Som utbildad kock och flitig besökare på restauranger av utvald kvalité, tycker jag mig se att det är en övervägande majoritet av män som huserar i våra restaurangkök. Syftet med denna fallstudie var att ta reda på vad de kvinnor som utbildat sig för ett arbete inom restaurangbranschen arbetar med sju år efter avslutad gymnasieutbildning. Jag använde mig av personliga, bandade intervjuer med sex slumpvis utvalda kvinnor från avgångsklasserna på HR-programmet år 2000. Med detta ville jag ta reda på: vad, var och varför de arbetar med det de gör just nu. Sammanfattningsvis visade resultatet av min fallstudie att ingen av de intervjuade kvinnorna arbetar som kock i ett restaurang-varmkök. Resultatet av denna begränsade undersökning antyder även att deras val är genusrelaterad.

Syftet med studien är att undersöka autentisk femvertising från ett kvinnligt konsumentperspektiv. Detta görs genom att utforma en generaliserad modell av vad som anses vara av betydelse för att femvertising ska upplevas autentiskt. Vidare undersöks hur olika generationer förhåller sig till autentisk femvertising. Studien utgick från en kvantitativ metod med deduktiv ansats, där en enkätstudie genomfördes. Insamlad data från 151 respondenter analyserades med av explorativ faktoranalys för att framställa den generella modellen. Därefter genomfördes ANOVA-analys och Post Hoc test för att studera eventuella skillnader mellan generationer. För att femvertising ska upplevas som autentisk identifierades sex dimensioner av betydelse: Trovärdighet, Kontinuitet, Igenkänning, Mångfald, Respekt och Utmaning av stereotyper. Jämförelse av resultatet med avseende på olika generationer visade att det fanns en signifikant skillnad mellan Generation X och Generation Z för dimensionen Kontinuitet. Övriga dimensioner påvisade ingen skillnad vilket ger slutsatsen att autentisk femvertising har liknande betydelse över generationsgränser.

Hållbarhetsfrågor blir allt mer angelägna i dagens samhälle samtidigt som samhället och dess intressenter ställer höga krav på företag att tillämpa långsiktiga hållbarhetsstrategier. Till följd av det ökade fokuset på den sociala aspekten inom företag har debatten kring kvinnliga styrelseledamöter blivit alltmer omtalad, vilket lett till att företag numera eftersträvar att skapa en balanserad könsrepresentation i styrelser. Denna kvantitativa uppsats syftar till att undersöka om det finns ett positivt samband mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och företags hållbarhetsprestation i företag noterade på Nasdaq Stockholm. För att undersöka om ett positivt samband föreligger tillämpar uppsatsen en multipel linjär regressionsanalys. Resultatet visar att ett signifikant positivt samband råder mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och företags hållbarhetsprestation, där ett starkare signifikant samband förekommer när kvinnliga styrelseledamöter uppgår till minst 30 procent. Uppsatsen bidrar med empiriska upptäckter för den svenska marknaden och företag noterade på Nasdaq Stockholm.

Sweden is considered one of the countries that has come the furthest in terms of gender equality. Even so, gender stereotypes persist in the Swedish labor market and work against gender equality. According to previous research, it is among others the media that is considered a cause of perpetuating gender stereotypes. In Sweden, limited research has been conducted to investigate how Swedish newspapers portray male and female CEOs. Based on the theoretical framework of West and Zimmerman’s “Doing Gender”, the role of media in society, and persistent gender stereotypes in the labor market, this study aims to investigate whether there are differences in how Swedish newspapers portray male and female CEOs. To conduct this study 36 interviews with male and female CEOs in the Swedish newspapers DN-Ekonomi, SvD Näringsliv and Dagens Industri were selected and analyzed by means of a qualitative content analysis. The results of the study show a slight increase of interviews with female CEOs in Swedish newspapers in 2020 compared to 2010. Results also show that there is a difference in the way newspapers portray male and female CEOs, where men are portrayed more favorably. Regarding the latter point, there are no indications of changes in the year 2020 compared to 2010.

Syftet med studien är att belysa uppfattningar hos tränare/ledare för kvinnliga idrottare om menstruationscykeln (MC) och periodiserad träning (PDT) i svenska föreningar och klubbar. Frågeställning 1: Vilken upplevd kännedom har tränare/ledare kring MC, PDT samt de aktivas kännedom? Frågeställning 2: Hur uppfattar tränare/ledare kommunikationen gällande MC samt PDT med deras aktiva? Frågeställning 3: Finns det eventuella skillnader i förutsättningarför att arbeta utifrån MC och PDT?  Vald metod för datainsamling var kvalitativ intervju genomförd som panelintervju med en semistrukturerad intervjuguide. Sex intervjuer genomfördes med tränare för kvinnliga idrottare, vilket var studiens urval. Kodningen genomfördes i fyra steg för att därefter presenteras i resultat.   Resultatet visar på att respondenterna övervägande är villiga att lära sig mera om MC och PDT och hur de kan hjälpa deras aktiva mot en mer optimal träning och prestation.  Det finns en uppfattning om att det är svårare att arbeta med PDT inom lagidrott, främst utifrån att de aktiva kan befinna sig i varierade faser. Respondenterna uppvisar en inställning till MC som något naturligt, och inget som borde vara tabustämplat, samtidigt som de respekterar att det av de aktiva kan uppfattas som privat eller jobbigt att tala om. Nivån av kännedom hos respondenterna om de olika påverkande faktorerna under MC var varierad. Kännedomen om gynekologiska sjukdomar samt den kvinnliga idrottstriaden var relativt låg hos respondenterna i studien. Skillnader i ålder, kön, tillgångar till tränare samt antal träningstillfällen uppges som påverkande faktorer i att arbeta med periodiserad träning.  Slutsatserna av studien är att inställningen till MC och PDT hos tränarna i studien visar på goda förutsättningar för att de genom ökad kännedom och tillgångar skall kunna erbjuda de aktiva PTD utifrån MC. Utbildningsmaterialet inom tränarutbildningar bör revideras till att ge kunskap om MC och påverkan på träning och prestation. / The purpose of the study is to shed light on the perceptions of coaches/leaders of female athletes about the menstrual cycle (MC) and periodized training (PDT) in Swedish associations and clubs. Question 1: What perceived knowledge do trainers/leaders have about MC, PDT and the knowledge of the active? Question 2: How do coaches/leaders perceive the communication regarding MC and PDT with their athletes? Question 3: Are there any differences in the conditions for working based on MC and PDT?   The chosen method for data collection was a qualitative interview conducted as a panel interview with a semi-structured interview guide. Six interviews were conducted with coaches of female athletes, which were the sample of the study. The coding was carried out in four steps and then presented in results.   The results show that the respondents are predominantly willing to learn more about MC and PDT and how they can help their athletes towards more optimal training and performance. There is an opinion that it is more difficult to work with PDT in team sports, mainly based on the fact that the active can be in varied phases. The respondents show an attitude towards MC as something natural, and something that should be taboo, while at the same time they respect that the active may perceive it as private or difficult to talk about. The level of knowledge of the respondents about the various influencing factors during MC was varied. Knowledge of gynecological diseases and the female sports triad was relatively low among the respondents in the study. Differences in age, gender, resources for trainers and number of training opportunities are stated as influencing factors in working with periodized training.   The conclusions of the study are that the attitude towards MC and PDT among the coaches in the study shows good conditions for them to be able to offer the athletes PTD based on MC through increased knowledge and resources. The educational material within coaching courses should be revised to provide knowledge about MC and the impact on training and performance.

Lärare är hårt belastade på arbetet och den vanligaste orsaken till långvarig sjukdom bland lärare är psykiska sjukdomar som reaktion på svår stress. Kvinnliga lärare upplever mer stress än sina manliga kollegor. Föreliggande studies syfte har varit att skapa förståelse för hur kvinnliga högstadielärare upplever sin arbetsplats och vidare undersöka vilka genuskodade skillnader och förväntningar de upplever i sitt arbete. Studiens metodologiska utgångspunkt är hermeneutik med en kvalitativ ansats, där vi genomförde semistrukturerade intervjuer med sju kvinnliga högstadielärare. För att analysera insamlad empiri har vi utgått från Karasek och Theorells (1990) krav, kontroll- och stödmodell samt Ackers (1990) begrepp könade organisationer. Resultatet visar att kvinnliga högstadielärare upplever höga och ohanterliga arbetskrav, vilket genererar obalans mellan komponenterna krav, kontroll- och stöd i sitt arbete. Detta leder till en ohälsosam stressnivå som gör att lärarna inte upplever arbetstillfredsställelse på sin arbetsplats. Resultatet visar också att kvinnliga högstadielärare uttrycker olika genuskodade förväntningar och skillnader. Det framkom att elever uppför sig olika mot manliga eller kvinnliga lärare där de manliga lärarna blir bemötta med mer respekt. De kvinnliga högstadielärarna förväntas ha ett mer omhändertagande arbetssätt. Dessa karaktärsdrag är kompetenser som inte uppmärksammas på samma sätt som hos en manlig lärare utan de ses vara naturligt medfödda hos kvinnorna.

Under de senaste två decennierna har könsfördelning i styrelser varit omdiskuterat och blivit en allt viktigare fråga för att nå en hållbar utveckling i samhället. Vägen mot mer könsbalanserade styrelser har därmed implementerats via två olika initiativ i Europa för att fler kvinnor ska tillträda styrelserummet. Sverige har likt Polen, Tyskland, Österrike och Danmark valt att använda självregleringsinstrument med bolagsstyrningskoder, vilket skapar incitament till en jämnare könsfördelning på 40:60 mellan kvinnliga och manliga styrelseledamöter. Således har Sverige uteslutit det andra initiativet som inkluderar kvoteringslagar. Sveriges initiativ landar därmed i aktieägarnas händer och det blir upp till aktieägarna att ta ställning till bolagets valda strategi.  Studien syftar till att studera huruvida kvinnlig styrelserepresentation har en påverkan på lönsamheten hos de svenska Large Cap bolag listade på OMXS. Det finns flertalet teorier som talar för en positiv inverkan kvinnliga styrelseledamöter bidrar med i styrelsen. För att belysa ett perspektiv som beaktar både bolags- och individnivå, tar studien avsats i agent-, resursberoende- och kritiska massanteorin. Trots ett välstuderat område finner tidigare studier inte någon konsensus inom ämnesområdet, då det förekommer både positiva, negativa och icke-signifikanta resultat. Den här studien använder främst Refinitiv Eikon för datainhämtning men kompletterar viss information med Business Retriever och enskilda bolags årsrapporter. Studien består av 109 bolag som undersöker kvinnliga styrelseledamöter med en kvantitativ metod baserad på obalanserade paneldata under åren 2019-2021, vilket resulterar i 327 företagsobservationer. Två finansiella lönsamhetsmått används som beroende variabler, ROA som det redovisningsbaserade måttet och Tobin´s Q som det marknadsbaserade måttet. Andelen kvinnor och kritiska massan kvinnor är de oberoende variablerna och kommer att eftersläpats ett år. Detta eftersom det inte går att förvänta sig att den finansiella lönsamheten uppkommer direkt efter att de kvinnliga ledamöterna tillträder. Styrelsestorlek, företagsstorlek, företagsålder, skuldsättningsgrad och oberoende styrelseledamöter används som kontrollvariabler. Regressionsmodellen applicerar även fasta effekter för år och sektor.  Dataanalysen genomfördes med en robust GLS-modell med slumpmässiga effekter där den kvinnliga representationen i styrelsen mäts på två sätt. Först genom andelen kvinnliga styrelseledamöter och sedan genom den kritiska massan kvinnliga styrelseledamöter som krävs för att de skall kunna påverka styrelsers beslutsfattande. Resultaten visar ingen signifikant relation mellan vare sig ROA eller Tobin’s Q och andelen kvinnliga styrelseledamöter. Den kritiska massan kvinnliga styrelseledamöter finner inte heller en signifikant relation mellan ROA eller Tobin’s Q. Detta indikerar att det inte går att uttala sig om kvinnor i styrelsen bidrar positivt alternativt negativt på Large Cap bolagens finansiella lönsamhet. / During the last two decades, gender distribution on supervisory boards has been much debated and has become an increasingly important issue in achieving sustainable development in society. The road to more gender-balanced boards has been implemented via two different initiatives in Europe. Like Poland, Germany, Austria and Denmark, Sweden has chosen to use self-regulatory instruments with corporate governance codes, which incentivises a more even gender distribution of 40:60 between female and male board members. Therefore, Sweden has excluded the second initiative that includes quota laws. Sweden's initiative thus falls into the hands of the shareholders, and it is up to the shareholders to take a position on the company's chosen strategy. This study aims to research whether female board representation impacts the profitability of the Swedish Large Cap companies listed on OMXS. Several theories incline female board members positively impacts the board and its efficiency. This study is based on agency-, resource dependence-, and critical mass theory to illuminate a perspective that considers both a company and individual level. Despite being a well-studied area, previous studies do not find any consensus within the research field as there are both positive, negative, and non-significant results. This study mainly uses Refinitiv Eikon for data collection but complements certain information with Business Retriever and individual companies' annual reports. The study consists of 109 companies that examine female board members with a quantitative method based on unbalanced panel data from 2019 to 2021, which results in 327 company observations. Two financial profitability measures are used as dependent variables, ROA as the accounting-based measure and Tobin's Q as the market-based measure. The independent variables are the proportion of female board members and the critical mass of female board members. These two have been lagged for a year since it is unreasonable to expect financial profitability to arise immediately after the female board members take office. Board size, company size, company age, debt/equity ratio and independent board members are used as control variables. The regression model also applies fixed effects for year and sector. The data analysis was carried out with a robust GLS model with random effects where the female representation on the board is measured in two ways. First through the proportion of female board members and then by the critical mass of female board members required to influence the boards' decision-making. The results show no significant relationship between either ROA or Tobin's Q and the proportion of female board members. The critical mass of female board members also does not find a significant relationship between ROA or Tobin's Q. This indicates that it is not possible to say whether female board members contribute positively or negatively to the Large Cap companies' financial profitability.

Hållbarhet är ett ämne som de senaste åren blivit allt mer viktigt i samhället, där allt fler krav ställs på företag att ta sitt ansvar. Tidigare studier visar på ett positivt samband mellan andel kvinnor i styrelsen och hållbarhetsprestation. Forskning kopplat till åldersmässig mångfald och hållbarhetsprestation är däremot bristfällig och resultaten är varierande. Denna kvantitativa studie syftar till att undersöka om mångfalden i styrelsen har någon påverkan på CSR-prestationen i svenska börsnoterade bolag. Undersökningen genomförs med hjälp av en multipel regressionsmodell. För att mäta hållbarhetsprestation används Refinitivs ESG-poäng, vilket delas upp i tre olika faktorer: miljö, sociala och bolagsstyrning. Studiens resultat tyder på att det finns ett positivt signifikant samband mellan andelen kvinnor i styrelsen och hållbarhetsprestationen. Det återfinns inte någon signifikant betydelse för åldersmässig mångfald och hållbarhetsprestation, förutom en aspekt av ESG-poängen, bolagsstyrning, där det dokumenteras ett negativ samband. Slutligen återfinns inga fler signifikanta samband mellan åldersmässig mångfald och hållbarhetsprestation.

The staff distribution and the gender diversity in the Swedish Armed Forces aren't at the level the organization has the ambition to be. Meanwhile previous research shows that there are multiple obstacles for women to work and advance in military organizations. This study examines the staff category of newly examined female officers’ perception of their possibilities to work in the Swedish Armed Forces, a personnel category that specifically hasn't been studied in this area. The study will be conducted by interviewing female officers in this personnel category. The study shows that most of the interviewed women have a positive experience in their new workplace, where a supporting commander seem to be a success factor. Some of the interviewed women also testifies about perceived misconducts in the workplace where problems such as traditionally manly ideals permeate colleagues and/or the organization's behaviour and consequently limits the women’s possibilities.

Denna studie beskriver typiska karakteristika för hur kvinnliga rektorer med barnomsorgsbakgrund förändrar. Studien utgår från Hans Åke Scherps undersökning, som visat att kvinnliga rektorer med förskollärar- eller fritidspedagogsbakgrund är mer skolutvecklingsbenägna än rektorer med lärarbakgrund (Ekholm et al.2000). Studien omfattar en genomgång av tidigare forskning som har lagt grunden till en kvalitativ intervjustudie. Där har typiska kännetecken framkommit när intervjuerna analyserats utifrån fem kategorier; grundutbildning, skolkultur, skolutveckling, ledarskap och kreativ personlighet. Resultatet av undersökningen visar på att rektorernas grundutbildnings ledord ”att sätta barnet i centrum” gjort att förändringsbenägenheten är en naturlig del av verksamheten. I mötet mellan förskola, fritidshem och grundskola ändrades kraven på rektors formella yrkesbakgrund, vilket ledde till kulturkrockar. Då framkommer vikten av att kunna känna av en skolkultur, hos en ny rektor, innan skolutvecklingen fortskrider, där inspiration, lyssnande och stödjande och hitta nya mötesplatser är några av rektors uppgifter. De kvinnliga rektorerna med barnomsorgsbakgrund har ett omtalat ledarskap idag, som kännetecknas av närvaro och god konflikthantering. Respondenterna har en inneboende jagstyrka, ett engagemang och nyfikenhet gällande skolan och sporras av utmaningar och speciella uppdrag vilket visar på en kreativ personlighet. Framtidens rektor kommer att kännetecknas av många av de förändringsegenskaper som de kvinnliga rektorerna med barnomsorgsbakgrund har idag, som i sin tur har fortsatt att utveckla sina ledaregenskaper för verksamhetens bästa.