Denna studie handlar om kvinnors chefskap och motstånd som de upplevt i kvinno- och mansdominerade organisationer i Sverige. Undersökningen omfattar sammanlagt fem kvinnliga chefer. Där tre kommer från kvinnodominerade organisationer och där två kommer från mansdominerade organisationer.  Studien visade på att alla kvinnliga chefer upplevt någon typ av motstånd samt att motståndet som alla respondenter upplevt på sina arbetsplatser såg lite olika ut beroende på vad de jobbade med. Kvinnors upplevelser av motstånd mot sitt chefskap tolkades utifrån teorin symbolisk interaktionism, genom teoretikerna George Herbert Mead och Erving Goffmans olika perspektiv samt genom Berit Ås och hennes fem klassiska härskartekniker. Det fanns dock mer skillnad mellan mans- och kvinnodominerade organisationerna än vad det fanns likheter. Eftersom det var fler kvinnor som var chefer i de kvinnodominerade organisationerna och det var färre kvinnor som var chefer i de mansdominerade organisationerna. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det inte är könet som bestämmer vem man är som chef utan att det har att göra med hur man är i uppförandet som chef mot sina anställda. Chefsegenskaperna ansågs vara viktigare än könet. / This study is about women's leadership and resistance that they experienced in female- and male-dominated organizations in Sweden. The survey covers a total of five female managers. Where three come from female-dominated organizations and where two come from male-dominated organizations. The study showed that all female managers experienced some type of resistance and that the resistance that all respondents experienced in their workplaces looked a little different depending on what they worked with. Women's experiences of resistance to their leadership were interpreted based on the theory of symbolic interactionism, through the different perspectives of theorists George Herbert Mead and Erving Goffman, and through Berit Ås and her five classic ruler techniques. There were more differences between the male- and female-dominated organizations than there were similarities. Because there were more women who were managers in the female-dominated organizations and there were fewer women who were managers in the male-dominated organizations. The majority of women thought that it is not gender that determines who you are as a manager, but that it has to do with how you behave as a manager towards your employees. Managerial qualities were considered more important than gender.

Endometrios är en kronisk sjukdom som beror på att livmoderslemhinnan växer utanför livmodern. Sjukdomens beskrivs som en osynlig kvinnosjukdom. Endometrios kan innebära en negativ inverkan på kvinnans dagliga liv och livskvalité. Trots stor omfattning av tidigare forskning kring ämnet upplever kvinnor att hälso- och sjukvården och samhället saknar kunskap kring sjukdomen. Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios. Metoden för studien är en litteraturöversikt som grundar sig i nio kvalitativa studier. Resultatet utgörs av tre huvudteman och åtta underteman. Endometrios beskrivs som ett hinder i det dagliga livet för många av kvinnorna. Den fysiska smärtan begränsade dem i sociala relationer, betydelsefulla aktiviteter och arbetsliv. Symtomlindringen var ofta stark smärtlindrande medicin vilket gav negativa biverkningar såsom trötthet. Kvinnorna upplevde sig ensamma med sin sjukdom eftersom varken vården eller närstående förstod deras lidande. Det fanns en osäkerhet kring att kunna få biologiska barn eller att aldrig veta när och hur nästa smärtskov skulle bryta igenom eller te sig. Diskussionen lyfter tre huvudfynd: vårdens avgörande roll, ensamhet och framtid. Sjuksköterskan som möter dessa kvinnor måste besitta kunskap, ha förståelse och tillämpa ett respektfullt bemötande. Historiskt sett har kvinnans röst vid sjukdom inte blivit hörd. Det diskuterades kring samhällets stigmatisering och kvinnosjukdomar. Kronisk sjukdom kan innebära en förändrad framtid som den drabbade måste lära sig leva med.

Introduktion: Abdominell rektusmuskeldiastas (RD) är ett resultat av en fysiologisk process som uppstår hos gravida kvinnor och kännetecknas av utvidgning av bindväven i linea alba, vilket innebär att det uppstår ett ökat avstånd mellan rektusbukarna. Många kvinnor med RD har också ont i bäcken, rygg och buk med negativa hälsokonsekvenser. Att samma kvinnor har både RD och symtom har gjort att besvären ansetts vara relaterade, men detta är inte helt klarlagt. Området är inte tillräckligt beforskat och kliniska riktlinjer eller rekommendationer för prevention och behandling saknas. I dagsläget finns en kunskapslucka om hur RD påverkar smärta och funktion. Syfte: Hos kvinnor som upplever nedsatt funktion, smärta och ökad rektusdiastas efter graviditet och som av en fysioterapeut förskrivs anpassad bål- och bäckenbottenmuskelträning undersöka träningseffekt genom utfallsmåtten smärta och funktion. Metod: En SSED med A-B design där fem kvinnor deltog. Efter undersökning av fysioterapeut förskrevs egenträningen med bål- och bäckenbottenmuskel övningar. Träningen genomfördes under 5,5 veckor med 11 mättillfällen. Utfallsmåtten var Numeric raiting scale (NPRS) och Patientspecifik funktionell skala (PSFS). Analysmetoderna var celerationslinje, två standardavvikelse band samt binomialtest. Resultat: Analysmetoderna för NPRS visade olika resultat hos fyra deltagare. Hos en deltagare sågs ingen förbättring. Analysmetoderna för PSFS visade olika resultat hos fyra deltagare. Hos en deltagare sågs en förbättring i samtliga analysmetoder. Slutsats: Det går inte att dra några entydiga slutsatser utifrån de sammanlagda undersökningsresultaten.

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor där tillvägagångssättet kirurgi är den främst förekommande behandlingsformen. Kroppen utformas av flera dimensioner och samhällets syn på kvinnlighet kan påverka hennes upplevelse av hälsa. Begreppet hälsa är individuellt och kan ses utifrån ett livsvärldsperspektiv. Kroppsbilden är något som vårdpersonal kan sakna kunskap om, därför är det av vikt att belysa den för att främja hälsa och välbefinnande. Därför kommer kvinnors upplevelse av sin kroppsbild efter kirurgisk bröstcancerbehandling belysas genom en integrerad sammanställning av kvalitativ forskning. Litteratursammanställningen belyser en känslomässig påverkan då kvinnan upplever kroppsbilden som förändrad där det var en process att acceptera kroppen. Även en förändrad kvinnlighet och sexualitet framkom. Slutligen belyses de livsförändringar som uppkom i samband med den förändrade kroppsbilden efter bröstcancerbehandlingen. Genom stöttning kring kroppsbilden och upplevelsen kan sjuksköterskan bidra till hälsa och välbefinnande för kvinnan, vilket kan medföra en hållbar utveckling då riskerna som social isolering minskas. Vidare kan sjuksköterskan försöka förstå kvinnans upplevelse utifrån livsvärlden då en acceptans kring sin kropp kunde uppnås om känslorna stod i balans i relation till kroppsbilden. Fortsatt forskning avseende kvinnans upplevelse av kroppsbilden är betydelsefullt ur ett hållbarhetsperspektiv, då vårdandet kan utvecklas i samband med kirurgisk bröstcancerbehandling.

Bakgrund: Våld i nära relation erkänns idag som ett allvarligt folkhälsoproblem och en kränkning av mänskliga rättigheter. Det finns ett stort mörkertal för kvinnor som lever med våld i nära relation. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har enligt lag en skyldighet och ett ansvar i att möta och vårda dessa kvinnor.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation.   Metod: Allmän litteraturöversikt med systematiska sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet gav två kategorier och fyra underkategorier som visade att sjuksköterskor upplevde mötet med våldsutsatta kvinnor som emotionellt utmanande. Det fanns stora kunskapsluckor och osäkerheter både kring rutiner och skyldigheter, men även angående hur man upptäcker våldsutsatthet hos kvinnor.   Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att det är känslomässigt påverkande att möta våldsutsatta kvinnor. Det finns en stor kunskapslucka om våld i nära relation och hög arbetsbelastning med personal- och tidsbrist som genererar i att våldsutsatta kvinnor inte identifieras eller uppmärksammas inom vården. Fortsatt forskning: Vidare forskning behövs kring hur sjuksköterskor bör hantera våldsutsatthet då det förekommer en misskommunikation till följd av språkförbistringar.

Introduktion: Mellan åtta och femton procent av nyförlösta kvinnor i Sverige drabbas av Postpartum depression (PPD). Många vet inte om att de är sjuka och söker inte vård. Hälso- och sjukvården ska tidigt uppmärksamma symtom, samt ha kunskap om vilka faktorer som kan bidra till PPD för att ge vård, hjälp och stöd. Syfte: Syftet var att utforska kvinnors upplevelse av förlossningsdepression samt stöd från vårdpersonal. Metod: En systematisk deskriptiv litteraturöversikt baserad på elva originalartiklar med kvalitativ design utfördes. Resultat: Resultatanalysen visade att kvinnorna upplevde fysiska och psykiska symtom, kände rädsla och hade svårigheter att prata om sina känslor vilket bidrog till isolering. En del kvinnor hade anknytningsproblem till barnet och vissa påverkades i sin relation till partnern. Kvinnor hade suicidtankar eller tankar på att skada sig själva eller sitt barn. Positiva eller negativa egenskaper hos vårdpersonalen var avgörande för mödrarnas önskan om stöd. När stödet i vården var bristande eller otillräckligt upplevdes fysisk aktivitet vara hjälpande faktorer. Slutsats: Kvinnor med PPD upplever ett onödigt lidande och känner skuld och skam. I många fall skulle dessa individer kunna upptäckas och få behandling tidigare genom att sjukvården arbetar proaktivt och ger kvinnor information i ett tidigt stadium. Det kan hjälpa kvinnor att uppmärksamma symtom själva och att söka vård i tid. Att göra information och vård lättillgängligt, att öka kunskapen i samhället och bland professionerna i vården samt att normalisera och bryta stigmat skulle kunna underlätta för många drabbade. / Introduction: Between eight and fifteen percent of women who have just given birth in Sweden suffer from postpartum depression (PPD). Many do not know that they are ill and do not seek treatment. The healthcare system must pay attention to symptoms early on, and have knowledge of which factors can contribute to PPD in order to provide care, help and support. Purpose: The purpose was to explore women's experience of postpartum depression and support provided by healthcare professionals. Method: A systematic descriptive literature review based on eleven original articles with a qualitative design was performed. Result: The results analysis showed that the women experienced physical and psychological symptoms, felt fear and had difficulty talking about their feelings, which contributed to isolation. Some women had attachment problems with the child and some were affected in their relationship with the partner. Women had suicidal thoughts or thoughts of harming themselves or their child. Positive or negative characteristics of the healthcare professionals were decisive for the mothers' desire for support. When support in care was lacking or insufficient, physical activity was perceived to be a helping factor. Conclusion: Women with PPD experience unnecessary suffering and feel guilt and shame. In many cases, these individuals could be detected and treated earlier by the healthcare system working proactively and providing women with information at an early stage. It can help women to notice symptoms themselves and to seek care in time. Making information and care easily accessible, increasing knowledge in society and among the healthcare professions, and normalizing and breaking the stigma could make things easier for many sufferers.

Transitional justice emerged as an integral part of state- and peacebuilding processes during the same period as the war in Bosnia and Herzegovina. This created a market for human rights promotion in which non-governmental organizations were perceived as experts. Although transitional justice is a well-researched area, few studies have analyzed the production of knowledge by non-governmental organizations in this field. The aim of this study is to bridge this research gap by analyzing how two non-governmental organizations – Human Rights Watch and Kvinna till Kvinna Foundation – create and use the concept of victim in their reports. The reports were analyzed in two steps, based on qualitative content analysis. The first step was to code the material based on theoretical assumptions and the content. The second step was to create a narrative which was the base for the theoretical analysis of the material. The analysis centers around three key concepts: cosmopolitanism, representation and the subaltern. This theoretical framework is created based on the two scholars Gayatri Chakravorty Spivak and Ulrich Beck. The analysis shows that both organizations are creating a space in their reports, a cosmopolitan reality, in which they are legitimizing their own work. The creation of different subjects, such as victim, is also done in relation to this space. In other words, the organizations create the concept of victim to suit their own world-view and rationale.

Många ideella organisationer behöver bidrag och stöd för att kunna bedriva sitt arbete. Därmed blir det viktigt att vara synliga och sticka ut från mängden för att få människors stöd. Syftet med denna studie är att undersöka specifika förutsättningar för marknadsföring av ideella organisationer som bedriver insamling i Sverige. Genom kvalitativa intervjuer undersöktes hur väl Barncancerfondens och Kvinna till Kvinnas uppfattningar överensstämmer med teorier som finns inom området. Slutsatser som överensstämde med litteraturen var att ideella organisationer ofta har som mål att nå en mycket bred publik eller till och med hela allmänheten. Men studien visar även att Barncancerfonden och Kvinna till Kvinna arbetar strategiskt med målgrupper för att rikta insamling och informationsarbete, trots att det finns en vilja att nå ut brett. Inom ideella organisationer är det även svårt att modifiera budskapet, eftersom det måste spegla verksamheten. Hur organisationen påverkas av detta beror delvis på vilken typ av ämne som organisationen berör eftersom det med ett intresseväckande ämne är lättare att nå ut. En annan specifik förutsättning är att gåvor ofta är en osynlig handling som gynnar någon annan. Avsaknaden av produkt nämns av organisationerna som något marknadsföringen måste bemöta, vilket kan ske på olika sätt. Ideella verksamheter normalt uppfattas ha ett gott syfte vilket gör allmänheten mer mottaglig för budskapen.

<p>Kvinnan kan du sälja igen -och- igen -och- igen, tills hon är död.</p><p>Så säger Iluta Laca, ordförande i Martacenter i Riga och en av deltagarna på Palmedagarna i Västerås under hösten 2005. Laca arbetar med att hindra att flickor hamnar i trafficking men även med att rehabilitera redan utsatta.</p><p>Trafficking är inget nytt fenomen, redan under 1800-talets senare hälft fanns det prostituerade från Europa i Buenos Aires och i Indien. Detta kallas för den ”vita slavhandeln”. Den ersattes senare av den ”svarta slavhandeln” som kan delas in i fyra vågor och handlar om kvinnor som kommit till västvärlden. I den första vågen kom kvinnorna från Asien, i den andra från Sydamerika och i den tredje från Afrika. Nu i den fjärde vågen kommer kvinnorna från Central- och Östeuropa. Det fanns knappast några kvinnor från dessa länder före 1992. Enligt FN kan så många som 2 miljoner människor per år falla offer för trafficking. Uppskattningsvis tjänar de kriminella grupperna 7 miljarder dollar per år på verksamheten. Då handlar det inte bara om trafficking för sexuella syften utan t.ex. även arbetskraftsexploatering. Vinsterna i trafficking är jämförbara med smuggling av droger och vapen. Den stora förtjänsten med trafficking, både den i sexuellt syfte och arbetskraftsexploatering, ligger bland annat i att människor kan säljas om och om igen.</p><p>Den här uppsatsen handlar om hur fem olika organisationer i Sverige diskuterar fenomenet trafficking av kvinnor för sexuella ändamål. Det empiriska materialet i studien består av intervjuer med representanter från organisationerna Kvinna Till Kvinna, Kvinnoforum, Palmecentret, Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) och Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS). Även tryckt material från organisationerna som tar upp fenomenet finns med i empirin.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ideella organisationer arbetar med opinionsbildning och påverkansarbete mot allmänheten och politiska beslutsfattare. Jag ville se hur organisationer direkt, eller via opinion, går tillväga för att påverka ett politiskt beslut eller skapa uppmärksamhet för sina frågor. Jag ville också se hur organisationer arbetar med PR och informationsverksamhet. Metoden jag har använt mig av är kvalitativa samtalsintervjuer med fem olika ideella organisationer; Röda Korset, Rädda Barnen, Läkare utan Gränser, Amnesty International och Kvinna till Kvinna. Studien berör teorier om lobbying, opinionsbildning, intresseorganisationer samt mediers inflytande över opinion och politik.</p><p>Organisationerna påpekade vikten av att ha opinionen med sig om man ville påverka politiska beslut. En viktig del i opinionsarbetet är att skapa debatt i samhället på olika sätt. Ett sätt att få uppmärksamhet kring en fråga är att genomföra en studie eller en rapport. Man arbetade även med kampanjer, utbildningar, utställningar, debattartiklar och seminarier, där man har möjlighet att bjuda in politiska beslutsfattare.</p><p>När det gällde lobbyarbete skedde det både lokalt och internationellt. Organisationerna påpekade vikten att bygga personliga relationer med politiker och att vara medveten om politiska arbetsmetoder. Viktiga kontakter är massmedia, opinionsledare, regering, riksdag, kommun och landsting. Alla de ideella organisationer som jag har talat med har någon form av kontakt med beslutsfattare, i syfte att driva politiska frågor. Ofta har de många olika kontakter inom olika nivåer i politiken. För de ideella organisationerna i undersökningen är det viktigt att uppnå vissa politiska mål och att påverka politiska beslut i frågor, allt ifrån humanitär rätt, barn och äldres situation, medicinskt bistånd, till att göra något åt ensamheten och de allt glesare sociala nätverket i Sverige. Lobbying bedrivs på kommunal nivå, men är också riktad mot internationella organ som EU och FN, samt olika departement, framför allt utrikesdepartementet, men även justitiedepartementet och försvarsdepartementet. Organisationerna upplevde att de i vissa fall fick gehör för sina frågor hos politiker, men att deras frågor inte alltid låg högt på den politiska agendan. Organisationerna deltar inte institutionaliserat i den politiska påverkansprocessen, men som organiserade intressen har de i varierande grad möjlighet att påverka politiska beslut utifrån.</p><p>Redaktionellt utrymme i tidningar ansågs som viktigt. Samtidigt är det angeläget att kombinera det med PR- och reklamkampanjer som ligger i tiden. Mediearbetet ansågs som mycket betydelsefullt av de ideella organisationer jag talade med och man är inriktad på att ha en hög servicenivå gentemot journalister. Organisationerna hade varierande genomslag i media och särskilt de mindre organisationerna påpekade att de gärna ville ha större täckning. Man påpekade också vikten av att vara kreativ och innovativ i sina påverkansförsök.</p>