Bröstcancer är den vanligaste kvinnliga cancerformen. Vid ett besked om bröstcancer drabbas ofta kvinnan av en livskris. Både hennes kropp och hennes sätt att se på livet förändras i takt med sjukdomen och det är oerhört viktigt att hon har sina anhöriga och vårdpersonalen till hands som stöd i denna livskris. Syftet är att belysa behovet av stöd hos kvinnor som drabbats av bröstcancer. För att göra detta har metoden litteraturstudie valts. Det som framkommit i resultatet är att kvinnorna ville ha stöd redan från insjuknandet och börja bygga en god relation till sjukvården som sedan fortlöper genom hela sjukdomsförloppet. Vidare ville kvinnorna ha ett fortsatt gott stöd i vardagen, känna ärlighet från vårdpersonal men samtidigt kunna skratta i livet. Till sist ville de ha hjälp att hantera sin förändrade kroppsbild och identitet och få en samhörighet med andra kvinnor i liknande situation. Vidare valde vi att diskutera tre frågor som framkom och som ansågs viktiga och intressanta, dessa var relationen till sjukvården, vardagslivet som mor och patient och till sist den förändrade identiteten, kroppsbilden och sexualiteten. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bröstcancer är idag den vanligaste cancerformen som drabbar unga kvinnor, och flera hundra kvinnor under fyrtio år får diagnosen varje år. Denna studie har valt att belysa unga kvinnors upplevelser av att drabbas, då dagens forskningsläge framförallt belyser äldre kvinnors upplevelser. Denna studie är gjord på kvinnor mellan 29-50 år. Orsaken till bröstcancer är idag inte klarlagd, men det finns teorier om vad som kan påverka uppkomsten. Att drabbas av bröstcancer som ung påverkar hela kvinnans livssituation och det sker en rad kroppsförändringar i samband med behandlingen. Syftet med studien är att beskriva unga kvinnors upplevelser av att drabbas av bröstcancer. Uppsatsen är en litteraturbaserad studie med kvalitativ ansats. Materialet har analyserats enligt Evans (2002) modell för kvalitativ innehållsanalys. Utifrån denna analys arbetade författarna fram tre huvudteman och sju subteman. Resultatet visar att kvinnor som i tidig ålder drabbas av bröstcancer upplever en rad förändringar både kroppsliga och psykiska. Många kvinnor i studien beskriver en förlust av kvinnlighet, dels på grund av det förlorade bröstet samt att de flesta av kvinnorna fråntas förmågan att kunna skaffa biologiska barn i samband med behandlingen. Resultatet visar även att det finns en stor oro för hur familjen ska hantera situationen. Diskussionen belyser framförallt hur viktigt det är för sjuksköterskor att se varje människas specifika behov av omvårdnad och information, samt att lindra lidande och öka välbefinnande. Diskussionen redogör även för vilka områden som det enligt författarna borde forskas mer på i framtiden för att öka förståelsen för dessa kvinnor. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Varje dag diagnostiseras kvinnor med bröstcancer. Denna diagnos kan påverka kvinnans upplevelse av sin sexualitet. Kvinnans sexualitet kan beskrivas utifrån följande termer: liv, lust och gemenskap, där kvinnans subjektiva kropp, självbild, identitet, kvinnlighet, intimitet, reproduktion samt stöd och andlighet ingår. Syftet är att ta reda på hur kvinnor upplever sin sexualitet under tiden som de behandlas för bröstcancer. Metoden som används är en litteraturstudie. Åtta artiklar valdes ut, granskades och analyserades. Resultatet presenteras i form av tre huvudteman det vill säga ”liv”, ”lust” och ”gemenskap”. Under ”liv” beskrivs kvinnors upplevelse av sin subjektiva kropp, identitet, medan ”lust” tar upp kvinnors upplevelse av sin sexuella lust, kvinnlighet och reproduktion. I avsnittet ”gemenskap” beskrivs kvinnors upplevelse av intimitet, stöd och andlighet. Resultatet visar att kvinnors kropp förändras under behandlingen, vilket påverkar deras upplevelse av sig själva som kvinnliga och sexuellt attraktiva. Deras förändrade upplevelse av sin sexualitet påverkar deras relationer till partners. Kvinnor har behov av att tala om hur de upplever sin sexualitet med sjukvården under tiden som de behandlas för bröstcancer. Dock visade vårt resultat att kvinnorna upplevde att de inte togs på allvar när de talade med sjukvården om hur de upplevde sin sexualitet under behandlingstiden. Flertalet studier både bekräftar och motsäger det innehåll som denna litteraturstudie uttryckt, nämligen att kvinnornas upplevelse och uppfattning av sig själva som feminina, attraktiva och lustfyllda påverkas under tiden som behandling för cancer pågår. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Infertilitet är en bristande förmåga eller svårighet att uppnå önskad graviditet. Tiotill femton procent kvinnor är infertila, de utvecklar ofta psykisk ohälsa på grund av denemotionella processen och den press de får från samhället. Många kvinnor väljer idag attsenarelägga sin graviditet för att istället klättra i karriären. Detta försvårar möjligheten tillgraviditet, då äggen börjar åldras redan i 30-års ålder. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av infertilitet och ofrivillig barnlöshet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie. Tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar ligger till grundför denna litteraturstudie. Artiklarna har analyserats via en innehållsanalys enligt Graneheimoch Lundman (2017). Resultat: Kvinnorna upplevde en mängd olika känslor. Många av dessa känslor ledde till storsorg, ångest, ensamhet, depression och skuldkänslor, för att vara den som var ansvarig överdet barnlösa livet. Att se en framtid utan barn var svårt att acceptera och många frågor förblevobesvarade. Stödet kvinnorna behövde både från vänner, familj och sjukvård fanns inte där.Kvinnorna valde att istället isolera sig, då de inte hade någon att prata med. Slutsats: Kvinnorna som var infertila drabbades av livskriser och känslan av att tappakontrollen över sin egen kropp. Det framkom att sjuksköterskor har ett behov av mer kunskapoch förståelse för infertila kvinnor. De behöver bättre förståelse för att bättre kunna informera,bemöta och stödja dessa kvinnor på bästa sätt.

<p> </p><p>ABSTRACT</p><p><strong>Background:</strong> There are many studies of stretching and its effects on the body. Research shows that stretching can have both positive and negative effects on the body. Meantime there are no qualitative studies on stretching and how the opinion of stretching is among soccer players. Female soccer players are a group that is rapidly growing and that is injured to a great extent.</p><p><strong>Purpose:</strong> To describe stretching exercising female soccer players’ opinion of stretching.</p><p><strong>Method:</strong> Ten stretching exercising female soccer players over fifteen years of age from two teams were interviewed in a semi-structured interview. The recordings were analyzed through a qualitative content analysis containing a process of abstraction.</p><p><strong>Results:</strong> The participants’ said that there are specific body- and surrounding factors that affects them to exercise stretching. The participants say that when they exercise stretching they follow a specific pattern. They also said that they have been given to little and that they would like more information of stretching. The participants’ talk about the knowledge they have about stretching from their own experiences of exercising stretching.</p><p><strong>Conclusion:</strong> The participants’ opinion of stretching varies like results found in previous research. This study also shows that the participants’ would like more information about stretching and that they find that other people largely affect them to exercise stretching. Further research is needed about to be able to generalize the results found in this study and to deepen the understanding of the topic.</p><p> </p>

<p>The aim of the study was to describe how women and men with diagnosed heart disease experience their health-related quality of life and what differences there is between genders in their quality of life and also describe problems after receiving the diagnosis. The study also aimed to describe rehabilitation of patients with heart disease. The study was a descriptive literature study based on scientific articles. It emerged that both women and men with heart disease experienced lower quality of life compared to normative data. There was a significant difference between women and men both one year and three years after receiving the diagnosis heart disease, which showed that women experienced lower quality of life than men. The most common psychological reaction to heart disease was anxiety. Women were more anxious than men. Women were also, generally, more depressed than men after diagnosis. To suffer from heart disease resulted in great changes in lifestyle. How the patient was affected seems to depend on the social roll of the patient prior the heart disease and how the disease affected it.</p> / <p>Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor och män med diagnostiserad hjärtsjukdom upplever sin hälsorelaterade livskvalitet och vad som skiljer i livskvaliteten mellan könen samt att beskriva efterföljande problem. Studien syftade också till att beskriva rehabilitering av patienter med hjärtsjukdom. Studien gjordes som en deskriptiv litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar. I studien framkom att både män och kvinnor med hjärtsjukdom upplever lägre livskvalitet än normativ data. Det fanns en signifikant skillnad mellan män och kvinnor både 1 och 3 år efter hjärtsjukdom, som visade att kvinnor upplever lägre livskvalitet än män. Den vanligaste psykologiska reaktionen till hjärtsjukdom var oro. Kvinnor upplevde oro i större utsträckning än män. Kvinnor var även generellt mer deprimerade än män efter hjärtsjukdom. Att drabbas av hjärtsjukdom medförde stora livsstilsförändringar och hur patienten påverkades tycktes bero på den samhällsroll som patienten tidigare haft och hur mycket den förändrats.</p>

<p>Syftet: Syftet med studien var att belysa kvinors upplevelser av kroppen efter en cancerrelaterad mastektmoi. Bakgrund: Allt fler kvinnor drabbas av bröstcancer i dagsläget. Detta har gjort att behandlingen har utvecklats och fler kvinnor överlever sin bröstcancer. Den kirurgiska metoden mastektomi är ett alternativ till att avlägsna bröstcancern vilket kan påverka kvinnans upplevelse av kroppen både fysiskt och psykiskt.Sjuksköterskan har en betydande roll kring kvinnorna. Metod: Detta är en litteraturstudie som bygger på artiklar med kvantitativa samt kvalitativa metoder. Resultat: Resultatet visar att flertalet kvinnor som har genomgått en mastektomi får en förändrad uppfattning om kroppen. Även upplevelser som påverkar den psykiska hälsan är identifierade såsom upplevelsen av förlust och känslan av att vara oattraktiv. Slutsats: Det som framkom var att hänsyn bör tas till att försöka förbättra kvinnornas acceptans av den kroppsliga förändringen. Då flertalet kvinnor har uttryckt en negativ påverkan på den. Ytterligare aspekt att ta hänsyn till är kvinnans relation med eventuell partner. Sjuksköterskan bör integrera honom i omvårdnaden och även ge honom den stöttning han är i behov av. Det är inte bara en förändring för kvinnan utan också för mannen.</p>

<p>Den forskning och de myndighetsutredningar som finns kring unga kvinnors hälsa är överlag fokuserade på frånvaro av hälsa med utgångspunkt från sjukdom. Syftet med studien var att beskriva unga kvinnors uppfattning om det goda livet samt vilka faktorer som främjade ett gott liv för unga kvinnor. Studien har en deskriptiv design inspirerad av fenomenologin. En kvalitativ intervju i samtalsform genomfördes med sexton kvinnor. Urvalet gjordes i en liten bruksort och stadsdelar i en större stad. En intervjuguide med tre teman användes.</p><p>Resultatet visade att ett gott liv för unga kvinnor var ett liv i balans. Balanserande förhållanden var förändring/utveckling och kontroll. Det goda livet innehöll positiva känslor som glädje, förnöjsamhet och känslan av att duga. Det innefattade också tillfredställda behov och aktiva handlingar. Behoven var trygghet, bekräftelse, nära relationer, frihet, samhällsstöd och materiella tillgångar. Aktiva handlingar var omsorg om sig själv och andra, utveckling och strategiska mål. De unga kvinnorna, som var i åldern 18-24 år, önskade både förändring och kontroll i livet. Det var balansen däremellan som utgjorde själva kärnan i det goda livet.</p>

<p>Avhandlingen, som undersökt Elin Wägners skönlitterära författarskap och journalistik under 1920-talet, visar att det är då hon stiger fram som en internationell rörelseintellektuell. Då formulerar hon sina åsikter om hur världen bör styras och hur kvinnor och män skall agera för att nå jämställdhet och fred, frågor som kom att stå i fokus för hennes liv och fortsatta författarskap. Det är med hjälp av internationell forskning och litteratur som Wägner blottlägger förhållandena i Sverige och påverkar den svenska debatten.Som introduktör av tänkare som Rosa Mayreder, Mathilde Vaerting och Mary Parker Follett kunde hon avslöja det korstryck som svenska kvinnor var utsatta för och samtidigt presentera ett eget koncet om en möjlig framtid för kvinnor och män. I avhandlingen har den första mer systematska analysen av Wägners insatser i veckotidningen Tidevarvet under åren 1923-1930 genomförts. Här framträder Wägner i många skepnader som kåsör, ledarskribent, recensent och utrikeskorrespondent men alltid med syftet att påverka läsaren i viss riktning. Med sina tre K:teman: kvinnan, kärleken och kriget speglar hon verkligheten utifrån två perspektiv, ett kortsiktigt pessimistiskt och ett längre optimmistiskt perspektiv.Det är i Tidevarvet som hon presenterar sin radikalpacifism och visarsitt starka beroende och inflytande av Gandhi och hans icke-våldsaktivism.Avhandlingens andra del behandlar Wägners 1920-talsromaner, vilka ofta benämnts som smålandsromaner men som i avhandlingen räknas som utvecklingsromaner om den medelålders kvinnans rätt till livsutrymme och sexualitet. Istället för att betrakta protagonisterna som offer, vilket ofta skett i tidigare forskning, visar avhandlingen att de istället agerar som visionära feminister med starka personligheter och tydliga livsmål. Det ärockså under tjugotalet som Wägner bekänner sig som kristen och närmar sig kväkarna, men engagerar sig även i den svenska kyrkan. Hon granskar prästernas dubbelmoral och förljugna inställning till äktenskap och skilsmässa både i sina romaner och i Tidevarvet. Dock är hon mest kritisk till att kyrkan inte på allvar driver fredens sak.Wägner är inte bara radikal i sin tid utan såg även vilka idéer och personer som tillhörde framtiden och framstår därför som både tidstypisk och tidlös.</p> / <p>Elin Wägner and her literary activities in the 1920s have not been a main interest for literary research. Instead, her writings from earlier or later decades are studied at length. Nevertheless, my dissertation indicates that it was during this decade several of her important projects in life and literature took place. The main purpose of the study is to present Wägner’s influence in the Swedish debate in a number of issues as feminism, pacifism and internationalism.</p><p>My point of departure is Wägners journalistic authorship in the radical weekly <i>Tidevarvet</i> (1923-1930) and her novels <i>Den Namnlösa</i> (1922), <i>Silverforsen</i> (1924), <i>Natten till söndag</i> (1926), <i>Svalorna flyga högt</i> (1929) and <i>Från Seine, Rhen och Ruhr</i> (1923), a collection of short stories. Using the concept <i>movement intellectual</i>, which has been further developed in the dissertation, the study indicates that Wägner, mostly with ideas and results from abroad, managed to influence both her organizations, their members and the general public. Her methods were three: writing, speaking and mobilization, and the arena was her fiction, her journalism and her networks. The intentions were much the same in all her activities.</p><p>Wägner’s international work for peace in the war-torn Europe during the first part of the decade changed her and her outlook on war and peace. She became a radical pacifist and negotiated on behalf of organizations as the Quakers, the Red Cross and WILP, Women’s International League for Peace and Freedom. Her devotion for peace is specially evident in <i>Tidevarvet</i>, the political weekly founded by FKR, Frisinnade Kvinnors Riksförbund, in 1923, where Wägner was active both as a writer and an editor. Here the influence from Gandhi and the Quakers is prominent, and Wägner tries all her life to introduce Gandhi to the Swedish public. </p><p>In the 1920s Elin Wägner also started her studies of matriarcy and her research of women’s history where the influence from international feminists as Rosa Mayreder, Mathilde Varting and Mary Parker Follett gave her arguments to strengthen women’s position and confidence both as women and as political citizens. At Fogelstad and Kvinnliga Medborgarskolan, Wägner, together with the other members in the Fogelstad Group, were active educating women for their new citizenship. As members in FKR also worked to get seats in the Parliament, but failed. My study shows why.</p>

Avhandlingen, som undersökt Elin Wägners skönlitterära författarskap och journalistik under 1920-talet, visar att det är då hon stiger fram som en internationell rörelseintellektuell. Då formulerar hon sina åsikter om hur världen bör styras och hur kvinnor och män skall agera för att nå jämställdhet och fred, frågor som kom att stå i fokus för hennes liv och fortsatta författarskap. Det är med hjälp av internationell forskning och litteratur som Wägner blottlägger förhållandena i Sverige och påverkar den svenska debatten.Som introduktör av tänkare som Rosa Mayreder, Mathilde Vaerting och Mary Parker Follett kunde hon avslöja det korstryck som svenska kvinnor var utsatta för och samtidigt presentera ett eget koncet om en möjlig framtid för kvinnor och män. I avhandlingen har den första mer systematska analysen av Wägners insatser i veckotidningen Tidevarvet under åren 1923-1930 genomförts. Här framträder Wägner i många skepnader som kåsör, ledarskribent, recensent och utrikeskorrespondent men alltid med syftet att påverka läsaren i viss riktning. Med sina tre K:teman: kvinnan, kärleken och kriget speglar hon verkligheten utifrån två perspektiv, ett kortsiktigt pessimistiskt och ett längre optimmistiskt perspektiv.Det är i Tidevarvet som hon presenterar sin radikalpacifism och visarsitt starka beroende och inflytande av Gandhi och hans icke-våldsaktivism.Avhandlingens andra del behandlar Wägners 1920-talsromaner, vilka ofta benämnts som smålandsromaner men som i avhandlingen räknas som utvecklingsromaner om den medelålders kvinnans rätt till livsutrymme och sexualitet. Istället för att betrakta protagonisterna som offer, vilket ofta skett i tidigare forskning, visar avhandlingen att de istället agerar som visionära feminister med starka personligheter och tydliga livsmål. Det ärockså under tjugotalet som Wägner bekänner sig som kristen och närmar sig kväkarna, men engagerar sig även i den svenska kyrkan. Hon granskar prästernas dubbelmoral och förljugna inställning till äktenskap och skilsmässa både i sina romaner och i Tidevarvet. Dock är hon mest kritisk till att kyrkan inte på allvar driver fredens sak.Wägner är inte bara radikal i sin tid utan såg även vilka idéer och personer som tillhörde framtiden och framstår därför som både tidstypisk och tidlös. / Elin Wägner and her literary activities in the 1920s have not been a main interest for literary research. Instead, her writings from earlier or later decades are studied at length. Nevertheless, my dissertation indicates that it was during this decade several of her important projects in life and literature took place. The main purpose of the study is to present Wägner’s influence in the Swedish debate in a number of issues as feminism, pacifism and internationalism. My point of departure is Wägners journalistic authorship in the radical weekly Tidevarvet (1923-1930) and her novels Den Namnlösa (1922), Silverforsen (1924), Natten till söndag (1926), Svalorna flyga högt (1929) and Från Seine, Rhen och Ruhr (1923), a collection of short stories. Using the concept movement intellectual, which has been further developed in the dissertation, the study indicates that Wägner, mostly with ideas and results from abroad, managed to influence both her organizations, their members and the general public. Her methods were three: writing, speaking and mobilization, and the arena was her fiction, her journalism and her networks. The intentions were much the same in all her activities. Wägner’s international work for peace in the war-torn Europe during the first part of the decade changed her and her outlook on war and peace. She became a radical pacifist and negotiated on behalf of organizations as the Quakers, the Red Cross and WILP, Women’s International League for Peace and Freedom. Her devotion for peace is specially evident in Tidevarvet, the political weekly founded by FKR, Frisinnade Kvinnors Riksförbund, in 1923, where Wägner was active both as a writer and an editor. Here the influence from Gandhi and the Quakers is prominent, and Wägner tries all her life to introduce Gandhi to the Swedish public. In the 1920s Elin Wägner also started her studies of matriarcy and her research of women’s history where the influence from international feminists as Rosa Mayreder, Mathilde Varting and Mary Parker Follett gave her arguments to strengthen women’s position and confidence both as women and as political citizens. At Fogelstad and Kvinnliga Medborgarskolan, Wägner, together with the other members in the Fogelstad Group, were active educating women for their new citizenship. As members in FKR also worked to get seats in the Parliament, but failed. My study shows why.