Statistik visar att andelen personer med utländsk bakgrund som förvärvsarbetar är låg jämfört med inrikesfödda. Bland förvärvsarbetande personer med utländsk bakgrund är andelen lägst för personer som har kommit till Sverige på grund av flykt eller anknytning. Andelen förvärvsarbetande personer med utländsk bakgrund ökar med tiden, men är fortfarande låg efter tio år i landet. Det finns även skillnader mellan kvinnor och män, då andelen förvärvsarbetande kvinnor är lägre än andelen män. Konsekvenser som kan uppstå för personer som inte kommer in på arbetsmarknaden är socialt utanförskap, hälsoproblem och ekonomiska problem.  Syftet med studien är att genom kvinnors livsberättelser studera deras väg in på arbetsmarknaden samt eventuella möjligheter och hinder som kan uppstå. För att uppnå syftet har en narrativ metod använts med hjälp av livsberättelser. Studiens resultat visar att privata kontakter har varit betydelsefulla för kvinnorna för att kunna komma in i arbete eller praktik. Resultatet visar även att myndigheters insatser inte varit tillräckliga för att hjälpa kvinnorna in på arbetsmarknaden. Slutsatser av denna studie är att de resultat som har framkommit stämmer överens med tidigare forskning och teorier på många områden. Bland annat kan personers språkkunskaper och utbildningsnivå påverka deras väg in på arbetsmarknaden. Majoriteten av intervjupersonerna i vår studie har högre utbildning, men har trots det svårigheter att få arbete eller praktik. Studien bidrar till en ökad förståelse och bild av de utmaningar och situationer som personer som kommer till Sverige kan stå inför. / Statistics show that the proportion of people of foreign origin in employment is low compared with those born in Sweden. Amongst acquisiton workers with foreign background the percentage is lower among people coming to Sweden as refugees or due to connection with a relative. The proportion of employed people increase with time, but after ten years in the country it is still low. There are also differences between men and women, where the proportion of working women is lower than among men. Consequences that can arise for people who do not enter the labor market are social exclusion, health problems and financial problems. The aim of this study is by womens lifestories examine the way to the labour market as well as eventual possibilities and obstacles that can arise. To achieve the aim of the study a narrative method has been used by lifestories. The process of the empirical material was completed with the use of narrative analysis. The result shows that private contacts has been very important for the women to get in to work or internship and that the efforts by the authorities to help the women in to the labour market has been insufficient. Conclusions of the study is that the results have been consistent with previous research and theories in many areas. Among other things, people's language skills and education affect their way into the labour market. The majority of the participants in our study, however, has higher education, but despite that they have difficulty of finding work or training. The study contributes to a better understanding and picture of the challenges and situations people who come to Sweden may face.

No description available.

Av alla kvinnor beräknas en av tio ha endometrios. Den långvariga sjukdomen drabbar kvinnorna med symtom så som smärta. Kvinnornas livskvalitet påverkas av fördröjd diagnostisering. Personliga erfarenheter och attityder hos vårdpersonal kan vara avgörande för hur kvinnorna upplever bemötandet. / Of all women, one in ten have endometriosis. The long-term illness affects women with symptoms such as pain. The quality of life of women is affected by delayed diagnosis. Personal experiences and attitudes of healthcare professionals can be decisive for how women perceive the treatment.

Bröstcancer är en av de vanligaste formerna av cancersjukdomar hos kvinnor. Sjukdomen drabbar i de flesta fall kvinnor i medelåldern eller i högre ålder. Bröstcancer utgör cirka 30% av alla kvinnliga cancerfall i Sverige med cirka 20 nydiagnostiserade fall varje dag. Mastektomi är den vanligaste behandlingen som erbjuds vid denna diagnos. En mastektomi innebär avlägsnandet av all bröstvävnad genom kirurgi, mer specifikt ett eller båda brösten. Denna behandling påverkar kvinnors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors upplevelser efter att ha genomgått en mastektomi vid bröstcancer.  Metod: Denna litteraturstudie baseras på att tolv vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och induktiv ansats. Analysen resulterade i fem kategorier. Förlust av identitet, förändring samt förlust av kroppsuppfattning och självbild, rädslan för intimitet och dess påverkan av relationer, stöd har betydelse och att övervinna sjukdomen.  Resultat: En mastektomi upplevdes ofta som den mest traumatiserande upplevelsen som den drabbade någonsin varit med om. Kvinnorna upplevde en förlust av sin kvinnliga identitet och förmågan till moderskap, men också en förändrad kroppsuppfattning, självbild och sexualitet till följd av mastektomi.  Dessa upplevelser föranledde känslor av förlust och sorg. Kvinnor upplevde att stödet från make, familj, vänner, vårdpersonal eller religiösa institutioner bar en stor roll i rehabiliteringen. Slutsats: En ökad förståelse för kvinnors upplevelse av mastektomi och bröstcancer ökar möjligheten till att formulera en effektiv personcentrerad omvårdnad för patientens individuella behov.

Introduktion/Bakgrund: Bröstcancer är en folksjukdom som dagligen drabbar kvinnor globalt. Mastektomi är en behandlingsform vid bröstcancer som kan utföras i bröstbevarande syfte och i vissa fall utförs total mastektomi då hela bröstet avlägsnas. Tidigare studier visar att förändring av kroppens utseende till följd av förlusten av en extremitet kan påverka självbilden. Syfte: Syftet med denna studie var att sammanställa och kritiskt granska hur aktuell internationell forskning beskriver kvinnors upplevda självbild efter en mastektomi. Metod: Litteraturstudien utfördes enligt Polit och Becks (2021) nio steg.  Artikelsökningen utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo. Kvalitetsgranskningen av artiklarna utfördes enligt Polit och Becks (2021) granskningsmallar.  Litteraturstudien baserades på tio artiklar, varav åtta med kvalitativ metod och två med mixad metod. Resultat: Fem teman växte fram: Bröstets betydelse för kvinnligheten, Bröstets betydelse för den sexuella identiteten, Det förändrade utseendets konsekvenser för den sociala identiteten, Acceptans av kroppens förändring, Känslor på grund av den förändrade kroppen. Slutsats: Bröstets betydelse är individuellt och för en del kvinnor hade bröstet stor betydelse för självbilden. Mastektomi orsakade att självbilden påverkades i flera aspekter – såväl fysiskt, socialt och emotionellt – vilket orsakade konsekvenser i kvinnornas liv.

Bakgrund: Alkohol kan förknippas med festliga sammanhang och firanden. Hög alkoholkonsumtion däremot kan påverka livskvalitén och eventuellt leda till ett missbruk som har negativ påverkan på människan och kroppen. Det kan leda till sociala, fysiska och psykiska problem i vardagen. Syfte: Att belysa sjuksköterskansbemötande av patienter med alkoholmissbruk med fokus på kvinnliga patienter. Metod: Metoden utformades som en allmän litteraturstudie och utgick från sju vetenskapliga artiklar. I analysen färgmarkerades relevant information och datagrupperades därefter i övergripande under- och huvudkategorier. Resultat: Två huvudkategorier identifierades i) sjuksköterskans bemötande, och ii) den stigmatiserade kvinnan. Brist på kunskap och engagemang bland sjuksköterskor påverkar patienter med alkoholmissbruk negativt. Trots det, framkom ett gott bemötande där sjuksköterskor speglade ett holistiskt synsätt där patienten behandlas som en värdig människa och person bakom missbruket. Konklusion: Sjuksköterskans bemötande varierade till följd av personliga förutsättningar, kunskap och erfarenhet. Forskning i att beskriva sjuksköterskans bemötande av kvinnor och män med alkoholmissbruk ur ett specifikt genusperspektiv brister och mer forskning inom området behövs. / Background: Alcohol can be associated with festive occasions and celebrations. High alcohol consumption on the other hand can affect the quality of life and lead to an addiction that has a negative impact on the person and the human body. This can lead to social, physical and mental problems in everyday life. Purpose: To illustratethe nurses’ attitudes of treating patients with alcohol abuse with focus on female patients. Method: The method was designed as a general literature study and was based on seven scientific articles. In the analysis, relevant information was colormarked and the data were then grouped into overall sub- and main categories. Results: Two main categories were identified i) the nurses’ attitudes, and ii) the stigmatized woman. Lack of knowledge and commitment among nurses has a negative effect on patients with alcohol abuse. Despite this, a good response emerged where nurses had a holistic approach where the patient is treated as a dignified person and a person behind the addiction. Conclusion: The nurse’s attitude varied due to personal circumstances, knowledge and experience. Research into describing the nurse’s attitude of treating women and men’s with alcohol abuse from a specific gender perspective is lacking and more research in this area is needed.

SAMMANFATTNING Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och cirka 7000 kvinnor drabbas av sjukdomen varje år i Sverige. Trippeldiagnostik som består av en klinisk undersökning, mammografi och cellprovtagning är en metod som hjälper att tidigt upptäcka cancern. Vanligaste behandlingsformen är kirurgi som omfattar olika typer, till exempel bröstbevarande kirurgi och mastektomi. Diagnosen bröstcancer kan leda till försämrat välbefinnande respektive försämrad fysiskt, emotionell och social funktion som i sin tur kan leda till en traumatisk kris. Kvinnors kroppsuppfattning förändras efter genomgången mastektomi vilket lämnar en påminnelse om sjukdomen i form av ett permanent ärr. Sexualitet innebär känslor om den egna kroppen, intresse för sexuella aktiviteter, behovet av partner och beröring, samt möjligheter att delta i tillfredsställande sexuella aktiviteter. Den egna lusten är även en del av sexualiteten. Sexualitet är en viktig del av personens identitet. När kvinnan förlorar det ena eller båda brösten kan det betyda för henne att hon förlorar en del av sin könsidentitet. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors kroppsuppfattning och sexualitet efter genomgången mastektomi på grund av bröst cancer. Metod Som metod valdes en litteraturöversikt för att besvara studiens syfte. Datainsamlingen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuell sökning. Artiklarna omfattade kvinnor som genomgått bröstcanceroperation på grund av bröstcancer. Totalt inkluderades 18 vetenskapliga artiklar i resultatet som kvalitetsgranskades och sammanställdes i en matris. Resultat Mastektomerade kvinnor upplevde stark negativ påverkan efter operationen gällande kroppsuppfattning och sexualitet. Amputation av bröstet störde kvinnors kroppsuppfattning vilket orsakade en negativ inställning mot deras egen kropp och utseende samt gjorde en påminnelse av sjukdomen. Kvinnor hade sämre kroppsuppfattning och sexualitet samt lägre socialfunktion efter mastektomi. De undvek att träffa människor, kände sig mindre fysisk och sexuell attraktiva och var missnöjda med kroppen både när de var klädda och/eller nakna. Brist på sexuella relationer orsakade separation. Slutsats Kvinnors kroppsuppfattning och sexualitet påverkades negativ efter genomgången mastektomi. Bortoperation av bröstet orsakade känslan om mindre attraktivitet och kvinnlighet vilket lett till bristande relationer med partnern och även separation hos en del av kvinnor. Även olika kirurgiska metoder hade olika påverkan på kvinnors kroppsuppfattning och sexualitet.

Johannes döttrar föddes vid artohundratalets mitt i Kyrkefalla socken. Då var alla kvinnor omyndiga och maten lagades över öppen eld i spisen. När döttrarna som unga kvinnor ville välja en käraste var faderns makt stor. De var tvungna att välja med både hjärta och mage. Fler möjligheter öppnades för kvinnor och nya yrkesval blev tillåtna. Ljuset kom först med fotogenlampan, sen med elektricitet och glödlampor. Skolorna och tidningarna bidrog med ett annat ljus och större kunskap om omvärlden. Arbetsdagen var fylld av slakt och vävning och andra kvinnliga arbetuppgifter. Johannes döttrar för oss genom en förändringens tid. Med deras ögon får vi se de första tågen, telefonen och automobilen. Det skvallras om grannar och grubblas över den högstes orättvisor. För kvinnor kom rösträtten och frigörelse för de som ville bryta traditionerna. När Johannes döttrar lämnade livet såg världen annorlunda ut.

Bakgrund: Den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor är bröstcancer. De olika behandlingsformerna som finns har en stor mängd biverkningar där sexuell dysfunktion är en av de mest förekommande.   Syfte: Syftet är att belysa kvinnors upplevelser av förändrad sexuell hälsa i samband med bröstcancer   Metod: En litteraturöversikt som inkluderade tolv vetenskapliga artiklar genomfördes efter sökningar i CINAHL och PubMed. Inkluderade artiklar analyserades med tematisk analys enligt Braun och Clarks sexfasmodell.  Resultat: Det som framställdes i resultatet var två huvudteman samt fyra subteman. Det första huvudtemat Den förändrade kroppen mynnades ut i två subteman; kroppslig funktion och kvinnlig identitet Det andra temat Kommunikationsbehov resulterade också i två subteman; hälso- och sjukvården och relationer.  Slutsats: Kvinnors sexuella hälsa i samband med bröstcancer adresserades sällan av vårdpersonalen.  Då sexuell dysfunktion är vanligt förekommande i samband med bröstcancer och behandlingen är det viktigt att ämnet uppmärksammas och adresseras inom cancervården, eftersom kvinnor upplever olika utmaningar för att bibehålla sin sexuella hälsa, kroppsbild och femininitet. Fortsatt forskning och kvalitetsutveckling inom vården kan bidra till att förbättra kvinnors upplevda sexuella hälsa i samband med bröstcancer.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbarkvinnor i Sverige. De behandlas oftast med bröstbevarande kirurgi följt avstrålbehandling. Flertalet kvinnor behöver genomgå mastektomi, vilket kanha en inverkan på kvinnornas livskvalitet. Efter att ha fått enbröstcancerdiagnos är det vanligt att kvinnor känner rädsla, ångest och oroinför behandlingen. För att lindra oron ska sjuksköterskan ge informationom sjukdomen, behandlingen och vilka komplikationer som kan uppstå. Syfte: Syftet var att undersöka kvinnors livskvalitet efter mastektomi tillföljd av bröstcancer. Metod: Endast originalartiklar inkluderades i dennalitteraturstudie 10 kvantitativa, fyra kvalitativa och en av mixad-metod.Systematiska sökningar utfördes i Cinahl och PuB Med. Artiklarnagranskades och sammanfogades till ett resultat. Resultat: Det framkom iresultatet att livskvalitet främst mättes igenom att skatta socialt-,emotionellt-, sexuellt- eller fysiskt välbefinnande samt kroppsuppfattning.Kvinnorna beskrev att deras förändrade kroppar påverkade deraslivskvalitet negativt ur flera aspekter då många led till följd av att haförlorat ett bröst. Diskussion: Resultatet och dess huvudfynd som blandannat visar att kvinnornas sexuella välbefinnande samt kroppsuppfattningvar det som hade störst påverkan på kvinnornas livskvalitet Resultatetdiskuterades utifrån Antonovskys teori KASAM. Slutsats: Kvinnornaslivskvalitet efter mastektomi påverkades främst av det sexuellavälbefinnandet och deras kroppsuppfattning vilket påverkade deras närarelationer negativt. Sjuksköterskans kunskap om detta är en förutsättningför att kunna ge dessa kvinnor god omvårdnad. / <p>2023-11-03</p>