Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ideella organisationer arbetar med opinionsbildning och påverkansarbete mot allmänheten och politiska beslutsfattare. Jag ville se hur organisationer direkt, eller via opinion, går tillväga för att påverka ett politiskt beslut eller skapa uppmärksamhet för sina frågor. Jag ville också se hur organisationer arbetar med PR och informationsverksamhet. Metoden jag har använt mig av är kvalitativa samtalsintervjuer med fem olika ideella organisationer; Röda Korset, Rädda Barnen, Läkare utan Gränser, Amnesty International och Kvinna till Kvinna. Studien berör teorier om lobbying, opinionsbildning, intresseorganisationer samt mediers inflytande över opinion och politik. Organisationerna påpekade vikten av att ha opinionen med sig om man ville påverka politiska beslut. En viktig del i opinionsarbetet är att skapa debatt i samhället på olika sätt. Ett sätt att få uppmärksamhet kring en fråga är att genomföra en studie eller en rapport. Man arbetade även med kampanjer, utbildningar, utställningar, debattartiklar och seminarier, där man har möjlighet att bjuda in politiska beslutsfattare. När det gällde lobbyarbete skedde det både lokalt och internationellt. Organisationerna påpekade vikten att bygga personliga relationer med politiker och att vara medveten om politiska arbetsmetoder. Viktiga kontakter är massmedia, opinionsledare, regering, riksdag, kommun och landsting. Alla de ideella organisationer som jag har talat med har någon form av kontakt med beslutsfattare, i syfte att driva politiska frågor. Ofta har de många olika kontakter inom olika nivåer i politiken. För de ideella organisationerna i undersökningen är det viktigt att uppnå vissa politiska mål och att påverka politiska beslut i frågor, allt ifrån humanitär rätt, barn och äldres situation, medicinskt bistånd, till att göra något åt ensamheten och de allt glesare sociala nätverket i Sverige. Lobbying bedrivs på kommunal nivå, men är också riktad mot internationella organ som EU och FN, samt olika departement, framför allt utrikesdepartementet, men även justitiedepartementet och försvarsdepartementet. Organisationerna upplevde att de i vissa fall fick gehör för sina frågor hos politiker, men att deras frågor inte alltid låg högt på den politiska agendan. Organisationerna deltar inte institutionaliserat i den politiska påverkansprocessen, men som organiserade intressen har de i varierande grad möjlighet att påverka politiska beslut utifrån. Redaktionellt utrymme i tidningar ansågs som viktigt. Samtidigt är det angeläget att kombinera det med PR- och reklamkampanjer som ligger i tiden. Mediearbetet ansågs som mycket betydelsefullt av de ideella organisationer jag talade med och man är inriktad på att ha en hög servicenivå gentemot journalister. Organisationerna hade varierande genomslag i media och särskilt de mindre organisationerna påpekade att de gärna ville ha större täckning. Man påpekade också vikten av att vara kreativ och innovativ i sina påverkansförsök.

Kvinnan kan du sälja igen -och- igen -och- igen, tills hon är död. Så säger Iluta Laca, ordförande i Martacenter i Riga och en av deltagarna på Palmedagarna i Västerås under hösten 2005. Laca arbetar med att hindra att flickor hamnar i trafficking men även med att rehabilitera redan utsatta. Trafficking är inget nytt fenomen, redan under 1800-talets senare hälft fanns det prostituerade från Europa i Buenos Aires och i Indien. Detta kallas för den ”vita slavhandeln”. Den ersattes senare av den ”svarta slavhandeln” som kan delas in i fyra vågor och handlar om kvinnor som kommit till västvärlden. I den första vågen kom kvinnorna från Asien, i den andra från Sydamerika och i den tredje från Afrika. Nu i den fjärde vågen kommer kvinnorna från Central- och Östeuropa. Det fanns knappast några kvinnor från dessa länder före 1992. Enligt FN kan så många som 2 miljoner människor per år falla offer för trafficking. Uppskattningsvis tjänar de kriminella grupperna 7 miljarder dollar per år på verksamheten. Då handlar det inte bara om trafficking för sexuella syften utan t.ex. även arbetskraftsexploatering. Vinsterna i trafficking är jämförbara med smuggling av droger och vapen. Den stora förtjänsten med trafficking, både den i sexuellt syfte och arbetskraftsexploatering, ligger bland annat i att människor kan säljas om och om igen. Den här uppsatsen handlar om hur fem olika organisationer i Sverige diskuterar fenomenet trafficking av kvinnor för sexuella ändamål. Det empiriska materialet i studien består av intervjuer med representanter från organisationerna Kvinna Till Kvinna, Kvinnoforum, Palmecentret, Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) och Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS). Även tryckt material från organisationerna som tar upp fenomenet finns med i empirin.

Abstract In the 1970s women started to be taken specifically into consideration when talking about development. Over time several approaches appeared where the focus varied from integrating women into existing structures in society (Women In Development (WID)) to changing the socially constructed gender roles (Gender And Development (GAD)). The latter was accepted by the international community in 1995. In 1993 a Swedish organisation who called themselves Kvinna till Kvinna (KtK) was founded with the goal to help and support women in conflicted countries to become equal to the male population. An organisation that was founded almost simultaneously as the gender approach was accepted into the international community - which approach would they go for? Which approach seemed to be the best in order to achieve equality? According to an ideology analysis of KtK's activity reports from 1994 to 2012, which was performed in this thesis, KtK seemed to have started out closer to the WID approach for a short time span, while rather quickly moving towards the GAD approach with which they have held on to date.

In this paper the author has read and compared The Poetical Edda, and Margaret Clunies-Ross' book, Prolonged echoes: Old norse myth in medieval northern society(1998). The aim of this paper is to offer alternative interpretations to the ones Clunies-Ross has made by drawing on The Poetical Edda and other sources. Margaret Clunies-Ross' interpretations left much unaccounted for by giving one-sided analyses of love, marriage, status and family relations. She simply focused on the female as the one who gets undermined in all of these categories. Modin finds that this is a very narrow perspective of the gender dynamics in Norse mythology, especially after reading The Poetical Edda. She is not alone in her opinion. There is much evidence that contradicts Clunies-Ross' theories which the author of this paper aims to clarify by offering new perspectives on these texts. She also gives the reader examples of parts in Norse mythology that are not only interpreted differently from Clunies-Ross, but also several other authors, such as Catharina Ingelman-Sundberg, Peter Andreas Munch, John Lindow et cetera.

Uppsatsen undersöker Vera Nilssons liv och konstnärskaputifrån hennes sociala position som kvinna och ensamstående mor. Nilsson föddes 1888 och debuterade som konstnär 1917. 1921 föder hon dottern Catharina, även kallad Ginga. Under en fjortonårsperiod avporträtteras dottern frekvent och Nilssons barnporträtt får stor uppmärksamhet. Studien har en historigrafisk ansats och undersöker kvinnors villkor inom det konstnärliga fältet. / The thesis examines Vera Nilsson's life and artistry from her social position as a woman and single mother. Nilsson was born 1888 and debutated as an artist 1917. 1924 she gives bearth to her daughter Catharina, also called Ginga. During a period of fourteen years the daughter is often seen in her work and Nilsson's portraits of children gets a lot of attention.The study has an historiographical approach and investigates women's condition within the artistic field.

Syftet med denna studie var undersöka varför kvinnor söker sig till sjöfartshögskolor, vilka förväntningar som finns hos de kvinnliga sjöbefälsstudenterna inför och under utbildning och hur de blivit bemötta i sina studier och yrkesval. Studien sökte även svar på vad som motiverat och eventuellt oroat kvinnorna i deras studier och vid tanken på en framtida karriär till sjöss. Som metod valdes en enkätstudie, med kvinnliga studenter vid de två svenska sjöfartshögskolorna som urvalsgrupp. Resultatet visar att svenska kvinnor i större utsträckning låter sitt yrkesval drivas av det man lockas till än det man har erfarenhet av och att svenska kvinnor jämfört med polska kvinnor är beredda på att pröva ett yrke som man har ingen eller liten erfarenhet av. Svenska kvinnliga studenters familjer ställer sig i större utsträckning positiva till deras studieval jämfört med de polska kvinnornas familjer. Både de svenska och polska kvinnorna upplever en problematik att förena familjeliv och karriär till sjöss. Svenska kvinnor känner i betydlig större utsträckning än polska kvinnor psykiska påfrestningar under sin praktik. / The study aimed to investigate why young Swedish women applies for maritime academies, thier expecations before and during beginning their studies and how their surroding reacted to their chosen field of study. This study also aimed to investigare what motivations and possible fears the female students have during their studies and at the thought of a future career at sea. For the study, a questionnaire survey was selected as method, with target group consisting of all female marine officer students at Linnéaus University and Chalmers University of Technology. The result showed that Swedish female students tend to enter the maritime academies based on feelings, rather than experience, and that Swedish female students are more willing than Polish female students to try a profession they have non or little experience of. The Swedish students families are in greater occurrence approving their chosen filed of studies. Both Swedish and Polish students expected to experience problems in uniting a career at sea with family life. A very low amount of the Swedish students aimed to become a senior officers or a Captians in the future. A large group of the Swedish students experienced psychical challenges during their internships.

Bakgrund: En av tre kvinnor i europeiska Unionen (EU) har upplevt psykisk misshandel av en partner. sjuksköterskan kan ställas inför flera olika etiska dilemman om våld-i-nära relations-problematik kommer fram i mötet med en misshandlad patient. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors strategier och handlingsberedskap i mötet med den misshandlade kvinnan i den psykiatriska vården. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Resultat: Åtta sjuksköterskor inom psykiatrin mellan 26-67 år deltog i studien. Självutveckling, tillit, och debriefing var viktiga strategier i mötet med den våld-i-nära-relationsutsatta kvinnan. Självutveckling handlade om behovet av temadagar och vikten av självinsikt. Tillit handlade om att vara närvarande, miljöns och timingens betydelse, samt att våga fråga om våld-i-nära-relation. Debriefing handlade om hur sjuksköterskan hanterade och gick vidare med svaren, och om betydelsen av kollegialt samarbete och egenterapi. Konklusion: Sjuksköterskor använder sig av flera strategier i mötet med den våldsutsatta kvinnan inom psykiatrin, men uttrycker ett behov av vidareutbildning, alltifrån temadagar till längre utbildningar.

Bakgrund: Hos kvinnor är bröstcancer den vanligaste cancerformen. Att genomgå bröstcancer och dess behandling påverkar kvinnan på många sätt. De går igenom utseendemässiga, sociala, intima och fertila förändringar. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av förändrad identitet vid bröstcancer och dess behandling. Metod: En litteraturbaserad studie där tolv kvalitativa artiklar analyserats med inspiration av manifest innehållsanalys. Databassökning genomfördes i Cinahl, PubMed och PsykINFO. Resultat: Bröstcancer och dess behandling är en utmaning för den kroppsliga integriteten och kan ses som ett hot mot kvinnligheten. Tre huvudkategorier identifierades: en existentiell identitetskris, förlust av tidigare identitet och att möta andra med sin förändrade identitet. Diskussion: I diskussionen diskuteras hur behandlingen och biverkningar påverkar kvinnan, hur den förändrade kroppen hotar kvinnligheten och könsrollen. Hur samhällets stereotypa bild om vad kvinnligt är och hur den påverkar kvinnorna att hantera förluster. Det diskuteras även hur sjuksköterskan bör bemöta dessa kvinnor. Konklusion: Att få diagnosen bröstcancer väcker starka känslor hos de drabbade och kommer att påverka kvinnorna och deras liv under lång tid och på många plan. Mer forskning skulle behöva göras inom området på hur vi kan hjälpa dessa patienter att hantera förändringarna som sjukdomen och behandlingen medför. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women. To suffer through breast cancer and the treatment of it is affecting woman in many ways. Aim: To describe women’s experience of a changed identity when facing breast cancer and its treatment. Method: A literature-based study composed by twelve qualitative articles analyzed with manifest content analysis. Database searching via Cinahl, PubMed and PsykINFO. Results: Breast cancer and its treatment is a challenge for the physical integrity and can be seen as a threat to femininity. Three main categories were identified: an existential identity crisis, the loss of former identity and the meeting of others with altered identity. Discussion: Brought up is how the treatment and side-effects affect women. How the changing body threatens femininity and gender role is also discussed. Society’s stereotypical images of what is feminine make it difficult for women to lose hair or a breast. Conclusion: To be diagnosed with breast cancer brings up many emotions and will affect women for a long time. More research in the area could help these patients to cope with the changes that the cancer and its treatment involves.

Denna kandidatuppsats undersöker hur kvinnans utveckling och sökande efter identitet har gestaltats i tre svenska utvecklingsromaner. Romanerna är Hagar Olssons Chitambo (1933), Inger Alfvéns Dotter till en dotter (1976) samt Therese Bohmans Den andra kvinnan (2014). Uppsatsen fokuserar främst på två teman i undersökningen av de kvinnliga protagonisternas utveckling. Dessa teman är relationen till det motsatta könet samt kvinnans egen sexualitet.

Syftet med uppsatsen är att skapa en djupare förståelse för den kvinnliga brottsligheten i Karlstad under perioden 1914–1920. Arbetet grundas på kvantitativ metod men har även inslag av kvalitativ metod. Den teoretiska grunden för uppsatsen är Yvonne Hirdmans genusteori som kompletteras av tre kriminologiska teorier. Källmaterialet som används i uppsatsen är Karlstads Stadsfiskal, Rotel över brottmål, 1914–1920 med beteckning CIII:15–21 som finns tillgängligt på Värmlandsarkivet i Karlstad. Uppsatsens resultat är att kvinnor begick en variation av brott som skiftade varje år. Männen hade fyra största brottstyper som återkom varje år nämligen fylleri, förargelseväckande beteende, fylleri under sabbat samt förseelse. De tre oftast förekommande brott hos kvinnor är förseelse, fylleri och stöld. Det straff som tilldelades oftast för både män och kvinnor är böter och båda könen hade ett högt antal frikända personer. Det som skiljer könen åt gällande straff är att till stillnad från männen var det väldigt få kvinnor som straffades med straffarbetet och fängelsestraff. / The purpose of this paper is to enable a deeper understanding of female criminality in Karlstad between 1914-1920. The work primarily uses a quantitative method, but also draws slightly from qualitative method. The theoretical basis for this essay is Yvonne Hirdman’s gender theory, which is supplemented by three criminology theories. The source material that has been used in this paper is Karlstad Stadsfiskal, Rotel över brottmål, 1914-1920 with designation CIII: 15-21 which is available at Värmland’s Archive in Karlstad. The result of this paper is that women committed a variety of crimes, that shifted every year, while men had four different crime types that recurred every year; namely drunkenness, disorderly conduct, drunkenness during the Sabbath, and misdemeanor. The three most common crimes amongst women were misdemeanor, drunkenness and theft. The most common punishment for both sexes was fines, and both sexes also had a high amount of acquittals. The biggest difference between the punishment of men and women was the fact that women were much less likely to be sentenced to prison or hard labour.