Syftet med denna uppsats är att undersöka kvinnliga piloters erfarenheter av att arbeta i en mansdominerad bransch. Speciellt intressant är kvinnornas upplevelser av hur könsnormer tar sig uttryck i en bransch som både är mansdominerad och maskulint kodad. För att besvara studiens syfte samlades materialet in via semistrukturerade telefonintervjuer med sju kvinnliga piloter. Det teoretiska ramverk studien använder sig av är Goffmans dramaturgiska perspektiv, doing gender samt hegemonisk maskulinitet. Studiens resultat visar att de existerande könsnormerna som intervjudeltagarna gav uttryck för inom yrket representerades av typiska feminina och maskulina normer. Så som att de manliga piloterna skulle vara mer tekniskt begåvade medan kvinnliga piloter är mer känslosamma. De intervjuade kvinnliga piloterna uppgav att de behöver prestera bättre än en manlig kollega för att få samma acceptans kring sin kompetens i pilotrollen, baserat på de rådande normerna om att kvinnor inte är lika tekniskt begåvade som männen. Således anpassar sig de kvinnliga piloterna i studien efter den normaliserade synen på pilotyrket genom att öka sin prestation. Studien fann även att majoriteten av de kvinnliga piloterna har fått negativa kommentarer angående deras kompetens.

Syftet med denna studie var att undersöka medias gestaltning av hur en manlig respektive en kvinnlig gärningsperson skiljer sig. Studien har studerat ett styckmord 2014 och en dödsmisshandel 2016. Frågeställningarna behandlar både hur medierna gestaltar gärningspersonerna, samt hur gestaltningen skiljer sig mellan tidningarna. Som teoretisk ram har vi använt oss av gestaltningsteorin och Hirdmans genusteori. Genom dessa två teorier har vi velat undersöka hur män och kvinnor gestaltas i kriminaljournalistiken, sett ur ett genusperspektiv. Vi valde att göra en kvalitativ textanalys, där totalt 16 artiklar och två videoklipp analyserades. Urvalet begränsades till tre specifika dagar på brottens tidslinjer, när åtal väcktes, första rättegångsdagen och när domen föll. Vi undersökte även hur gestaltningen skiljde sig mellan kvälls- och lokalpressen. I analysen studerades gestaltningen av gärningspersonen, motivet och handlingen. Resultatet visade att mediernas infallsvinkel skiljt sig när de gestaltat de två gärningspersonerna. Kring mannen har gestaltningen baserats på hans tidigare våldsamma beteende, medan gestaltningen av kvinnan handlat om svartsjuka och ett intresse för hästar. Den hypotes vi hade på förhand om att män gestaltas hårdare än kvinnor i media stämmer utifrån de gärningspersoner vi har analyserat.

Denna studie har haft som syfte att med hjälp av ett kvalitativt tillvägagångssätt belysa centrala faktorer som har en betydande roll för kvinnors avslut av den kriminella livsstilen. Undersökningen är baserad på fyra semi- strukturerade intervjuer med före detta kvinnliga gärningspersoner som avtjänat sitt fängelsestraff. Fokusen i studien har vidare varit att identifiera diverse vändpunkter.Resultatet av studien tyder bland annat på att föräldraskap har haft en betydlig påverkan på varför vissa av kvinnorna i studien funderat över att avsluta sina kriminella karriärer. Föräldraskap som vändpunkt har visat sig vara mer betydelsefull för vissa kvinnor i undersökningen än andra. Föräldraskapet för två av kvinnorna var en viktig drivkraft, dock inte en direkt vändpunkt. Vidare är partnerrelationer som vändpunkter betydelsefulla i endast ett fall. Forskning nämner äktenskap som en vändpunkt men är otydlig om icke-äktenskapliga relationer kan agera som en vändpunkt. Det framgår även att fängelsestraffet fungerade som en vändpunkt för två av kvinnorna. De negativa upplevelserna av straffet bidrog till dessa kvinnors positiva utveckling.Avslutningsvis tyder undersökningens resultat att kvinnornas egen vilja och motivation kan ha stärkts av de negativa upplevelserna från fängelset. Föräldraskapet för en av kvinnorna var, i kombination med fängelsestraffet en drivkraft som resulterade i avslutandet av den kriminella karriären. Detta öppnar en diskussion om möjligheten för att två vändpunkter kan finnas samtidigt. / The purpose of this study has been to highlight the main factors that play an important role for women’s desistance. Through a qualitative approach, this study is based on four semi-structured interviews with former female offenders whom have all served prison sentences. The aim of the study has been to identify turning points in the context of these four women.The results show that parenthood has had a major impact on most of the women. The women’s children have been a reoccurring thought when the women have considered the thought of leaving their criminal lifestyle. Despite this, the role of parenthood has been more significant for certain women more than others. In the case of two of the women parenthood has been an important factor, but not a direct turning point. Another turning point that has been identified is relationships with a partner. In only one of the cases has this been relevant. Previous research has found support for marriage as a turning point. It is still unclear whether regular partnerships can serve as a turning point in the same way as marriage could. The result of this study show that a prison sentence acted as a turning point for two of the women. The effects of the punishment as well as the negative experiences contributed to the prosocial development of the two women. Note that an important aspect of this context is that the women’s free will and motivation was amplified because of the punishment. For one of the women it was the combination of the punishment and parenthood that motivated the woman to end her criminal career. This particular case opens for a discussion regarding the possibility of two turning points co-existing.

Syftet med studien var att finna lösningar i en begränsad repertoar för oboe, genom att belysa musik komponerad för violin av den ouppmärksammade kvinnliga tonsättaren Marion Bauer. Syftet var i förlängningen att inspirera andra musiker att utföra liknande studier. Detta genomfördes metodiskt genom konstnärliga val baserade på musikanalys och transkription till oboe av Bauers verk Up the Ocklawaha, Op. 6 som komponerades för den kvinnliga violinisten Maud Powell. Vidare egna inspelningar, musikhistoriska studier och intag av andra verk, såsom Clara Schumann-Wiecks tre romanser för violin och piano, Op. 22. I transkriptionen identifierades utmaningar i form av dubbelgrepp och flageoletter för violin. Studiens resultat påvisar lösningar genom konstnärliga val som prioriteringar av bärande meloditoner och oktaveringar. Resultatet indikerar att transkriptionen var fullt genomförbar genom noga övervägda konstnärliga val trots tekniska utmaningar. Studiens övergripande resultat belyser vikten av att framhäva kvinnliga kompositörer som annars i tillräcklig grad inte uppmärksammas.

Kvinnors underrepresentation på civilingenjörsutbildningarna har länge varit ett omdiskuterat ämne världen över och inte minst i Sverige. Att öka andelen kvinnor på civilingenjörsutbildningar är viktigt såväl ur ett jämställdhetsperspektiv som ur ett kompetensförsörjningsbehov. Trots flertalet satsningar för att öka andelen kvinnor på civilingenjörsutbildningar kvarstår fortfarande den manliga dominansen. Syftet med denna studie är att belysa kvinnors upplevelser och erfarenheter inom Kungliga Tekniska Högskolans (KTH) civilingenjörsutbildningar genom att inta perspektiv som fokuserar på dåtid, nutid och framtid. Genom konstellationen dåtid, nutid och framtid ämnar studien skapa nyanserade infallsvinklar gällande kvinnors val av utbildning, dess studiemiljö samt identifiera vilka mekanismer som kan öka andelen studerande kvinnor inom civilingenjörsutbildningar. För att besvara syftet har en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomförts med sju kvinnor som studerar eller har studerat en civilingenjörsutbildning på KTH. Studien har utgått från Lent, Brown och Hackets socialkognitiva karriärutvecklingsteori och Hirdmans teori om genussystemet och genuskontraktet. Resultatet visade att kvinnornas val av en civilingenjörsutbildning dels berodde på ett intresse och fallenhet för de tekniska och naturvetenskapliga ämnena, samt att de till stor del blivit influerade av sin omgivning i form av familj och vänner. Samtliga kvinnor har upplevt studietiden som övervägande positiv men att det könsmässiga minoritetsskapet bitvis varit negativt. Genom att de behövt förhålla sig till den mansdominerade studiemiljön har de på så vis medvetet eller undermedvetet utvecklat olika strategier. Vidare visar resultaten att lärosäten och samhället som helhet bör ta ett större ansvar för att ha möjlighet att bryta samhällsstrukturer som bidrar till att skapa manligt kodade civilingenjörsutbildningar. Resultaten visar även att en central aspekt för att öka andelen studerande kvinnor på civilingenjörsutbildningar är att synliggöra och marknadsföra kvinnliga förebilder inom tekniska utbildningar för att inspirera kommande generationers kvinnor.

Denna undersökning utgår från det tidiga teaterfotografiet genom att analysera visit- och kabinettkortsporträtt av kvinnliga dansare från perioderna 1862-66 och 1889-96. Syftet med uppsatsen är att visa hur de kvinnliga dansarna förmedlade sin artistiska identitet genom porträtten och hur framställningarna förhöll sig till frågor om offentlighet, genusnormer och klass. Undersökningen fokuserar i första delen på ett flertal dansare, medan den andra delen utgår ifrån Hildegard Lindzéns genombrott som artist på 1890-talet i Stockholm. Frågeställningarna centreras runt framställningarna av dansarna, fotografiernas funktion och hur dagspressen påverkade synligheten och uppfattningen om dansaren Lindzén. Materialet består till största delen av dansarnas rollporträtt från föreställningar där dansarna medverkade och utgörs av byxrollsporträtt, roller ursprungligen tänkta för män, samt Lindzéns kvinnokaraktärer. Porträtten analyseras med hjälp av begrepp som performativt jag, representation, original och imitation, hämtade från Tessa M. Kilgarriff och Judith Butler. Uppsatsen visar hur visit- och kabinettkorten kan förstås som artistiska tillflykter, där dansarna formulerar alternativa identiteter, kroppsspråk och uttryck, som undgår borgerlighetens binära värdesystem. Med hjälp av ett huvudsakligen maskulint kodat kroppsspråk kunde de kvinnliga dansarna positionera sig själva som virtuosa och professionella artister i samhället, som samtidigt gjorde dansarna till ett spektakulärt fenomen och en produkt för allmänheten att konsumera.

Since the coronavirus occurred, the number of people working from home has increased by almost 400%, which may cause some confusion. The purpose of this essay is to describe the legal situation regarding the psychosocial work environment when working from home and gain an insight into how male and female workers experience the psychosocial work environment when working from home during Covid-19. The purpose is further to apply a gender perspective by analysing the differences between male and female experiences. In order to fulfil the purpose, a legal dogmatic method has been used, and the sociology of law by collecting data using surveys and interviews. The regulation regarding the psychosocial work environment when working from home is found in EU law and in the Work Environment Act (1977:1160), which in turn is supplemented by the Swedish Work Environment Authority’s regulations. According to the Work Environment Act, the employer must take necessary measures to prevent accidents or ill health of workers. By analysing the data collected from the surveys and interviews, it can be concluded that there are differences between male and female experiences. A significant difference arises, for example, in the issue of workload, where women experience a higher workload than men, both at the office and when working from home. A possible reason for this difference may be that women have a higher total workload as they have more responsibility in the home environment. In general, there seem to be quite positive experiences of working from home, among both men and women, as the workload and stress decrease.

I uppsatsen studeras livsloppet för 26 kvinnor som mellan åren 1900-1910 födde barn då de var fängslade på Stockholms Läns- och straffängelse. Även livsloppet för deras 27 barn födda i fängelset kartläggs. Undersökningen visar att majoriteten av kvinnorna var födda inom äktenskapet men att de från 15 års ålder var ansvariga för den egna försörjningen och att flertalet av kvinnorna då lämnade familjehemmet för att söka tjänst framförallt i Stockholm. Genom detta ökade deras utsatthet då saknaden av tillhörighet och närhet till familjen gjorde att de saknade möjlighet till hjälp av närstående. Omständigheterna som ledde fram till att kvinnorna begick brott kommer visa att 23 av 26 kvinnor var gravida utom äktenskapet och att 11 av dessa hade ett eller flera utomäktenskapliga barn sedan tidigare som antingen tagits om hand av hennes familj, utackorderas som fosterbarn privat eller lämnats till barnhus. De flesta kvinnorna når en hög ålder och endast ett fåtal återfaller i brott. Majoriteten gifter sig efter fängelsevistelsen och får fler barn som växer upp inom äktenskapet. Av de 27 barnen som föddes i fängelset överlevde 24 förlossningen. 23 barn lämnades sedan till Allmänna barnhuset och utackorderades till fosterhem. Endast ett barn återförenades med modern och växte upp med henne. Dock avled åtta barn innan de fyllt två år i framförallt mag- och tarmsjukdomar, resterande når vuxenålder och majoriteten blir över 60 år gamla. Kvinnorna och barnens livslopp präglades av samtidens normer och föreställningar vilket bidragit till deras utsatthet, undersökningen visar även hur samtidens lagstiftning och reformer påverkade denna grupp individer. Uppsatsens fokus på kvinnliga fångar som föder barn i fängelset har för avsikt att minska kunskapsluckan i historieskrivningen kring denna grupp kvinnor och barn. Undersökningen har gjorts med analytisk-teoretisk utgångspunkt i forskningstraditionen historia underifrån kombinerat med forskning om kvinnors och barns utsatthet i samhället. Då underökningens kartläggning gjorts genom att studera offentliga handlingar så som rättegångsprotokoll och kyrkböcker och intagningshandlingar till barnhuset användes källpluralistisk metod med metodpaket av mikrohistoria, livsloppsperspektiv samt kvalitativ och kvantitativ textanalys.

Parallellt med ökade klimatförändringar har även intresset för hållbarhet ökat vilket ställer krav på hur företag rapporterar om detta. Tidigare forskning från utlandet visar att kvinnor har en positiv påverkan på rapporteringen. Denna kvantitativa studie ämnar undersöka sambandet mellan kvinnliga styrelseledamöter och kvaliteten på hållbarhetsrapporter i svenska börsnoterade bolag vilket bidrar med empiriska bevis från Sverige. För att undersöka detta genomförs en multipel regressionsanalys på 324 observationer spridda över 126 företag under 2017–2019. För att mäta kvaliteten på hållbarhetsrapporterna har ett GRI-index konstruerats utifrån gällande GRI-ramverk. Resultaten indikerar att det inte finns något signifikant samband mellan kvinnliga styrelseledamöter och kvaliteten på hållbarhetsrapporter. Detta kan bero på ett litet urval varför fortsatta studier kring ämnet är betydelsefulla för att förstå kvinnornas effekt på hållbarhetsrapportering i Sverige.

I Uppsala är studenthistoria ett hett ämne för såväl unga som gamla, och denna uppsats har tittat på vilka de kvinnliga studenterna i Uppsala var runt åren 1900-1930, vilka rum de befolkade och från vilka de blev utestängda, samt vad som kan sägas om de sociala relationerna kvinnliga studenter emellan och därefter mellan kvinnliga och manliga. För att besvara dessa frågor har arkivmaterial från främst Uppsala kvinnliga studentförening och tidigare forskning. Materialet har visat att kvinnliga studenter i många avseenden levde ett studentliv separat från deras manliga gelikar, men att det innefattade flera av samma funktioner, såsom fester, aktiviteter och en vardaglig social gemenskap. / In Uppsala the history of the University and the student life is a well studied research field, and this thesis has looked at who the female students were between the years 1900-1930, what rooms and spaces they inhabited and from which they were excluded, as well as what can be said about the relationships between female students and after that between female and male students. These questions have been answered with help from the archive belonging to the Student association for female students in Uppsala, as well as scholarly literature. The material has shown that the female students lived in many aspects a very seperate student life from their male counterparts, although it consisted of many of the same functions, such as dinners, activities and an everyday social context.