Syftet: Syftet med studien var att belysa kvinors upplevelser av kroppen efter en cancerrelaterad mastektmoi. Bakgrund: Allt fler kvinnor drabbas av bröstcancer i dagsläget. Detta har gjort att behandlingen har utvecklats och fler kvinnor överlever sin bröstcancer. Den kirurgiska metoden mastektomi är ett alternativ till att avlägsna bröstcancern vilket kan påverka kvinnans upplevelse av kroppen både fysiskt och psykiskt.Sjuksköterskan har en betydande roll kring kvinnorna. Metod: Detta är en litteraturstudie som bygger på artiklar med kvantitativa samt kvalitativa metoder. Resultat: Resultatet visar att flertalet kvinnor som har genomgått en mastektomi får en förändrad uppfattning om kroppen. Även upplevelser som påverkar den psykiska hälsan är identifierade såsom upplevelsen av förlust och känslan av att vara oattraktiv. Slutsats: Det som framkom var att hänsyn bör tas till att försöka förbättra kvinnornas acceptans av den kroppsliga förändringen. Då flertalet kvinnor har uttryckt en negativ påverkan på den. Ytterligare aspekt att ta hänsyn till är kvinnans relation med eventuell partner. Sjuksköterskan bör integrera honom i omvårdnaden och även ge honom den stöttning han är i behov av. Det är inte bara en förändring för kvinnan utan också för mannen.

The aim of the study was to describe how women and men with diagnosed heart disease experience their health-related quality of life and what differences there is between genders in their quality of life and also describe problems after receiving the diagnosis. The study also aimed to describe rehabilitation of patients with heart disease. The study was a descriptive literature study based on scientific articles. It emerged that both women and men with heart disease experienced lower quality of life compared to normative data. There was a significant difference between women and men both one year and three years after receiving the diagnosis heart disease, which showed that women experienced lower quality of life than men. The most common psychological reaction to heart disease was anxiety. Women were more anxious than men. Women were also, generally, more depressed than men after diagnosis. To suffer from heart disease resulted in great changes in lifestyle. How the patient was affected seems to depend on the social roll of the patient prior the heart disease and how the disease affected it. / Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor och män med diagnostiserad hjärtsjukdom upplever sin hälsorelaterade livskvalitet och vad som skiljer i livskvaliteten mellan könen samt att beskriva efterföljande problem. Studien syftade också till att beskriva rehabilitering av patienter med hjärtsjukdom. Studien gjordes som en deskriptiv litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar. I studien framkom att både män och kvinnor med hjärtsjukdom upplever lägre livskvalitet än normativ data. Det fanns en signifikant skillnad mellan män och kvinnor både 1 och 3 år efter hjärtsjukdom, som visade att kvinnor upplever lägre livskvalitet än män. Den vanligaste psykologiska reaktionen till hjärtsjukdom var oro. Kvinnor upplevde oro i större utsträckning än män. Kvinnor var även generellt mer deprimerade än män efter hjärtsjukdom. Att drabbas av hjärtsjukdom medförde stora livsstilsförändringar och hur patienten påverkades tycktes bero på den samhällsroll som patienten tidigare haft och hur mycket den förändrats.

ABSTRACT Background: There are many studies of stretching and its effects on the body. Research shows that stretching can have both positive and negative effects on the body. Meantime there are no qualitative studies on stretching and how the opinion of stretching is among soccer players. Female soccer players are a group that is rapidly growing and that is injured to a great extent. Purpose: To describe stretching exercising female soccer players’ opinion of stretching. Method: Ten stretching exercising female soccer players over fifteen years of age from two teams were interviewed in a semi-structured interview. The recordings were analyzed through a qualitative content analysis containing a process of abstraction. Results: The participants’ said that there are specific body- and surrounding factors that affects them to exercise stretching. The participants say that when they exercise stretching they follow a specific pattern. They also said that they have been given to little and that they would like more information of stretching. The participants’ talk about the knowledge they have about stretching from their own experiences of exercising stretching. Conclusion: The participants’ opinion of stretching varies like results found in previous research. This study also shows that the participants’ would like more information about stretching and that they find that other people largely affect them to exercise stretching. Further research is needed about to be able to generalize the results found in this study and to deepen the understanding of the topic.

The purpose of this essay is to examine how Elin Wägner depicts the middle-aged woman who lives in the country in Sweden, in the 1920’s. The question at issue is: What problems and what subjects for rejoicing does she raise? My aim is to try to understand the women’s situation, as well as how Elin Wägner describes the situation in her four novels from the 1920’s: Den namnlösa (1922), Silverforsen (1924), Natten till söndag (1926) och Svalorna flyga högt (1929). At the same time I intend to compare the woman of the 1920’s to the situation of women today. I am writing from a feministic literary theory called “omläsning” according to the description of Gunilla Domellöf. In other words, a re-reading of the text with new eyes, in order to let the view of the woman become more visible. The method I have used is Hans Robert Jauss’ “Rezeptionsästhetik”. I came to the conclusion that the novels describe the reality in a plain way, possibly somewhat coloured by Elin Wägner’s feministic starting point. She is commited to the public debate on problems of modern society as well as very familiar with the woman question. Her main themes are love, marriage, divorce and self-realization.           Keywords: Elin Wägner, woman, the 1920’s, the church, love, marriage, divorce, feminism

Hur kan ett klädesplagg som betyder ”tillbakadragenhet” väcka så starka känslor? Det här är en etnologisk studie om socialistfeministers normsystem och sociala kategoriseringar. Informanters berättelser om det samhälle de växte upp i och det samhälle de lever i idag, hur det formar och förklarar en föreställning om kvinnan i hijab. Med hjälp av postkolonial diskurs analyseras synen på jämställdhet och frihet. Den föreställda kvinnan i hijab kan inte komma att intervjuvas eftersom hon är just en föreställning. Den föreställningen om henne går hand i hand med den postkoloniala diskurs vi påverkas så mycket av.

Inom musikvärlden såsom i näringslivet är andelen kvinnor mycket liten högt uppe i hierarkierna. Ingen av de större konserthusen i världen leds eller har letts av en kvinnlig dirigent. Syftet med studien är att undersöka, beskriva och analysera bilden av ledarskap inom konstmusiken utifrån ett könsteoretiskt perspektiv. Studien är baserad på intervjuer med orkestermusiker, och analysen av materialet är inspirerad av reflexiv metod. Resultatet är i samklang med tidigare forskning som har visat att bilden av ledaren är bilden av en man. Det är dirigenten som står för bilden av ledaren, även om tonsättaren formellt står över dirigenten. En kvinna som dirigerar måste balansera mellan den förväntade kvinnlighet hon skall uppvisa och den manlighet dirigering kräver. Trots detta är hon fel för sin uppgift eftersom kvinnans kroppsspråk inte anses kunna manifestera musikernas inre bild av en dirigent.

Det övergripande syftet med detta examensarbete har varit att inhämta forskningsbaserad fakta för att få fram varför den muslimska kvinnan använder slöjan. Avsikten har också varit att undersöka om lärare i årskurserna 4-6 pratar om slöjan i sin undervisning om islam och vad de anser om det. Respondenterna undervisar i tre olika skolor, i två olika kommuner, och två av dem arbetar även på samma skola. Genom en litteraturstudie och kvalitativa forskningsintervjuer med lärare i årskurserna 4-6 samlades kunskaper som gav ett lämpligt underlag för att kunna uppnå syftet med arbetet och kunna besvara mina angivna frågeställningar.I arbetet har jag utgått från dessa frågeställningar som behandlas genom arbetet: Varför bär kvinnor inom islam slöja? Går lärare i årskurs 4-6  igenom den muslimska kvinnans slöja när de undervisar om islam i skolan, och i så fall hur?  Frågorna ligger som grund till arbetet och besvaras fortlöpande i arbetets intervjustudie samt forskningsstudie för att sedan knytas samman i diskussionen där jag också utverderar hur jag lyckats uppfylla dem. En slutsats som jag kommit fram till är att man i tre fall av fyra tar upp slöjan i sin undervisning om islam och att samtliga lärare anser det viktigt att belysa slöjan. Jag har även genom arbetet tagit lärdom av att det finns olika orsaker till varför den muslimska kvinnan bär slöja bland annat kan det bero på att det står i Koranen, men även att man genom att dölja sin hud samt håret undviker att locka fram en sexuell lust hos männen. / The overall aim of this study was to obtain research based facts to bring out why the Muslim women are wearing a veil. The intention has also been to examine whether teachers in grade 4-6 talk about the veil in their teaching in Islam and what they think of it. The respondents’ are teachers in three different schools two different town districts and two of them also work at the same school. Through literature studies and qualities research interviews with teachers in grade 4-6 gathered knowledge that gave a good basis to answer my questions listed.In the work, I have assumed these issues addressed by the work: Why are Muslim women wearing a veil? Do teachers in grade 4-6 go through the veil of the Muslim women in their teaching, if so, how?  These questions are the basis for this essay and are answered in the continuous work interview and research study and are bound together in the discussion where I evaluate how I manage to answer them. One conclusion that I have came up with is that in three cases out of four teachers talk about the veil in their teaching about Islam and all the teachers do also feel it is important to illustrate the veil. I have also through the essay learned that there are various reasons why the Muslim women are wearing a veil; it may be because it is in the Koran, but also by hiding their skin and hair avoids bringing a sexual desire in men.

Slöjan som hinder på arbetsmarknaden – en intervjustudie av några muslimska kvinnor i Gävle. C-uppsats i religionsvetenskap, MNR-programmet, Högskolan i Gävle 2011. För ett antal år sedan så blossade debatten upp kring huruvida kvinnor skulle få använda niqab, den klädedräkt som täcker kvinnors kropp och ansikte, allt utom ögonen på offentliga platser som i skolan. Syftet med denna uppsats var att ta reda hur beslöjade muslimska kvinnor tas emot på arbetsplatser, och huruvida deras slöja är ett hinder eller en tillgång i sammanhanget, samt hur de ser på sin identitet som sjalbeklädd kvinna i Sverige. Kvinnorna har med olika bakgrund av någon anledning hamnat i Sverige, och här skapat sig ett liv utifrån olika förutsättningar. Tillsammans med sina familjer så har de gjort en lång resa för att ta sig just hit. Deras erfarenheter av det svenska arbetslivet är få, men de ser inte slöjan som en av anledningarna till detta. Istället lyfter de fram det faktum att de inte är vana vid ett arbete, att mannen är den försörjande i familjen och att det är viktigt att ta hand om barnen. Idag så höjs såväl de generella kraven på en fullfjädrad grund och gymnasieskoleutbildning, samtidigt som krav på tidigare erfarenhet i arbetslivet och speciella kvalifikationer ständigt ökar, detta är svåra egenskaper som gör det svårt för en muslimsk kvinna av annan kultur att ta det till sig. Företagen som blivit intervjuade under intervjufasen beskriver hur de idag inte har någon slöjbeklädd kvinna anställd, och ofta väldigt få muslimska kvinnor över huvud taget. Det är svårt för en sjalbeklädd kvinna att få ett arbete och bli en del av samhällsdeltagandet idag, speciellt om kvinnan är lite äldre. De yngre beslöjade tjejerna lever ofta närmare det svenska samhället än deras mödrar gör, och chanserna till arbete ökar därför för dem. Problemet ligger ofta i arbetsgivares fördomar mot sjalbeklädda kvinnor och inte i sjalen eller religionen den är en symbol för.

No description available.

Studien syftar till att synliggöra och förstå hur kvinnliga före detta missbrukare berörs av ett förflutet liv i missbruk. Hur förhåller sig kvinnliga före detta missbrukare i den drogfria tillvaron till det förflutna missbruket och synen på framtiden? För att besvara mitt syfte och mina frågeställningar genomfördes fem kvalitativa intervjuer vilka analyserades med grundad teori som analysmetod. Studiens teoretiska utgångspunkter är identitet, genus och moderskap som tillsammans med tidigare forskning bidragit till att problematisera och fördjupa analysen. En av studiens slutsatser är att synen på sig själv både påverkas av den sociala omgivningen och samhälleliga föreställningar om rollen som mamma. Vad som även synliggörs är att trots att missbrukslivet är förbi och kvinnorna idag lever ett drogfritt liv gör sig det förflutna påmint på skilda sett. Exempelvis i interaktion med andra, i vissa sociala miljöer, men också i tanken på det gamla och i tanken på framtiden.