Bakgrund: Behandling mot bröstcancer medför olika biverkningar för kvinnor, bland annat torra slemhinnor, klåda och smärta vid samlag, samt deformation av ett eller båda brösten. Sammantaget kan dessa biverkningar inverka på kvinnors upplevelse av sin sexualitet. Mer kunskap krävs kring kvinnors upplevelser av sin sexualitet, för att utifrån det kunna ge god vård och stärka kvinnors sexuella hälsa. Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av sin sexualitet under och efter avslutad bröstcancerbehandling. Metod: En litteraturöversikt som är baserad på tre kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Kvinnorna upplevde förändring av sin kroppsbild samt sin sexualitet under och efter bröstcancerbehandling. Ångest och depression var vanligt relaterat till viktuppgång. Det fanns dock kvinnor som upplevde förändring i en positiv riktning. Oro fanns över att inte vara tillräcklig i sin sexuella relation med sin partner. Brist på information gällande behandlingar och dess biverkningar, upplevdes av kvinnorna. Diskussion: Kvinnor upplever både fysiska och psykiska besvär vid bröstcancer. Kvinnor behöver mer information innan, under och efter behandling för bröstcancer. Det är viktigt att sjuksköterskor fångar upp varje kvinna för att kunna ge en individanpassad omvårdnad. Konklusion: Kommunikation mellan sjuksköterskor, kvinnor och deras partner kan stärka kvinnor i sin sexuella hälsa. / Background: Treatment against breast cancer can cause women various side effects, including dry mucous membranes, itching, as well as deformation of one or both breasts. All in all these side effects can affect women´s experience of their sexuality and create a suffering for them. More knowledge is needed about women´s experience of their sexuality, so the nurses can provide good care and strengthen the sexual health of women. Aim: The aim of this study is to describe women´s experience of their sexuality during and after treatment of breast cancer. Method: A literature review based on three quantitative and six qualitative studies. Result: Change in body image and sexuality during or after breast cancer treatment, were a common experience among women. Anxiety and depression was common related to weight gain. However, there were women who experienced change in a positive direction after breast cancer. Concern about being insufficient in their sexual relationships with their partner was found. Women experienced lack of information about treatments and their side effects. Discussion: Both physical and mental disorders were experienced by women with breast cancer. Women needed more information before, during, and after treatment for breast cancer. In order to provide personalized care, nurse´s need to see the whole woman and meet her individual needs of caring. Conclusion: Communication both between nurses, women and their partners could strengthen women in their sexual health.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros är en ovanlig diagnos med förekomst i hela världen. Varje år insjuknar 220–225 personer i ALS i Sverige. Amyotrofisk lateralskleros är en neurologisk sjukdom som det än idag inte finns något botemedel mot. Sjukdomen kräver en palliativ vård med fokus på att förbättra livskvaliteten och lindra symptom. Således krävs en fortsatt forskning inom detta område för att kunna tillämpa en gynnsam omvårdnad och få en ökad förståelse för hur kvinnor som lever med ALS i det palliativa vårdförloppet upplever sitt tillstånd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med ALS i det palliativa vårdförloppet. Metod: Metoden för studien kan beskrivas som en litteraturstudie grundad i/på fyra patografier, varav analysen genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier med sju underkategorier. Den första huvudkategorin var emotioner i samband med sjukdomen. Den andra huvudkategorin var att förlora autonomin. Nästa huvudkategori var lära sig leva med sjukdomen. Den sista och fjärde huvudkategorin var tankar på döden. Slutsats: Kvinnorna som insjuknade i ALS och befann sig i det palliativa vårdförloppet upplevde flera olika emotioner som var både positiva och negativa. Det visade sig även att kvinnorna kände sig beroende av andra människor. Men de kände även en tacksamhet över hjälpen som fanns att få när de förlorade autonomin. Det framkom även att kvinnorna kände en acceptans till sin sjukdom och sitt tillstånd. Kvinnorna lärde sig att leva med sjukdomen men hjälp av styrka och en positiv attityd. Tankarna på döden var vanligt förekommande hos kvinnorna som levde med ALS i det palliativa vårdförloppet. Föreliggande studie kan hjälpa sjuksköterskan att förstå samt ge en personcentrerad omvårdnad till kvinnor som lever med ALS i det palliativa vårdförloppet.

Sexualiteten är en grundläggande del av att vara människa och sexuell hälsa är en viktig del i holistiskt vårdande. Fler kvinnor än män lider av sexuell dysfunktion. Trots detta adresserar sjuksköterskor sällan kvinnors sexuella hälsa. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av sexuell dysfunktion. För att svara på syftet genomfördes en allmän litteraturstudie. En systematisk litteratursökning resulterade i 14 resultatartiklar som granskades kritiskt. I databearbetningen framkom tre kategorier: Oförmåga att leva upp till sociala förväntningar, Dysfunktionens påverkan på hälsan och Behov av stöd. Resultatet visade att kvinnor med sexuell dysfunktion upplevde sociala förväntningar som med sexuell dysfunktion blev omöjliga att leva upp till. Kvinnorna uttryckte att dysfunktionen påverkade hälsan och det framkom även ett behov av stöd från såväl partnern som sjukvården. Sjukvårdens bekräftelse av dysfunktionen beskrevs kunna minska de upplevda förväntningarna. Att omdefiniera sexualiteten kunde verka stödjande för att hitta nya vägar till sexuell hälsa. Sjukvården beskrevs vara den mest pålitliga informationskällan och kvinnor uttryckte ett stort förtroende för sjuksköterskeprofessionen. Utifrån resultaten i denna studie bedöms sjuksköterskor ha stora möjligheter att stödja kvinnor till sexuell hälsa. Sjuksköterskor behöver rutinmässigt lyfta frågan om sexualiteten. Sexuell hälsa behöver även vara ett viktigt inslag i sjuksköterskeutbildningen så att sexualitet blir lika självklart att adressera som t.ex. tobaksvanor och sömn. / Sexuality is a fundamental part of being human and sexual health is an important part of holistic care. More women than men suffer from sexual dysfunction. Nevertheless, nurses rarely address women's sexual health. The purpose of the study was to highlight women's experiences of sexual dysfunction. In response to the purpose, a general literature study was conducted. A systematic literature search resulted in 14 results critically reviewed. Data processing revealed three categories: Inability to live up to social expectations, The impact of dysfunction on health and The need for support. The result showed that women with sexual dysfunction experienced social expectations that with sexual dysfunction became impossible to live up to. The women expressed that dysfunction affected health and there was also a need for support from both the partner and the healthcare sector. The healthcare confirmation of dysfunction was described to reduce the perceived expectations. Redefining sexuality could be supportive in finding new ways of sexual health. Healthcare is considered to be the most reliable source of information and women experience a high level of confidence in the nursing profession. Based on the results of this study, nurses are expected to have great opportunities to support women for sexual health. Nurses need to routinely raise the issue of sexuality. Sexual health also needs to be an important part of nursing education so that sexuality becomes as obvious as addressing, for example, tobacco habits and sleep.

Den svenska flickboken hade sina glansdagar på 30-talet och fanns förr i många bokhyllor i svenska hem. Vi minns att den handlade om flickor, deras problem, uppväxt och ”väntan på den rätte” samt att de alla var rätt lika och följde samma mall. Eller var det kanske inte så enkelt? Fanns det något mer i dem som vi kanske har glömt eller som vi aldrig såg? Fanns det flickboksförfattare som skrev om något annat och hur såg det i så fall ut? Den här uppsatsen handlar om en av de tidigaste flickboksförfattarna: Ester Blenda Nordström (1891 – 1948) och hennes bok En rackarunge från 1919. Bortglömd av många men ändå kan man fortfarande finna korta textrader i uppslagsverk som nämner hennes böcker om den föräldralösa Ann-Mari Sofia Lindelöf som ”nyskapande”, ”genrebrytande” och till och med som ”den första demokratiska flickboken i Sverige.” Andra menar att det bara var på ytan som hon bröt mot traditionerna och att hennes böcker egentligen var lika fyllda av stereotyper som alla andra flickböcker från den tiden. Jag undersöker vad som kan anses vara tradition och vad som kan anses vara förnyelse i berättelsen och hur Nordström därmed förhåller sig till den schablonbild som finns av den svenska flickboken. Jag ville undersöka om karaktären Ann-Mari Sofia Lindelöf bara är en stereotypisk yrhätta, dock under benämningen ”rackarunge”, eller om det finns något mer under ytan. Kanske något av ”ett dubbelverkande bildspråk” och att en text som på ytan kan tyckas anpassa sig till genrens konventioner och samhällets rådande könsideologi men vid en närläsning kan avslöja en berättelse som kan anses vara normbrytande. Enligt min mening ligger förnyelsen i berättelsen i Ann-Maris självklara sätt att leva ut sina känslor och att hon är i total avsaknad av en önskan om att förändra sitt beteende. Ann-Mari bryter också mot schablonbilden av flickboksprotagonistens slutgiltiga anpassning och acceptans av omgivningens normer.  För Ann-Mari är friheten en självklarhet. Hon ser inte sitt kön som en begränsning eller ett hinder och reflekterar inte över sin könstillhörighet. Inte heller har Nordström valt att låta omgivningen ge uttryck för några kritiska åsikter som kan härledas till Ann-Maris kön. Hennes uppförande kritiseras visserligen men aldrig utifrån några åsikter om att hennes uppförande inte kan anses vara kvinnligt, utan det är handlingarna i sig som bestraffas. Detta är enligt mig också en av de egenskaper hos Ann-Mari och de övriga karaktärerna som kan anses ge stöd åt åsikten att En rackarunge är ”den första demokratiska flickboken i Sverige”. / <p>Godkännandedatum 2008-11-18</p>

Syftet med denna uppsats är att analysera och diskutera kring hur kvinnliga protagonister representeras i tre olika sydkoreanska dramaserier. Undersökningen utgår ifrån ett västerländskt genusperspektiv för att se vad för bild dramaserierna ger av den kvinnliga rollen till en internationell publik. Analysen kommer genomföras med hjälp av Jens Eders analysmetod och diskussionen kommer ta stöd ifrån Yvonne Hirdmans genusteori. Dramaserierna som har valts till denna studie är Boys over Flowers (2009), Heirs (2013) och Secret Garden (2010). I resultatet kan vi se många likheter mellan de tre kvinnliga karaktärerna trots att deras karaktärsutveckling är helt olika ifrån varandra. Även två distinkta gestaltningar av den kvinnliga rollen kan urskiljas, en som förhåller sig till den patriarkala könsmaktsordningen och en som förespråkar om jämställdhet mellan könen. Denna uppdelning visas dock vara problematisk eftersom de normaliserar varandra och på så sätt även normaliserar isärhållandet mellan mannen och kvinnan och hierarkiska principer.

Den djupt rotade bilden av en normativt manlig tatueringskultur vidmakthålls i tatueringstidningar genom en översexualiserad, icke representativ, uteslutande framställning av kvinnor. Detta motverkas i denna uppsats genom att synliggöra och ifrågasätta den manliga normen via utformning av en normkreativ tatueringstidning som speglar konstnärskapet och mångsidigheten i tatueringskulturen samt porträtterar kvinnor på ett starkt och jämställt sätt. För att skapa en grund för det kreativa arbetet gjordes en insamling av teoretisk kunskap som sedan applicerades på en analys av befintliga tatueringstidningar utifrån ett både design- och normkritiskt perspektiv. Analysen följdes av kvalitativa intervjuer som undersökte hur tatueringstidningar uppfattas av kvinnliga tatuerare och hur de vill framställas i en sådan publikation. Dessa steg resulterade i designbeslut som ledde till skapandet av en normkreativ tatueringstidning, Ink on Ink, som utformades på ett estetiskt tilltalande samt normkritiskt sätt gentemot kvinnliga tatuerare och deras verk.

I barnmorskans arbete ingår att ge stöd åt kvinnor under förlossning samt att ge en jämlik vård. I takt med den ökade invandringen till Sverige ställs högre krav på att barnmorskan kan vårda kvinnor med olika kulturell bakgrund och språk. Kvinnor som inte talar svenska har svårare att förmedla sina känslor och behov. Syftet med studien var att beskriva barnmorskors erfarenheter av att vårda kvinnor vid förlossning när barnmorskan och kvinnan talar olika språk. I studien användes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Tre fokusgruppsintervjuer med fyra barnmorskor i varje genomfördes under våren 2017. Materialet analyserades genom en innehållsanalys. Analysen resulterade i tre huvudkategorier, Svårt att skapa en nära relation, Att känna sig otillräcklig i mötet och Strategier för att överkomma språksvårigheter. Resultatet visar att barnmorskorna upplevde att det var svårt att skapa en nära relation till kvinnan på grund av svårigheter att kommunicera. Barnmorskorna beskrev att de kände sig obekväma med att vara på förlossningsrummet när de inte kunde kommunicera med kvinnan. Barnmorskorna kände sig otillräckliga då de upplevde att kvinnor som inte talar svenska får sämre vård trots hjälpmedel som tolk och kulturdoula. Barnmorskorna använde sig av kroppsspråk som en strategi för att överbrygga svårigheter att kommunicera. Genom ökad kulturell kunskap hos barnmorskor samt möjlighet att ge kontinuerligt stöd vid förlossning kan barnmorskor enklare förstå behov och känslor hos de kvinnor som inte talar svenska.

No description available.

Syftet med vår uppsats är att beskriva, förstå och försöka förklara de erfarenheter och upplevelser som kvinnliga chefer har. Den valda frågeställningen lyder: “Hur uppfattar kvinnliga chefer sig själva i förhållande till sitt chefskap och sin egen väg dit?”. De avgränsningar som gjorts är att de kvinnliga cheferna arbetar i mansdominerade branscher inom den privata sektorn, eftersom det finns andra regler vad beträffar anställning inom den offentliga sektorn. Tidigare forskning behandlar ämnet kvinnligt chefskap, där begrepp som kultur och identitet tas upp, som sedan fortsätter hålla relevans för hela uppsatsen. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod med intervjuer på mellan 30-60 minuter, där de kvinnliga cheferna fick berätta om sin väg till och upplevelser av chefskapet i mansdominerade branscher. Analysen av materialet skedde sedan genom en blandning mellan en narrativ och en tematisk analys, där teman och subteman för berättelserna valdes ut. I resultatet framkom att kvinnorna mött motstånd från både kvinnor och män, vilket kan kopplas till den kultur som finns både i företag och samhället i stort. Det framgick även att det skedde en identitetskonflikt mellan kvinnan som mamma och kvinnan som chef och att det kunde uppfattas som ett hinder för avancemang. Efter tolkning av tidigare forskning och vårt resultat kan vi dra slutsatsen att det finns en tendens att kvinnor själva blir sitt eget hinder, på grund av socialiseringen i samhället, vilket medför till bibehållande av “glastaket”.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på kuratorers uppfattning om vilka faktorer som är avgörande för huruvida kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt polisanmäler händelsen eller inte. Resultatet baseras på fem kvalitativa intervjuer med kuratorer som arbetar inom hälso- och sjukvård och som i sitt arbete möter kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt. Vid tolkning av empirin har inspiration från hermeneutiken och dess idéer tillämpats. Undersökningens resultat har analyserats i förhållande till generell systemteori och ekologisk systemteori och vidare har de faktorer som kunnat urskiljas delats in i mikro- meso och makronivå. Undersökningens resultat visar att det utifrån kuratorernas uppfattning inte går att urskilja några specifika avgörande faktorer för om kvinnor polisanmäler våldtäkt eller inte. Det är snarare ett flertal bidragande faktorer som påverkar kvinnan på olika sätt i det som i slutänden är hennes val. Vidare framkom av resultatet fler faktorer till att inte polisanmäla än till att polisanmäla, vilket tillsammans med det stora mörkertalet som föreligger gällande våldtäkt kan tolkas som att den självklara normen i Sverige om att brott ska polisanmälas inte tycks gälla när det avser våldtäktsbrott. / The aim of this study was to examine counselors working in health care facilities and their perception of the factors that determine whether or not women exposed to rape police report the incident. The result is based on five qualitative interviews with counselors who in their work meet female rape survivors. Throughout our research process we have been inspired by the hermeneutic method. The analysis was based upon the general system theory and the ecological system theory. The factors we found for reporting rape were divided into micro- meso and macro level. The result of this study shows that it is not possible to distinguish specific factors for if female rape survivors report the rape to the police or not. It is rather a multiple number of contributive factors that affect the women in different ways. In the end it is the woman who makes the final decision whether she will report the rape or not, but never without being affected by her closest surroundings. Furthermore the result shows more factors not to report to the police than doing so, this result along with the verified estimated number of unknown cases in terms of rape can be interpreted as meaning that the obvious norm in Sweden that a crime is supposed to be reported to the police is not given when it comes to reporting rape.