Bakgrund: Gynekologisk cancer är en samlingsterm för flera olika cancersjukdomar som drabbar kvinnors könsorgan och reproduktiva system. Både sjukdom och behandling påverkar kvinnornas sexualitet på flera plan, både fysiskt, psykiskt så väl som socialt. Kvinnornas upplevelser kan kopplas till lidande i olika former. Lidande i den karitativa omvårdnadsteorin av Katie Eriksson delas in i sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa upplevelser av sexualitet hos kvinnor som har genomgått behandling för gynekologisk cancer. Metod: En allmän litteraturstudie baserat på tolv kvalitativa studier genomfördes. Resultat: Resultatet i studien visar att kvinnor upplever förändringar och svårigheter kopplat till sexualitet på flera olika sätt, även lång tid efter avslutad behandling. Upplevelserna presenteras i fem teman där huvudfynden finns inom tema Sexuell funktion och tema Sexuella relationer. Slutsats: Kunskap om dessa kvinnors upplevelser och lidande kan öka möjligheterna för vårdpersonal att ge kvinnor god omvårdnad som även syftar till att öka kvinnornas sexuella hälsa. Förslag på fortsatt forskning: Fortsatt forskning inom området skulle kunna bidra till hur sjuksköterskestudenter på bästa sätt kan lära sig hur samtal om sexualitet genomförs på ett sätt som är bekvämt för både patient och sjuksköterska. / Background: Gynaecological cancer is a collective term that includes several different forms of cancer. Both illness and treatment affect women's sexuality on multiple levels. This includes physical, mental and social aspects. The experiences of these women also contain suffering in various forms. Katie Eriksson describes this in the nursing theory Caritative Caring as: suffering related to illness, suffering related to life and suffering caused by care. Aim: The aim of this study was to highlight women's experiences of their sexuality after undergoing treatment for gynaecological cancer. Method: A literature review based on twelve qualitative studies was conducted. Results: The results shows that women experience changes and difficulties linked to sexuality in several different ways, even long after the treatment is completed. The experiences are presented in five themes where the main findings are found in the themes Sexual Function and Sexual Relations. Conclusion: Knowledge of these women's experiences and suffering can increase the ability of healthcare professionals to provide good nursing care for women, which also aim at increasing women's sexual health. Proposals for further research: Continuing research in this field could contribute to how nurse students can best learn how conversations about sexuality are conducted in a convenient way for both patient and nurse.

Bakgrund: Den 1 april 2016 blev det enligt lag möjligt för ensamstående kvinnor att få assisterad befruktning i Sverige. Tidigare reste kvinnor till andra länder för att få hjälp. Den nya lagändringen tyder på förändrade normer och ökad acceptans för alternativa föräldraskap. Syfte: var att kartlägga vårdrutiner på svenska fertilitetskliniker.  Metod: Kvantitativ deskriptiv design med postenkätstudie som datainsamlingsmetod. Urvalet var en totalundersökning där samtliga fertilitetskliniker i Sverige som erbjöd assisterad befruktning inkluderades, varav universitetssjukhus (n=6) och privata fertilitetskliniker (n=11).  Resultat: Samtliga universitetssjukhus och nio privata fertilitetsklinikerna erbjuder ensamstående kvinnor assisterad befruktning. Den genomsnittliga väntetiden på universitetssjukhusen var 13,5 månader, anledningarna till de långa väntetiderna är brist på spermiedonatorer, ekonomiska skäl, brist på läkare och kuratorer samt lokaler. De privata fertilitetsklinikerna har en genomsnittlig väntetid på 2,6 månader. Totalt är det drygt 900 ensamstående kvinnor som står i kö för utredning och behandling i Sverige. Universitetssjukhusen har fler kvinnor som står i kö. De privata fertilitetsklinikerna har utfört fler utredningar och behandlingar. Lokala riktlinjer eller dokument för vårdrutiner gällande assisterad befruktning av ensamstående kvinnor saknas. Universitetssjukhusen följer de nationella rekommendationerna men de privata fertilitetsklinikerna avviker gällande åldersgränser och antal behandlingar.  Slutsats: Alla fertilitetskliniker, utom två privata erbjuder assisterad befruktning för ensamstående kvinnor i Sverige. Det finns brister och förhållanden som behöver åtgärdas för att uppnå en jämlik vård över landet. Många ensamstående kvinnor önskar assisterad befruktning, vilket visar att det finns ett stort antal kvinnor som har behov av att bli förälder på egen hand utan närvaro av en fast partner.

The Hindu island of Bali is a patriarchal society and the Balinese people’s everyday tasks are woven together with their many cultural and religious rituals and actions. Bali is one of the most famous and most visited islands of the wide spread island nation of Indonesia. Here, the concept of cultural tourism is established – a concept which regards the rich Balinese culture as a tourist draw, something that motivates the Balinese people to safeguard their regional identity and culture. These strives although tends to collide with the strives towards a more gender equal society. This study investigates the role of the Balinese female journalist – both within the newsrooms and in the society in general. It is based mainly upon in-depth interviews with women journalists in Bali. The theoretical framework orbits around a gendered approach to the theory of Journalism Culture, which combines concepts such as doxa and social fields to explain the dynamic and dichotomizations within the professional field. Masculine domination theories are also used. The results of this study reveal a complex situation where the female journalists perform a challenging balance act in order to perform their very best both at work, at home and in the society.

Bakgrund: Genus och jämställdhet har varit ett omtalat och debatterat ämne och fått mer utrymme i pressen sedan 1960-talet. Det senaste 30 åren har genusforskningen skjutit i höjden där forskare har undersökts hur genuskonstruktionen på olika sätt ge-staltas i text samt samhällets påverkan på genusdiskurser. Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka genusdiskurser och om det har skett någon förändring i det valda materialet under tid. Metod: En jämförande språkvetenskaplig studie baserad på fyra artiklar från Dagens Nyheter (1900, 1950, 1976, 1992) och en från Göteborgs-Posten (1923) där Faircloughs modell för kritisk diskursanalys används. Resultat: Under analysen framkom det att det finns gemensamma teman i de grans-kade artiklarna. Alla artiklar innehåller någon form av konflikt när det gäller kvinnor. Kvinnorna konstrueras ofta som offer som bär skam. Men det framkommer att kvin-norna vill ha sin röst hörd och arbetar för sin självständighet. Från texten av 1992 syns det en utveckling där kvinnan konstrueras som hjältinna och kunnig att komma ur svårhanterliga situationer på egen hand. Det kan tolkas som att samhällssynen på kvin-nan och kvinnans ställning börjar utvecklas från en konservativ inställning till en pro-gressiv inställning.

The intent of this examination is to study anatomical jewelry design, withreproductions of the clitoris and uterus, its feminist connection and symbolism.Three Swedish female designers represent the foundation for this study, wheretheir specific jewelry is analyzed. Choice of designers are Clit co,Feministsmeden and Statement by Lann, a presentation of them can be found inthe second part on page 15. The main question in this study is; How come thewoman's body and genitals have become jewelry and how are these symbolslinked to feminism? Are these anatomical images inclusive or exclusive from agender perspective? The method in this survey focuses on semiotics and imageanalysis with inspiration from discourse analysis and hermeneutics, with atheory rooted in gender, feminism and exposition of the female body. Byfocusing on signification and intention, the study reaches a hypotheticalconclusion about the connection between anatomical jewelry and feminism. / Syftet med denna undersökning är att studera anatomisk smyckesdesign, med återgivningenav klitoris och livmodern, dess feministiska anknytning och symbolik. Tre svenska kvinnligadesigners står som material för studien, där deras specifika smycken analyseras. I del två avarbetet presenteras de utvalda kreatörerna Clit co, Feministsmeden och Statement by Lann.Huvudfrågan i denna studie är; Hur kommer det sig att kvinnans kropp och könsorgan harblivit smycken och hur är dessa symboler kopplade till feminism? Är dessa anatomiskaskildringar inkluderande eller exkluderande ur ett genusperspektiv? Metoden i studienfokuserar på semiotisk bildanalys med inspiration ur diskursanalys och hermeneutik, medteori förankrad i genus, feminism och kroppspolitik. Genom att fokusera på budskap ochintention når studien en hypotetisk slutsats kring sambandet mellan anatomiska smycken ochfeminism.

Bakgrund: Varje timme får en kvinna i Sverige en bröstcancerdiagnos, det är den vanligaste förekommande cancersjukdomen hos kvinnor. Vid diagnostiserad bröstcancer finns det olika behandlingsmetoder, ofta kombineras flera metoder för att få bästa resultat. Vilken eller vilka behandlingar som ordineras är beroende av vilken typ av bröstcancer kvinnan har och i vilket stadium cancern är i då den upptäcks. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats har genomförts. De 21 kvalitativa studierna som låg till grund för resultatet analyserades enligt Fribergs femstegsanalys. Resultat: Vid analys av studierna framstod kategorierna “kvinnornas känslor kring bröstcancer” och “stödets betydelse för kvinnor med bröstcancer”. Slutsats: Sammanfattningsvis bidrar arbetet till en utökad förståelse och medvetenhet om kvinnor som drabbas av bröstcancer och belyser kvinnors subjektiva känslor, upplevelser och uppfattningar av att leva med bröstcancer. Det är viktigt att sjukvårdspersonal stöttar kvinnorna under bröstcancerförloppet, genom att bemöta kvinnorna med öppenhet, lyhördhet och förmedla tydlig information. / Background: Every hour a woman in Sweden gets a cancer diagnosis, which is the most common cancer diagnosis among women. When you get diagnosed with breast cancer there are different methods for treatment, and they are often combined with multiple methods for the best result. Which treatments that are used depends on what type and stage the breast cancer is in when it’s discovered. Aim: The aim was to describe women's experience of living with breast cancer. Method: A qualitative literature review with an inductive approach was done and 21 articles has been compiled in the result and analyzed according to Fribergs five step analysis. Results: When analyzing the studies, the categories “women’s feelings about breast cancer” and “the importance of support for women with breast cancer” emerged. Conclusion: The conclusion highlights an expanded understanding and awareness of women suffering from breast cancer and women's subjective feelings, experiences and perceptions of living with breast cancer. It is important that healthcare professionals support women during the breast cancer progress, by treating women with openness, responsiveness and conveying clear information.

Utrikesfödda kvinnor står längre ifrån den svenska arbetsmarknaden än både kvinnor och män med svensk bakgrund samt utrikesfödda män (Jansson 2020). Paulina de los Reyes menar i sin tidigare forskning att kön och etnicitet är av betydelse i utrikesfödda kvinnors större svårigheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden (de los Reyes 1998). Detta är något som även tidigare tagits upp av Woukko Knocke, genom att se invandrade kvinnor som bärare av problemegenskaper, ofta uttryckta i kulturella termer, kan stat, forskning och arbetsmarknad marginalisera och osynliggöra kvinnorna (Knocke 1991, s.4).  Syftet med denna studie är att undersöka vilka utrikesfödda kvinnors upplevelser av svårigheter i mötet med arbetsmarknaden i Gävleborg är när det handlar om kulturella skillnader kontra kön och etnicitet. Handlar orsakerna till kvinnornas marginaliserade ställning främst om kulturella skillnader eller stämmer de los Reyes och Knockes tes in på utrikesfödda kvinnors upplevelse av arbetsmarknaden i Gävleborg 30 år senare? Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fem utrikesfödda kvinnor om deras upplevelse av mötet med svensk arbetsmarknad i Gävleborg. Resultatet ställs i diskussion med det kommunala perspektivet i länet, Arbetsförmedlingens rapport om utrikesfödda på arbetsmarknaden (Jansson 2020) samt tidigare forskning. Centralt begrepp för analys av materialet är Yvonne Hirdmans teori om genussystem, materialet diskuteras också ur ett intersektionellt perspektiv. Resultatet av undersökningen stärker bilden av en differentierad och marginaliserad arbetsmarknad genom respondenternas berättelser som på ett liknande sätt beskriver de svårigheter som utrikesfödda kvinnor upplever i mötet med arbetsmarknaden i Gävleborg. Dessa upplevelser kan härledas till diskriminering på grund av kön och etnicitet. Samtliga kvinnor beskriver snarare fördomar eller antaganden kopplade till kön och etnicitet som problematiska än att de på grund av kulturella skillnader upplever svårigheter i mötet med arbetsmarknaden. Slutsatsen blir därför att diskriminering på grund av maktfaktorer som kön och etnicitet bör läggas till som faktorer att ta hänsyn till när det handlar om att finna förklaringar till utrikesfödda kvinnors marginaliserade ställning på arbetsmarknaden i Gävleborg.

This qualitative study aims to examine women's understanding and perception of the concept of honor and their handling of honor culture. The purpose of the study is also to investigate in what way honor oppression has affected women's social relationships. The study is based on Bourdieu's theories of symbolic violence and social capital, but also on the theoretical concept of intersectionality. The study uses a qualitative method where the empirical material was collected through five interviews with women aged 22 - 30 years living in Stockholm. In the interviews, the women shared their stories and narratives. The results have been summarized in three different identified themes, which are honor, vulnerability and social relations. The results show that women have experienced honor culture and oppression as controlling and limiting, hence they have chosen to start a new life without the influence of their parents. Due to this, their social lives have been limited and forced the women to break many social ties. The conclusion of this study indicates that low integration of the fathers is of importance for the problems that arise which leads to the formation of a superior and subordinate relationship between the daughters and the fathers. / Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka kvinnors förståelse och uppfattning av begreppet heder och deras hantering av hederskultur. Studiens syfte är även att undersöka på vilket sätt hedersförtryck har påverkat kvinnornas sociala relationer. De teoretiska utgångspunkterna för studien grundar sig i Bourdieus teorier om det symboliska våldet och det sociala kapitalet. Vidare analyseras empirin även med hjälp av det teoretiska begreppet intersektionalitet.   Studien grundar sig i en kvalitativ metod där det empiriska materialet samlats in genom 5 stycken kvalitativa intervjuer med unga kvinnor i åldrarna 22 - 30 år som bor i Stockholm. I intervjuerna har kvinnorna delat med sig av sina historier och berättelser. Resultatet har sammanfattats i tre olika teman vilket är heder, utsatthet och sociala relationer. Resultatet visar att kvinnorna har upplevt hederskultur och förtryck som kontrollerande och begränsande, därav har de valt att påbörja ett nytt liv utan föräldrarnas inverkan. Deras sociala liv har på grund av detta begränsats och gjort kvinnorna tvungna till att bryta många band. Slutsatsen i denna studie visar att låg integration hos papporna har en stor betydelse för problemen som uppstår och leder till att det bildas en över- och underordnad relation mellan döttrar och fäder.

Den här studiens syfte är att ta reda på hur det är att vara kvinnlig kampsportare. Jag ville komma åt det upplevda fenomenet hos de kvinnliga kampsportarna exakt som deras medvetande upplevde det i kampsportsögonblicket. För att kunna göra det föll valet på en fenomenologisk metodansats och jag intervjuade fem kvinnor från fyra olika kampsporter. Mitt resultat visar att själva kampsportsmötet är direkt avgörande för hur den kvinnliga kampsportaren påverkas både i och utanför kampsportsarenan. I kampsportsögonblicket utspelar sig ett där och då och en urkraft som tycks ge bränsle åt kampsportsmötet.  Men utan kroppen fanns inget kampsportsmöte och kroppen verkar ha en central roll för den kvinnliga kampsportaren och relationen till sin kropp gör den kvinnliga kampsportaren trygg. Men ibland händer något i kampsportsmötet som gör att mötet med den samma blir en annan och tryggheten omvandlas till trygghet - med förbehåll. Men för det mesta resulterar kampsportsmötet i en stark känsla av att våga tro på sig själv och det även om de kvinnliga kampsportarna är avgjorda av kampsportsmötet. Utifrån Iris Marion Youngs teorin om kroppen, hävdar jag även att de kvinnliga kampsportarna inte bara för en individuell kamp, de för även en samhällskamp för kvinnans rätt till friheten att äga den levda kroppen och inte den konstruerade kroppen.

Bakgrund: Det är ungefär var tredje gravid kvinna drabbas av missfall. Många kvinnor har själv drabbats eller känner någon som har drabbats av missfall. Eftersom missfall kan vara sammankopplat med skuld och skam är sjuksköterskans bemötande viktigt för att kvinnorna ska kunna bearbeta sorgen. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av vårdersonalen vid missfall. Metod: En litteraturöversikt har genomförts där tio kvalitativa vetenskapliga artiklar och en artikel av mixad metod. Artiklarna hämtade från CINAHL Complete, Medline samt Psycinfo och har legat till grund för resultatet och analyserats enligt Fribergs metod Resultat: Resultatet framkom i fem olika teman vilka var (1) Kvinnors upplevelse av information från vårdpersonalen, (2) Kvinnors upplevelse av de olika vårdmottagningarna (3) Kvinnors upplevelse av vårdpersonalens bemötande, (4) Kvinnors reaktioner av missfall (5) Kvinnors upplevelse av stöd och uppföljning. Diskussion: Resultatets övergripande fynd handlade om kvinnor som drabbats av missfall och deras upplevelse av vårdavdelningarna och där ingick bemötande från vårdpersonalen och även utifrån sjuksköterskans perspektiv. Diskussionen förs relaterat till Swansons teori, reflektioner från författarna och bakgrunden till litteraturöversikten. / Background: It is common for a woman to suffer miscarriage. Most women have suffered or know someone who has suffered a miscarriage. Because a miscarriage may be associated with guilt and shame, the nurse's response is of great importance to a woman who needs to process the grief. Aim: The purpose was to describe women's experience of caregivers in case of miscarriage. Method: A literature review has been carried out where ten qualitative scientific articles and one article of mixed method. The articles were obtained from CINAHL Complete, Medline and Psycinfo and have been the basis for the results and analyzed according to Friberg's method Results: The results emerged in five different themes which were (1) The woman's experience of information from the care staff, (2) The women's experience of care environments, (3) The women's need for the various care departments and, (4) Women's reactions to miscarriage, (5) Women's experience of support and follow-up. Discussion: The overall finding of the result was about women who were affected by miscarriage and their experience of care units, treatment from the nursing staff and from the nurse's own perspective. Discussions are conducted related to Swanson's theory, reflections from the authors and the background to the literature review.