Sammanfattning Den här studien innefattar pedagogers arbete med digitala spel i förskolan. Pedagogers tankar och erfarenheter av att arbeta med digitala spel kommer att synliggöras. Vårt resultat kommer jämföras med tidigare forskning i diskussionsavsnittet för att lyfta fram likheter och skillnader. I diskussionen kopplar vi viktiga begrepp utifrån den sociokulturella teorin och sätter dessa i relation till vår studie.  Syfte Studiens syfte är att ta del av pedagogers tankar och erfarenheter av att arbeta med digitala spel och vilka möjligheter till lärande som de digitala spelen erbjuder. Metod En kvalitativ metod har tillämpats genom semistrukturerade intervjuer, där sju verksamma pedagoger har medverkat. Genom semistrukturerade intervjuer har vi synliggjort pedagogers tankar och upplevelser av digitala spel. Under intervjuerna ställdes vidareutvecklade frågor för att lyfta fram pedagogers tankar och arbetssätt.  Resultat  Vårt resultat visar att digitala spel främjar barns lärande och utveckling. Det framkommer att digitala spel är gynnsamt för barns utveckling av matematiska förmågor, programmering, språkutveckling och sociala färdigheter. Resultatet visar att digitala spel kan användas i ett annat syfte än att främja barns lärande. Pedagogerna uttrycker brist på kunskap vad gäller digitala spel och beskriver att de saknar kunskap om vilka appar och spel som kan vara betydelsefulla för barns lärande. Pedagogerna poängterar digitaliseringens betydelse för förskolans verksamhet och att detta är något att ta hänsyn till eftersom det är ett aktuellt ämne. Även läroplanen för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket 2018) och dess fokus på digitala verktyg ses som viktig, eftersom det är utifrån den verksamheten och undervisningen ska planeras. Barns intresse av digitala spel är stort vilket pedagogerna menar bör spegla verksamhetens innehåll.

Fritidshemmets uppdrag och syfte har sett olika ut i olika tider. Idag har verksamheten kommit att få en stark betoning på lärande och utveckling och innehållet i verksamheten har därför kommit att benämnas undervisning. Med denna studie har syftet varit att söka svar på den övergripande frågan hur fritidshemspersonalen beskriver sitt arbete med att realisera fritidshemmets kunskapsuppdrag i praktiken. Studien är en kvalitativ undersökning där den empiriska insamlingsmetoden utgjorts av semistrukturerade intervjuer som har utförts med sex utbildade pedagoger och lärare med behörighet att undervisa i fritidshem på fyra olika skolor. Samtlig personal är även verksam på olika avdelningar. Analysen av den insamlade teorin har gjorts utifrån ett läroplansteoretiskt och didaktiskt perspektiv. Studiens resultat visar att det föreligger stora skillnader både mellan hur fritidshemmets kunskapsuppdrag uppfattas, men även hur det utförs och förverkligas i praktiken. Samtidigt visar resultatet också på att utförandet av undervisningen är en ganska komplex uppgift där flera olika faktorer påverkar vilket innehåll som tar form i verksamheten, och således även utförandet av detta uppdrag.

Syftet med studien var att genom intervjuer beskriva och analysera fritidslärares uppfattningar om leken på deras fritidshem. Med stöd av studiens analysmetod med utgångspunkt i Sutton-Smiths lekretoriker har vi strukturerat och analyserat datamaterialet. Studien som utfördes är kvalitativoch genomfördes på olika skolor där sex fritidslärare intervjuades. Resultatet visar att fritidslärare uppfattar leken som betydelsefull. Leken ses som en arena för utveckling där elevernalärsigmånga olika färdigheter. Leken kan även vara en resurs för lärande där lek planeras efter ett syfte. Fritidslärare anser att den fria leken och elevernas intressen kan glömmas bort och egenvärdet av leken har då inte lika stor betydelse. Sammanfattningsvis så framkom det att leken kan ses ur olika synvinklar och att den inte är definierbar. / <p>2020-06-08</p>

Syftet med denna studie var att exemplifiera och analysera förskollärares beskrivning av sitt arbete med lärande för hållbar utveckling med fokus på sociala aspekter. För att undersöka detta intervjuades åtta förskollärare vid fyra olika förskolor. I resultatet framkom att det arbetas med för hållbar utveckling väsentliga sociala aspekter. Dessutom fanns en insikt om vikten av att göra detta. Resultatet visade dock att förståelse tenderar saknas för hur arbetet med de sociala aspekterna kan kopplas till lärande för hållbar utveckling. Avsaknaden av begreppet hållbar utveckling i förskolan läroplan framkom som ett problem. En slutsats var att begreppet hållbar utveckling bör ingå och förklaras i förskolans läroplan. Detta för att ge förutsättningar för förskollärare att utveckla förståelse för kopplingen mellan arbetet de utför och lärande för hållbar utveckling.

<p>Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltätheten minskat.  Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på hur gruppstorlek och personaltäthet påverkar barns lärande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollärare med olika lång erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 står det att personalens uppdrag är att tillgodose alla barns behov och lägga grunden för ett livslångt lärande, där samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lärandeteorin lär barn i samspel, kommunikation och lek med varandra. Det är många faktorer i förskolan som inverkar på kvaliteten i förskolan, gruppens storlek och personaltäthet är några av de faktorer som påverkar barns lärande och utveckling. Resultatet i denna studie visade på att gruppstorleken uppfattades ha inverkan på barns lärande och utveckling både negativt och positivt.  Stora barngrupper uppfattades ge fler möjligheter för barnen att samspela och leka med varandra. Enligt informanterna gynnades barnens språkutveckling i stora grupper men det blev ofta envägskommunikation och det blir färre samtal med personalen. Hur barngruppen påverkades av minskad personaltätheten har enligt informanterna att göra med pedagogernas inställningar, kompetens och erfarenheter. Slutsatsen var att förskollärarnas syn, inställning, kompetens och erfarenheter var av stor betydelse för om pedagogerna såg negativt eller positivt på de stora barngruppernas påverkan på barnens lärande och utveckling.</p>

Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltätheten minskat.  Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på hur gruppstorlek och personaltäthet påverkar barns lärande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollärare med olika lång erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 står det att personalens uppdrag är att tillgodose alla barns behov och lägga grunden för ett livslångt lärande, där samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lärandeteorin lär barn i samspel, kommunikation och lek med varandra. Det är många faktorer i förskolan som inverkar på kvaliteten i förskolan, gruppens storlek och personaltäthet är några av de faktorer som påverkar barns lärande och utveckling. Resultatet i denna studie visade på att gruppstorleken uppfattades ha inverkan på barns lärande och utveckling både negativt och positivt.  Stora barngrupper uppfattades ge fler möjligheter för barnen att samspela och leka med varandra. Enligt informanterna gynnades barnens språkutveckling i stora grupper men det blev ofta envägskommunikation och det blir färre samtal med personalen. Hur barngruppen påverkades av minskad personaltätheten har enligt informanterna att göra med pedagogernas inställningar, kompetens och erfarenheter. Slutsatsen var att förskollärarnas syn, inställning, kompetens och erfarenheter var av stor betydelse för om pedagogerna såg negativt eller positivt på de stora barngruppernas påverkan på barnens lärande och utveckling.

Syftet med denna studie är att uppmärksamma och synliggöra fritidshemmets material för att öka barnens intresse för matematik. Studien tar även upp hur pedagogerna stimulerar barnen lärande och utveckling i det matematiska tänkandet. Pedagogerna intervjuades med öppna frågor för att ta tillvara deras individuella åsikter. Resultaten presenteras i olika delkapitel. Ur resultatet framkom att samtliga pedagoger använder sig av fritidshemmets material och aktiviteter för att hjälpa barnen att utveckla sitt matematiska tänkande. Pedagogerna tillämpar lek och aktiviteter i barnens lärande för att utveckla deras sociala och intellektuella kunskaper. De menar även att lekar och aktiviteter får barnen att bli motiverade och ökar lusten för att lära sig matematik. / The purpose of this study is to highlight and make visible the after-school materials to increase children's interest in mathematics. The study also discusses how educators stimulate children's learning and development in mathematical thinking.The teachers were interviewed with open-ended questions to get their individual opinions to be on. The results are presented in different sub chapters. The result shows that all teachers use the after-school materials and activities to help the children to develop their mathematical skills. From the results showed that all teachers recognize and make visible children's mathematical thinking through games and activities which children acquire and consolidate knowledge. Teachers apply the games and activities in their children's learning to develop their social and intellectual skills. They also believe that in the game and play to get the kids to motivate and increase the desire to learn mathematics.

The purpose of this thesis is to study five pedagogue’s view of the free play and their view of the importance of the free play for children´s learning and development.  I have chosen to use a qualitative research method in the form of interviews with five pedagogue´s from a preschool. The main research questions asked were: What have the pedagogues of view on the free play?  How important believe the pedagogue that the free play is for children’s learning and development?  What has emerged in the study is that educators have a positive view of the free play. They believed that the free play is important for children´s skills. This is also shown in the literature as presented in the research survey. The result of the importance of play for children´s learning and development according to educators is that children learn to use imagination, social interaction with one another and show empathy and sympathy. The results also showed that the free play may have barriers that lead to conflicts among the children. Most educators felt that their presence is important to support and develop the play.

This research is about six pedagogue´s and their reflections about the size of the children´s group in the preschools. Then I will discuss the pedagogue’s recommendation on the significance of the size of a children´s group learning and development and it´s practical significance for the preschool function. The pedagogue’s statements will be discussed in relation to The Swedish National Agency for Education (TSNAE) guidelines on group size. The theoretical framework of this essay will take an overview of the social cultural perspective, the group size and its significance for both the children´s learning and development, for interaction and communication and TSNAE advice and guidelines. A qualitative approach was used including six interviews in Stockholm. The result of this research shows that the six pedagogue´s concluded that the size of a children´s group can vary according to circumstances but 15 - 18 children are recommended and that is also supported by TSNAE. There is no exact recommendation for an ideal group size from TSNAE, but their guidelines for a group size is based on that children will development on an optimal way. For the pedagogue´s will be able to hear and listen to all children, the pedagogue´s think that it´s important that this can be done if the children group is divided in smaller groups during the day. This is also important for the interaction and to have discussions with the children. It is difficult to individualize the children if they are too many children in the group.    TSNAE general advice for quality says that the children´s group should be suitable size. The size will be according to the preschools prerequisites.

Syftet med vår fallstudie är att undersöka hur kommunikationen mellan förskollärare och de yngsta barnen ser ut vid måltidssituationen i förskolan. Vi har genom intervjuer med två förskollärare och observation av två måltidssituationer vid två olika förskolor tagit del av vilka metoder förskolläraren använder för att möjliggöra kommunikationen för de yngsta barnen. Observationerna har även bidragit med material till vår empiri då vi genom dem kunnat urskilja de yngsta barnens strategier för att kommunicera. Genomgående visar resultatet på ett sociokulturellt förhållningssätt hos förskollärarna då vi i resultatet kan se hur de stöttar, vägleder och skapar förutsättningar för barnen att lyckas inom den proximala utvecklingszonen. Förskollärarna visar även på ett multimodalt förhållningssätt genom att de använder, accepterar och besvarar olika medierande språkliga redskap i kommunikationen med barnen.  Resultatet visar även att förutsättningarna för kommunikation för de yngsta barnen är stora men att det i vår studie kan ha påverkats av antalet barn vid observationstillfällena. Genom att vi har tagit del av tidigare forskning och analyserat studiens resultat  kan vi se att med färre barn i gruppen interagerade förskollärarna mer med barnen. Slutsatsen är att antalet barn i grupperna och förskollärarens förhållningssätt påverkar de yngsta barnens möjligheter till kommunikation Vi ser måltidsituationen som en återkommande stund där antalet barn har didaktisk betydelse samt att förskollärarnas förhållningssätt och didaktiska mål med måltidsituationen i enligthet med förskolans styrdokument bör riktas lika mycket åt lärande som åt omsorg.