Kollegialt lärande är en metod där arbetslaget definierar problem och utmaningar i den egna praktiken i ett professionsutvecklande syfte. Föreliggande studie fokuserar på kollegialt lärande i arbetslaget i förskolan där samarbetet mellan förskollärare och barnskötare är av stor betydelse. Av den anledningen utgår studien från både ett förskollärarperspektiv och ett barnskötarperspektiv av det kollegiala lärandet i förskolan. För att synliggöra en varierad bild av kollegialt lärande i förskolan syftar denna studie till att söka kunskap om förskollärares och barnskötares resonemang om den egna professionsutvecklingen. Studiens teoretiska utgångspunkt är systemteorin där sociala system likt förskolans organisation, betraktas som öppna och i ständig utveckling. Studien är baserad på intervjuer med förskollärare och barnskötare där deras resonemang av kollegialt lärande lyfts fram. Analysen av dessa resonemang resulterade i tre teman; Resonemang om kollegialt lärande, Förskollärarens och barnskötares roll i det kollegiala lärandet samt Upplevelser av det kollegiala lärandets bidrag till förskolebarnets lärande och utveckling. Resultatet visar betydelsen av kollegialt lärande för att uppnå variation och således ändra konstansen för att tillföra ny kunskap till arbetslaget. Nivåer i organisationen där hierarkier har betydelse för att uppnå struktur i lärandeorganisationen samt upplevelser av att ett helhetstänkande där hela arbetslagets kompetenser är betydelsefulla, dominerar i alla tre teman. Studien har bidragit till att öka kunskapen om att kollegialt lärande är en effektiv metod att använda i förskolans kontext i ett professionsutvecklande syfte. Emellertid visar studien att kollegialt lärande är avhängigt av ett tillvaratagande av hela arbetslagets kompetens samt betydelsen av att förskolläraren leder och strukturerar samarbetet mellan kollegorna. / Collegial learning is a method where the work team defines problems and challenges in their own practice for the purpose of professional development. The present study focuses on collegial learning in the work team in preschool where the cooperation between preschool teachers and nannies is of great importance. For that reason, the study is based on both a preschool teacher’s perspective and a nannie’s perspective on collegial learning in preschool. To create a visible and varied picture of collegial learning in preschool, this study aims to seek knowledge about preschool teachers and nannies reasoning about their own professional development. The study’s theoretical point of departure is system theory, where social systems, like preschools organization, are considered open and in constant development. The study is based on interviews with preschool teachers and nannies where their reasoning for collegial learning is highlighted. The analysis of these reasoning resulted in three themes: Reasoning about collegial learning, the role of the preschool teachers and nannies in the collegial learning and experience of the contribution of the collegial learning to the preschool child learning and development. The result shows the importance of collegial learning to achieve variation and thus change the constancy to add new knowledge to the work team. Levels in the organization where hierarchies are important for achieving structure in the learning organization, as well as experiences of holistic thinking where the competencies of the entire work team are important, dominate in all three themes. The study has contributed to increasing the knowledge that collegial learning is an effective method to use in the preschool context for a professional development purpose. However, the study shows that collegial learning is dependent on utilizing the competence of the entire work team as well as the importance of the preschool teachers leading and structuring the collaboration between colleagues.

Enligt Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, (Skolverket, 2016) ska estetiska uttrycksformer vara en del av den dagliga verksamheten i förskolan. Denna studie grundar sig i mitt eget intresse för arbetet med estetiska uttrycksformer. Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar om de estetiska uttrycksformerna i relation till barns sociala samspel. Jag valde att undersöka hur sex stycken verksamma pedagoger med olika lång erfarenhet inom förskolan resonerar om estetiska uttrycksformer, hur dessa används i verksamheten och hur de påverkar barns sociala samspel. Studien utfördes med kvalitativaintervjuer som metod och har analyserats utifrån Lev S Vygotskij’s sociokulturella perspektivmed fokus på att lärandet sker i sociala sammanhang. Studiens resultat visar att pedagogernas uppfattningar om användandet av estetik i den dagliga verksamheten både anses vara roligt och utvecklande för såväl barn som pedagoger. Resultatet visar även att estetiken och dess olika former och uttryckssätt bör användas dagligen för att barn skall få möjlighet att utveckla sitt sociala samspel. / According to the Curriculum for Preschool, Lpfö 98, (Swedish National Agency for Education, 2016), aesthetic forms of expression should be part of the daily activities of the preschool. This study is based in my own interest in the work of aesthetic forms of expression. The purpose of the study was to investigate how educators in preschool discuss about the aesthetic forms of expression in relation to children's social interaction. I chose to examine how six active educators with different long experience in preschool discuss about aesthetic forms of expression, how these are used in the daily activities and how they affect children's social interaction. The study was conducted with qualitative interviews as a method and has been analyzed from the perspective of Lev S Vygotskij's socio-cultural perspective focusing on learning in social contexts. The study's results show that educators' perceptions of the use of aesthetics in daily activities are both considered fun and developing for both children and educators. The result also shows that aesthetics and its various forms and modes of expression should be used daily to give children the opportunity to develop their social interaction.

As the emergence of new technologies are continuously disrupting the way in which organizations function and develop, the majority of initiatives within Learning and Development (L&D) are far from fully effective. The purpose of this study was to conduct an exploratory case study to investigate how automation and AI technologies could improve corporate learning within financial services companies. The study was delimited to study three case companies, all primarily operating in the Nordic financial services industry. The exploratory research was carried out through a literature review, several indepth interviews as well as a survey for a selected number of research participants. The research revealed that the current state of training within financial services is characterized by a significant amount of manual and administrative work, lack of intelligence within decision-making as well as a non-existing consideration of employee knowledge. Moreover, the empirical evidence similarly reveled a wide array of opportunities for adopting automation and AI technologies into the respective learning workflows of the L&D organization within the case companies. / I takt med att företag kontinuerligt anammar nya teknologier för att förbättra sin verksamhet, befinner sig utbildningsorganisationer i ett märkbart ineffektivt stadie. Syftet med denna studie var att genomföra en explorativ fallstudie gällande hur finansbolag skulle kunna införa AI samt automatisering för att förbättra sin utbildningsorganisation. Studien var begränsat till att undersöka tre företag, alla med verksamhet i den nordiska finansbranschen. Den explorativa delen av studien genomfördes med hjälp av en litteraturstudie, flertal djupgående intervjuer samt en enkät för ett begränsat antal deltagare i forskningsprocessen. Forskning påvisade att den existerade utbildningsorganisationen inom finansbolag är starkt präglat av ett överflöd av manuellt och administrativt arbete, bristande intelligens inom beslutsprocesser samt en bristande hänsyn för existerande kunskapsnivåer bland anställda. Studien påvisade därtill en mängd möjligheter att införa automatisering samt AI för att förbättra utbildningsflödena inom samtliga deltagande bolag i fallstudien.

Children’s early mathematics learning and development have become a topic of increasing interest over the past decade since early mathematical knowledge and skills have been shown to be a strong predictor of later mathematics performance. Understanding how children develop mathematical knowledge and skills and how they can be supported in their early learning could thus prove to be a vital component in promoting learning of more formal mathematics. In light of the above, with this thesis I sought to contribute to an increased understanding of children’s early mathematics learning and development by examining effects of playing different number games on children’s number knowledge and skills, and by investigating children’s representations of numbers on number line tasks. Two number game intervention studies were performed, and effects of three different number game conditions (linear number, circular number and nonlinear number) were investigated by examining 5- and 6-year-old children’s pre- and posttest performance on different numerical tasks. The findings indicate that playing number games in general support children’s development of number knowledge and skills, where the specific learning outcomes are affected differently depending on the type of number game utilized. To elucidate children’s representations of numbers, their performance on two different  umber line tasks have been analyzed using a latent class modeling approach. The results reveal that there is a heterogeneity in 5- and 6-year-old children’s number line estimations and subgroups of children showing different estimation patterns were distinguished. In addition, it is shown that children’s number line estimations can be associated to their number knowledge as well as to task specific aspects. The findings presented in this thesis contribute to the discussion of the value of selecting game activities in a conscious way to support children’s early mathematics learning and development. They also add to the discussion regarding the number line task and how children’s number line estimations can be analyzed and interpreted.