Bakgrund Våld i nära relationer är ett världsomfattande problem som främst drabbar kvinnor och innefattar fysiskt, sexuellt och psykiskt våld. Sjuksköterskan är ofta den första som möter dessa kvinnor i vården och har ett stort ansvar att identifiera dem. Nationella och globala riktlinjer för hanterandet av de våldsutsatta finns, trots detta missas utsatta kvinnor att fångas upp. Uppsatsen hade sin teoretiska grund i det vårdande mötet. Syfte Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera och vårda kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metod En litteraturstudie baserad på åtta kvalitetsgranskade kvalitativa och kvantitativa studier, tagna från databaserna Cinahl och PsycINFO. Artiklarna analyserades med hjälp utav en integrerad analys. Resultat Resultatet visade att sjuksköterskor erfor att bristande kunskap, otillräcklig utbildning och ogynnsamma arbetsförhållanden var anledningen till att kvinnor inte identifieras. Tiden var en viktig aspekt, vissa menade att tid fanns medan andra menade att tiden var en bristande faktor. Slutsats Uppsatsens resultat visade att sjuksköterskor runt om i världen behövde bättre förutsättningar i form av träning ute i verksamheten, men också tydligare riktlinjer och verktyg. Vidtas dessa förbättringar, kan hanterandet av frågan om våld i nära relationer underlättas och fler våldsutsatta kvinnor identifieras i ett tidigare stadie.

Det finns individuella variationer för när den gravida kvinnan börjar känna fosterrörelser, vanligtvis i graviditetsvecka 18 till 20. Fostrets rörelsemönster är unikt och kan spegla den intrauterina hälsan. Det finns en föreställning om att fostret rör sig mindre i slutet av graviditeten eftersom utrymmet i livmodern minskar. Forskning inom området har inte funnit några bevis för att det skulle vara så. Barnmorskan har en viktig uppgift att ge information om fosterrörelser till gravida. I Sverige är rekommendationen att alla gravida kvinnor ska få information om fosterrörelser från graviditetsvecka 24. Gravida ska uppmuntras att ta kontakt med vården vid upplevelse om minskade fosterrörelser, konsekvenserna kan bli allvarliga om minskade fosterrörelser inte handläggs adekvat. En riskbedömning kan vara till hjälp för att identifiera de foster som inte mår bra och som löper risk att skadas eller dö. I Sverige föds omkring tre till fyra barn döda av 1000 födda barn. Den svenska mödrahälsovården har haft betydelse för att minska andelen barn som dör före födelsen.  Syftet var att belysa hur gravida kvinnor upplever och beskriver fosterrörelser. En litteraturstudie valdes som metod. Databassökning genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL och resulterade i 16 inkluderade vetenskapliga artiklar publicerade åren 2011 till 2020. Dataanalysen utfördes med hjälp av integrerad analys.  Resultatet redovisas i tre huvudkategorier; fosterrörelser i tredje trimestern, yttre faktorer som påverkade upplevelsen av fosterrörelser och fosterrörelser före intrauterin fosterdöd. Karaktären på fostrets rörelser förändrades i samband med graviditetens fortskridande, från frekventa sparkar till mer ihållande och rullande rörelser. Under tredje trimestern upplevde de flesta kvinnor att fosterrörelserna ökade i styrka och frekvens. Yttre faktorer påverkade kvinnors upplevelser vilket resulterade i att kvinnor upplevde ökade fosterrörelser i slutet av dagen och under natten. Kvinnans position påverkade också upplevelsen av rörelserna då sittande eller liggande ställning innebar starkare fosterrörelser. Den vanligaste förändringen som kvinnor upplevde före intrauterin fosterdöd var minskade och svagare fosterrörelser. Flera kvinnor upplevde även en enstaka episod av mycket kraftfulla fosterrörelser före intrauterin fosterdöd. Slutsatsen var att kvinnor upplever en stor variation av fosterrörelser och beskriver dessa med olika ord. Majoriteten av kvinnorna uppvisade god kännedom om fostrets rörelsemönster och kunde återge detaljerade beskrivningar av sina upplevelser. Det är viktigt att barnmorskan i sin bedömning av fosterrörelserna alltid utgår från varje kvinnas subjektiva upplevelse, då varje fosters rörelsemönster är unikt. / There are individual variations for when the pregnant woman starts to perceive fetal movements, usually in pregnancy week 18 to 20. The pattern of the fetus movements is unique and can reflect intrauterine health. There is an idea that the fetus moves less at the end of pregnancy as the space in the uterus decreases. Research in this area has not found any evidence that this is the case. The midwife has an important task/mission/assignment to provide information about fetal movement. The recommendation in Sweden is that all pregnant women should receive information about fetal movement from pregnancy week 24. Pregnant women should be encouraged to contact healthcare if they experience reduced fetal movements, as the consequences can be serious if reduced fetal movements are not handled properly. A risk assessment can be helpful to identify fetuses that are not being well and who are at risk of injury or death. In Sweden, approximately three to four out of 1000 children are born dead. The Swedish maternal health care has been important in reducing the proportion of children who die before birth. The aim was to illustrate how pregnant women experience and describe fetal movements. A literature study was chosen as a method. Database search was performed in the databases PubMed and CINAHL and resulted in 16 included scientific articles published between the years 2011 to 2020. The data analysis was performed using an  integrated analysis. The result is presented in three main categories; fetal movements in the third trimester, external factors that affected the experience of fetal movements and fetal movements before stillbirth. The first fetal movements gave a new feeling and were perceived as soft.  As the pregnancy proceeded the character of the fetus movements changed, from frequent kicks to more persistent and rolling movements. During the third trimester, most women experienced that fetal movements increased in strength and frequency. External factors affected women's perception, which resulted in women experiencing increased fetal movements at the end of the day and during the night. Maternal position also affected the perception as sitting or lying position meant stronger fetal movements. The most common change that women experienced before stillbirth was decreased and weaker fetal movements. Several women also experienced a single episode of very powerful fetal movement before stillbirth.  The conclusion of this study is that women experience a great variety of fetal movements and describe these in different words. The majority of the women in this literature review showed good knowledge of the fetal movement pattern and were able to give detailed descriptions of their experiences. As every fetus movement pattern is unique, it is important that the midwife take the woman’s subjective experience of fetal movement into consideration.

Globalt sett uppskattas att det årligen föds omkring 15 miljoner för tidigt födda barn, vilket innebär att de föds före graviditetsvecka 37. Beroende på hur tidigt förlossningen sker ser vården olika ut, men majoriteten av de för tidigt födda barnen vårdas på en neonatalvårdsavdelning. Att amma spädbarn är viktigt och anses idag vara en global folkhälsoangelägenhet på grund av bröstmjölkens överlägsna egenskaper för att främja hälsa hos mor och barn. Bröstmjölk är av ännu större vikt för de prematura barnen och bör ses som en del i behandlingen eftersom den bidrar både till barnets utveckling och hälsa samt minskar risken för olika sjukdomstillstånd, exempelvis nekrotiserande enterokolit [NEC] och neonatal sepsis. Majoriteten av nyblivna mödrar har en önskan och en intention om att amma sina barn. Den prematura amningen innebär dock stora utmaningar för de nyblivna mödrarna, och att pumpa brösten på bröstmjölk betraktas vara en del av den prematura amningen. Barnmorskor har en viktig roll i att stötta kvinnor som önskar amma sina barn. Att amma är en fråga om mänskliga rättigheter och bör skyddas och stödjas till förmån för både barn och mödrar. Syftet med detta arbete var att beskriva kvinnors upplevelser av att amma det prematura barnet. Metoden som användes för att besvara föreliggande syfte var en litteraturöversikt. Sammanlagt inkluderades totalt 17 vetenskapliga studier till resultatet, alla dessa var kvalitativa studier. I resultatet identifierades två huvudteman, dessa var Känslor & beteenden och Omgivningens betydelse för erfarenheten. Till dessa kunde även olika underkategorier identifieras. Till Känslor & beteenden urskildes underkategorierna delaktighet/ medverkan, drivkraften och känsla av ovisshet. Till Omgivningens betydelse för erfarenheten urskildes underkategorierna försvårande omständigheter, stödjande omständigheter samt ett nödvändigt ont. Resultatet påvisade att upplevelsen av att amma det prematura barnet frambringade mycket känslor hos kvinnorna och var en stor utmaning. Känslorna reflekterade situationen av att amma och pumpa brösten på bröstmjölk, men rörde sig även om deras identitet som mor och kvinna. Möjligheten att bidra till vården av sitt barn var också en stark drivkraft. Beroende på stöd, bemötande av personalen och omgivningen, men även kunskap och tidigare erfarenheter hos kvinnorna varierade upplevelsen av att amma det prematura barnet. Både positiva och negativa känslor lyftes fram. Tydligt var dock att för att lyckas med att amma det prematura barnet krävs det stöd och uppmuntran från sin omgivning, men även hängivenhet från kvinnan själv. Kunskap om bröstmjölkens fördelar för deras barn gjorde att majoriteten av kvinnorna kämpade på trots svårigheterna som fanns till följd av den prematura födelsen. Sammanfattningsvis visade det sig att upplevelsen av att amma det prematura barnet är ambivalent. Situationen kräver hängivelse, uppbackning och målmedvetenhet. Upplevelsen skuggades ofta på grund av brister i vården och bemötandet från personal. Många kvinnor var dock entusiastiska och upplevde att situationen, trots många försvårande omständigheter, var värdefull. De såg det som ett tillfälle att få vara nära sitt barn och där grunden för deras relation etablerades.

I den här uppsatsen undersöker vi tre olika format av material som används i religionskunskap i grundskolans årskurs 1-3 utifrån ett normkritisk perspektiv. Syftet är att undersöka framställningen av några marginaliserade grupper som i denna studie består av barn, kvinnor och personer med funktionsvariation. De marginaliserade gruppernas framställning kommer att kontrasteras mot profeterna Moses, Jesus och Muhammeds framställning i samma undervisningsmaterial. Analysen av materialet har utgått ifrån Kevin Kumashiro forskning om anti-förtryckande pedagogik, samt Tiina Rosenbergs redogörelse av inkludering och exkludering. För att uppnå syftet har vi använt oss av en kvalitativ analys för att få en djupare förståelse av innehållet i undervisningsmaterialen. Vi har dessutom kompletterat med en kvantitativ analys för kunna urskilja explicita mönster som eventuellt förekommer i undervisningsmaterialet. I både metoderna av analyserna har vi utgått från ett vidgat textbegrepp genom att analysera till exempel både text och bild. Via den kvalitativa analysen har vi undersökt hur marginaliserade grupper inkluderas eller exkluderas i undervisningsmaterialet. Via den kvantitativa analysen har vi fått en överblick av hur ofta vissa intersektionella grupperna av de marginaliserade grupperna förekommer i undervisningsmaterialet.  Utifrån analysen framställs de marginaliserade grupperna på olika sätt bland undervisningsmaterialen. Tillfällen som barn blir inkluderade är störst bland de marginaliserade grupperna. Tillfällen för inkludering av kvinnor har en tendens att förfalla med vissa specifika kvinnoroller, till exempel kvinnor som mödrar. Personer med funktionsvariationer förekommer nästan inte alls i undervisningsmaterialet.

I uppsatsen undersöks en grupp invandrarkvinnors genuskontrakt. Kvinnorna läser svenska som andraspråk B på Komvux. Syftet är att studera huruvida ett traditionellt genuskontrakt håller dem tillbaka från högre studier. Vidare vill jag veta hur kvinnorna upplever sin studiesituation, varför de läser kursen, om undervisningen lever upp till styrdokumentens intentioner samt om dessa intentioner är i paritet med kvinnornas önskemål och förväntningar på undervisningen. Studien genomfördes med hjälp av fem kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet visar att det inte är fråga om ett traditionellt genuskontrakt, utan att det i stället i kvinnornas genuskontrakt återfinns krav på att de bör studera. Dessa krav i kombination med många års studier i såväl hemlandet som Sverige resulterar i studietrötthet. Många av kvinnorna vill därför inte studera vidare utan hellre arbeta. Vidare visar studien att kvinnornas förväntningar och önskemål är i paritet med styrdokumenten. Däremot lever undervisningen inte helt upp till styrdokumentens intentioner.

"Jag klippte luggen som Mia Wallace" is a portrayal and exploration of memories from my late teenage years. I felt strong emotions during that time without knowing where they came from. As an 18-year-old, I wanted to be seen as sexy and cool, fit into a social group, and create my identity as a young woman. That time of my life fascinates me. My degree project consists of a film with fragments of memories that play in a loop. I have worked in stop-motion animation, focusing on the expression that the soft clay gives my character. In parallel, I have, in my writing, connected these fragments to gender studies. This has helped me gain a better understanding of my 18-year-old self.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur före detta kriminella kvinnor upplever samhällets attityder gentemot deras roll som kvinna och kriminell. Uppsatsen ämnar vidare att undersöka hur det utifrån kvinnors perspektiv kan anses vara skamfullt att begå brottsliga handlingar och på vilket sätt, samt bringa en ökad förståelse för hur det är att vara kvinna och kriminell utifrån samhällets normativa förväntningar. För att besvara studiens syfte har det genomförts sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer med kvinnor som tidigare levt en kriminell livsstil för att ta del av deras känslor, upplevelser samt erfarenheter kring ämnet. Uppsatsens teoretiska ramverk består av Beckers stämplingsteori, Goffmans teori om stigma samt genusteorin doing gender. Teorierna bidrar med förståelse för hur könsroller konstrueras och upprätthålls samt hur kriminella kvinnor stigmatiseras till följd av att de inte lever upp till samhällets normativa förväntningar. Studiens slutsats är att kvinnorollen, och ännu mindre modersrollen, är förenlig med kriminalitet enligt samhällets normativa förväntningar. Att som kvinna begå brott och leva en kriminell livsstil har i studien visat sig vara associerat med en viss skam, dels från kvinnorna själva, dels från samhället. Detta empiriskt grundade fynd bidrar till att fylla kunskapsluckan med ökad förståelse för hur det är att vara kvinna och kriminell i dagens samhälle.

Denna uppsats handlar om vilka föreställningar fem kvinnor inom de människoförändrande organisationerna har om sitt ledarskap. Organisationerna som jag har valt är socialtjänst, kriminalvård samt skola. Kriterierna för de kvinnor som valdes till studien, var att de skulle ha en ledande roll inom den organisation som de är verksamma. De centrala frågeställningar handlar om vilka upplevelser kvinnorna har av sitt ledarskap och ledarskap generellt, men även vad det var som gjorde att de valde att bli ledare. Andra aspekter som tas upp är anledningar till varför det finns så få kvinnor som är ledare, samt hur de ser på denna maktaspekt som ett ledarskap medför. / This essay is about what conception five women within the Human Service Organization have about their leadership. The chosen organizations are social services, correctional treatment and school. The criteria for the women who were chosen for this essay, was that they had to have a leading role within the organization that they are active. The central question of the essay has to do with the experiences of the women’s leadership and leadership in general, but also what it was that motivated them into becoming a leader. Other aspects in the essay have to do with the reason of why there are so few women who are leaders, and also how the deal with the aspect of power which comes with leadership.

Byggbranschen har länge präglats av en mansdominans men har de senaste decenniet  omfattats av allt fler kvinnor. Trots fler kvinnor i branschen är den fortfarande starkt dominerad av män vilket framgår i intervjupersonernas upplevelser och erfarenheter. Syftet med denna studie är att belysa kvinnors upplevelser och erfarenheter av byggbranschen relaterat till deras kön. Frågeställningarna riktade sig mot just erfarenheter av branschen men även reaktioner från omgivningen. Studiens teoretiska perspektiv grundar sig i Pierre Bourdieus begrepp habitus och symboliskt våld. Även Judith Butlers teorier performativitet och diskursiv praktik ligger som underlag för att belysa ämnet kvinnor i byggbranschen. Den kvalitativa studiens underlag består av sju semistrukturerade intervjuer med kvinnor som arbetar i byggrelaterade branscher. Det är informanter från måleri, svetsning samt VVS. Studiens resultat belyser olika typer av fördomar som kvinnor utsätts för. Dessa fördomar synliggörs i upplevelser och erfarenheter som kvinnorna vittnar om. Dessutom upplevde de en viss särbehandling relaterat till deras kön då de ofta blir ifrågasatta och utfrysta. Resultatet pekar på hur branschen är utformad för specifikt män, då bristen av arbetskläder och annan utrustning inte anpassats för den kvinnliga kroppen. Informanterna upplevde även särskilda reaktioner från kollegor och kunder på arbetsplatsen relaterat till deras kön. Kvinnorna tolkar denna reaktion som att en arbetande kvinna i byggbranschen anses vara annorlunda. Slutligen kan studiens resultat användas för att belysa dessa ojämlikheter som branschen tillämpar vilket i resultatet presenteras som en viktig del av byggbranschens förändringsprocess. Målet för samtliga informanter är fortsatt att förändra branschen genom att etablera en mer könsneutral arbetsplats anpassad efter alla.

Abstrakt Bakgrund I relationer som utsätts av pressen av en part som blir sjuk kan dynamiken ändras. De roller paret haft i relationen innan sjukdomen kan ändras i takt med sjukdomsförloppet. Rollen som partner kan skifta och ändras till vårdare där synen på den sjukdomsdrabbade förblir just en sjuk person som måste omhändertas. Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor världen över och på grund av ändrade levnadsvanor räknar man med att antalet personer som insjuknar i sjukdomen kommer att öka. Många förändringar sker både psykiskt och fysiskt för kvinnor som drabbats av cancer. Syfte Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av relationen till sin partner efter en bröstcancerdiagnos. Metod En litteraturstudie genomfördes där tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar som svarade an mot syftet inkluderades efter en systematisk sökning i databaserna PubMed och Cinahl. De inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat Analysen resulterade i sex slutkategorier: Att dynamiken i relationen påverkades, Att synen på den kroppsliga förändringen samt det intima samlivet förändrades, Att sätta sig in i den andres roll och dela förståelse samt upplevelser, Att vilja prioritera sig själv, Att partner erbjöd mer eller mindre stöd, samt Att kommunikationen förändrades efter diagnos. Slutsats Sjuksköterskan behöver fokusera på personcentrerad vård och även inkludera partner i vården kring kvinnor för att de ska kunna tillgodose det stöd kvinnor behöver. Fokus bör vara kvinnors subjektiva upplevelser och hela relationen, inte bara det intima förhållandet.  Nyckelord: Bröstcancer, inifrånperspektiv, kvinna, kvalitativ, omvårdnad, partner, relation.