Den huvudsakliga meningen med en kvalitativ innehållsanalys är att genom personliga texter erhålla medkänsla för en människas livsvärld. Resultat: Totalt hittades fyra kategorier; Integritet, Vill bli sedd, Bristande förtroende och Engagemang. Två av kategorierna delades in i subkategorier. Slutsats: Kvinnorna utmålade specifikt läkare gällande bemötanden som rörde en sårad integritet och känslan av att vara utlämnad. Alla kvinnorna ville ta del av ett möte som byggde på tillit och förtroende för vårdgivaren. Genom att vårdgivaren bekräftade kvinnan och visade förståelse för hennes upplevelser uppnåddes detta. Klinisk betydelse: Hur bröstcancer kan upplevas ur ett patientperspektiv är viktigt för vårdgivare att ta del av. Kunskap om kvinnornas erfarenheter kan fås genom bloggar vilket förhoppningsvis leder till ökad förståelse för vad patienten genomgår och förbättrad omvårdnad i framtiden. / Background: Breast cancer is currently the most common cancer among women in both Sweden and the rest of the world. When fertile women suffer from breast cancer, it is of utmost importance for the caregiver to seek understanding of the stage of life where she appears. Aim: This study aims to describe fertile women's experiences in the encounter with health care after a breast cancer diagnosis. Method: A qualitative content analysis based on six blogs. The collected data consisted of blogs written by reproductive women with breast cancer. The main purpose of a qualitative content analysis is to gain understanding of a person's inner thoughts and feelings through personal texts. Results: Four categories were found: Integrity, Want to be seen, Lack of trust and Commitment. Two of the categories were divided into subcategories. Conclusion: When the women described the negative aspects of the meeting with health care particularly doctors accounted for responses that were considered inadequate. All the women wanted to be a part of an encounter based on trust and faith in the caregiver. When the caregiver confirmed the woman and showed understanding of her experiences, this was achieved. Clinical significance: How breast cancer can be experienced from a patient perspective is important for caregivers to be aware of. The knowledge about their experiences, by using blogs, can hopefully lead to greater understanding of what the patient undergoes and hence an improved nursing in the future.

Bakgrund: Smärta är den vanligaste orsaken till att människor söker sig till sjukvården. Smärta är ett symptom vid många sjukdomar och påverkar patienternas livskvalitet negativt. Upplevelsen av smärta är högst subjektiv och det finns en mängd olika faktorer som kan påverka smärtupplevelsen. Genus och kön kan eventuellt inkluderas i dessa faktorer. Smärta orsakar lidande hos patienten med potentiellt skadliga fysiologiska och psykologiska konsekvenser. Därför är det viktigt att sjuksköterskan har den kunskap hen behöver för att göra en korrekt och precis smärtbedömning och behandling. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det finns skillnader mellan män och kvinnors smärtupplevelse, och hur detta påverkar omvårdnaden. Metod: Allmän litteraturstudie med kvantitativ ansats. Resultat: Inga generaliserbara skillnader hittades. I fem av studiens analysartiklar kände kvinnor högre smärta, i en kände män större smärta och i fyra kunde ingen signifikant skillnad hittas. Slutsats: På grund av det splittrade resultatet är det omöjligt att skapa en genomgripande slutsats. Fynden visar på att det ej finns någon skillnad i smärtupplevelse mellan män och kvinnor, eller att den är så pass liten så att den ej är signifikant för omvårdnaden. Klinisk betydelse: Studien kan väcka tankar och funderingar hos sjuksköterskan eller sjuksköterskestudenten som få denne att reflektera över sina egna tankar kring kön och genus relaterat till smärta. / Background: Pain is the most common reason for people to seek healthcare. Pain is a regular symptom associated with many illnesses and affects the patient’s quality of life negatively. The pain experience is highly subjective and there are a lot of factors that can affect it. Gender and sex may possibly be included in these factors. Pain causes suffering, and potentially harms both physiologically and psychologically. Therefore it's important for nurses to have the knowledge to make a correct and precise assessment and treatment of a patient’s pain. Aim: The aim of this study was to examine if differences could be found between men and women in pain and how this may affect nursing. Method: Literature review with a quantitative approach. Result: No differences that could be applicable to mankind as a whole could be found. In five of the articles analyzed women were found to have greater pain, one found men had greater pain and four could find no significant differences at all. Conclusion: With results split into three groups no consensus could be found. These findings support the thesis that there are no differences in pain experience between men and women, or that they are so small that they are irrelevant in a nursing perspective. Relevance to clinical practice: This study might evoke nurses and students to reflect on their own thoughts about the relevance of gender and sex related to pain experience.

Syftet med studien är att genom diskursanalys lyfta fram exempel på medias bild av kvinnan. Materialet för analysen består av artiklar som berör skönhet, kropp och hälsa i tre nummer av tidningen Amelia samt bilder på tidningens omslag. Samtliga omslags bilder visar stylade, leende kvinnor som visar hur en kvinna kan, läs ska se ut, vilket följs upp inne i tidningarna där vi får förslag på val av handlingar för att uppnå samma (själv)bild. De funna resultaten kopplas till socialpedagogikens; det sociala arbetets arena, som handlar om mänsklig tillväxt, relationer, kommunikation samt tilltro till individen som kapabel att välja och förhålla sig till rådande explicita och implicita normer i den samhälleliga kontexten. Normerna bygger på mönster av makt, som kan relateras till uppfattning och attityder gentemot individers delaktighet i samhället utifrån hur avvikande val kring skönhet, kropp och hälsa bestraffas. Studien betonar därför medvetenhet kring vikten av individers möjlighet till emancipation och resultaten styrker tanken om att kvinnor av idag, via media, utsätts för en ständig press i att förhålla sig till medias bild av kvinnan, en bild som hon själv genom sina val och aktiva handlande bidrar till att upprätthålla. / The purpose of the study is to enlighten media's representation of women though a discourse analytical perspective. The material consists of articles concerning beauty, body and health in three exemplars of the magazine Amelia combined with photos on the magazines' front pages. All front pages show styled, smiling women showing how a woman can, or should, look like, which is followed up inside the magazine where the reader gets suggestions on choice of actions to reach the same (self) image. The results are connected to social pedagogy, the arena of social work which concerns human growth, relations, communication and faith in the individual as capable to choose and relate to explicit and implicit norms in society. The norms are based on patterns of power which can be related to perception of and attitudes towards the participation of individuals in society. Thin in turn is based on how divergent choices regarding beauty, body and health are punished. The study therefore emphasizes awareness regarding the importance of individuals' possibilities to emancipation. The results strengthens the through that women today, through media, are exposed to a continuous stress on relating to the medial picture of woman, a picture which she herself through choices and actions contributes to maintain.

BAKGRUND: Obesitas är ett globalt, växande folkhälsoproblem. Att vara både gravid ochobese utgör en stor hälsorisk både för modern och barnet, vilket kräver specialiseradomvårdnad. Ett dilemma uppstår när sjukvårdspersonal ska ge god omvårdnad till denna patientgrupp då det saknas riktlinjer för hur de ska gå tillväga utan att kränka den gravida överviktiga kvinnan. SYFTE: Syftet var att belysa obesa gravida kvinnors upplevelser av omvårdnaden från sjukvårdspersonal. METOD: En litteraturstudie av kvalitativa och kvantitativa artiklar kring aktuellt forskningsområde. RESULTAT: Gravida kvinnor med obesitas har negativa upplevelser av omvårdnaden frånsjukvårdspersonal. Vidare identifierades upplevelserna i att vara obese och gravid i fyra olikateman:Upplevelser av behandlingen, Stigmat kring obesitas, Bristande information och Bristande delaktighet. SLUTSATS: Gravida överviktiga kvinnors upplevelser av att vara både obese och gravidpåverkas av bemötandet från sjukvårdspersonalen. Det generella stigmat kring obesitasgenererar fördomar och negativa attityder hos vårdgivare och tar sig i uttryck i derasförhållningssätt gentemot patienterna. Den bristande omvårdnaden skapar en sämre vårdupplevelse för patientgruppen. FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING: Ett behov av mer forskning som berör effektiva strategier för att minska förekomsten av obesitas under graviditeten är önskvärt. Likaså forskning som undersöker patienternas upplevelse av omvårdnaden som obese och gravid. Internationella och nationella riktlinjer för sjukvårdspersonal att följa beträffande omvårdnaden av gravida obesa kvinnor efterfrågas av vårdpersonal, vilket därför vidare forskning kring ämnet och problemet skulle vara välkommet. / BACKGROUND: Obesity is a global, growing public health problem. Being both pregnant and obese constitutes a major health risk for both the mother and the child, requiring specialized care. A dilemma arises when medical staff is to provide good care for this patient since there are no recommendations for how to approach the subject without humiliating the pregnant obese woman. AIM: The aim was to highlight Obese pregnant women's experiences of care from healthcare professionals. METHOD: A literature study of qualitative and quantitative articles on the current research area. FINDINGS: Pregnant women with obesity have negative experiences of the care provided by health care professionals. Furthermore, identified experiences of being obese and pregnant were described in four different themes: Experience of treatment, Thestigma of obesity, Lack of information and Lack of participation. CONCLUSION: Pregnant obese women's experiences of being both obese and pregnant were determined by the response from the health care professionals. The general stigma of obesity generates prejudices and negative attitudes from health care providers and expresses in their approach. The lack of quality of care creates negative experiences for the patient group. SUGGESTIONS FOR FURTHER RESEARCH: A need for more research on effective strategies to reduce the prevalence of obesity in pregnancy is desired. Similarly, research that examines patients' experience of care as obese and pregnant. International and national guidelines for medical staff to follow regarding the care of pregnant obese women are demanded by health professionals, which therefore further research on the topic and the issue is welcome.