I skolan träffas lärare och elever stora delar av vardagen, både i skolverksamheten samt ifritidshemsverksamheten. Tidigare forskning visar att det vid varje möte skapas eller fördjupas en typ av relation och hur kvaliteten på denna ska vara är framförallt upp till läraren. I vår studie har vi ställt frågor till lärare och fritidslärare om relationen mellan dem själva och elever - via enkäter och fokusgruppsdiksussioner. Där framkommer det att lärare och fritidslärare säger sig arbeta mycket med relationer till elever, vilket de ser som en viktig del i sitt arbete. Resultatet visar att lärarna arbetar för att dagligen se eleverna och vara lyhörd, visa intresse för dem och skapa en ömsesidig respekt. I grund och botten tolkar vi det som att lärare och fritidslärare ser på relationer till elever på liknande sätt, men vissa delar skiljer sig åt som exempelvis gränssättning och omsorg. Resultatet visar även att relationsarbetet kan skilja sig åt utifrån deras förutsättningar i respektiveverksamhet, men även om relationsarbetet kan vara svårt ibland har båda yrkesprofessionerna somambition att skapa goda relationer med eleverna. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Denna rapport belyser lärares kunskaper om funktionsvariationen språkstörning och hur lärare kan anpassa undervisningen för att underlätta för elever med dessa svårigheter. Fokus ligger på inkludering, integrering, segregering och exkludering i undervisningen samt olika metoder som kan användas. I diskussionen ställs skolans styrdokument i förhållande till lärarnas kunskaper och erfarenheter. Semistrukturerade intervjuer har genomförts, spelats in och transkriberats. Intervjudeltagarna var sex lärare som alla undervisade i svenska och var verksamma på mellanstadiet. Deras intervjusvar presenteras och sätts i relation till presenterad forskning. Resultatet från intervjuerna visar på att lärarna enskilt har begränsade kunskaper om funktionsvariationen språkstörning och att de känner att de behöver kunna mer för att undervisningen ska bli så bra som möjligt. Lärarnas förhållningssätt gällande inkludering av elever visar att de ser på inkludering som en känsla snarare än en fysisk placering. Slutsatsen av rapporten är att lärare behöver ha en bredare kunskap om språkstörning för att tillgodose elevernas behov i undervisningen. Dessutom visar den på att lärares tolkning av styrdokumentens innehåll om inkludering inte är strikt utan att lärarna tolkar den för att kunna skapa en fungerande undervisning i den komplexa skolvärlden.

Denna studie handlar om hur fyra olika lärare definierar och ser på användandet av konkret material, samt vilka möjligheter och hinder de ser med det konkreta materialet i matematikundervisningen. Studiens forskningsfrågor har besvarats med hjälp av fyra stycken semistrukturerade intervjuer med lärare från årskurs 1 – 3. Frågorna behandlade bland annat om hur lärarna definierade konkret material, hur de använde det i matematikundervisningen och om de såg några möjligheter och hinder med det i undervisningen. Resultatet antyder på att alla lärare har likasinnad syn på konkret material när det kommer till matematikundervisningen. Lärarna strävar åt samma mål, att eleverna ska få en färdighetsträning i matematik för att lättare kunna klara av det abstrakta.  Syftet med att använda konkret material i undervisningen skiljer sig lite åt. Det som skiljde lärarna åt lite grann var syftet och användandet av konkret material i matematikundervisningen. De hinder lärarna berättade om, var att det kan finnas en risk att eleverna har svårt att använda huvudräkning och blir för fästa med att använda konkret material. Eleverna får svårt att ”tänka själva” och låser sig för de inte vet hur de ska räkna utan det konkreta materialet. Man kan se en antydan på att alla lärare arbetar utifrån ”Learning with models” för att eleverna ska lära sig grunden till att hur man kan räkna med hjälp av olika strategier. Tre av fyra lärare använder även ”Learning to model” där eleverna själva får testa nya strategier inom matematiken. / This study is about how four different teachers define and use concrete material and also what opportunities and obstacles there are with the concrete material in mathematical education. The research questions for this study have been answered by four semi structured interviews with teachers from grades 1 – 3. The interviews contained nine questions such as how they defined concrete material, how they used it in the teaching and if they saw any opportunities and/or obstacles in the education. The result indicate that all teachers have a similar view of concrete material and the purpose of using concrete material in education differs a little. However, everyone strives for the same goal that the students will have a mathematical skills training to make it easier for them to handle the more abstract thinking.  What separated the teachers a bit was the purpose and use of concrete material I mathematics teaching. The obstacles that the teachers saw was that there may be a risk that students will find it difficult to use mental calculation and become to fortified to use concrete material. Students may have it hard to” think themselves” and lock themselves because they don’t know how to count without the concrete material. You can see a hint that all teachers work from “Learning with models” to teach students the reason for how to count in different strategies. Three out of four also use “Learning to model” where the students themselves can try and think out new strategies.   My conclusion is that teachers who were interviewed have a similar view of how they define concrete material, but how it is used in the education is a little bit different.

Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen för hur nyexaminerade lärare har valt att bli lärare. Forskningsfrågorna som besvaras i denna studie är: vilka faktorer påverkar yrkesval i allmänhet, och i synnerhet läraryrket? och hur resonerar nyexaminerade lärare kring sina val av yrke och de specifika ämnena de undervisar i? Teorierna om de kultursociologiska kapitalen och habitus av Pierre Bourdieu och Albert Banduras teori om self-efficacy utgör grunden till undersökningen. Denna baseras på intervjuer av fem nyexaminerade lärare. Resultaten visar att de huvudsakliga faktorerna som påverkar valet att bli lärare i denna studie är en önskan att hjälpa människor, att få arbeta med unga människor, och att få trygga anställningsvillkor. Föräldrarna hade till en viss del påverkat dem. Samtliga lärarna hade minst en lärare som de kommer ihåg inspirerade dem i skolan. Dessa resultat överensstämmer med den tidigare litteraturen. Deltagarna i studien har dessutom generellt lätt för att lära sig och har en positiv bild av sin skolgång. De ämnen de valde att undervisa i visade sig vara deras starka ämnen under deras skolgång. Dessa resultat återfinns inte i litteraturgenomgången. Status på läraryrket och lönen är ingenting som har påverkat deltagarna i denna studie. Bourdieu och Banduras teorier kan relateras till en stor del av det som berättades av deltagarna.

Lärare i idrott och hälsa upplever viss osäkerhet kring styrdokument eftersom centrala begrepp som exempelvis hälsa framkommer med brett tolkningsutrymme. Den här studien fokuserar därmed på gymnasielärare i idrott och hälsa (IDH) och deras syn på begreppet hälsa och dess betydelse för deras undervisning. Empiri hämtas från sammanlagt sex kvalitativa intervjuer med verksamma lärare på gymnasiet i ämnet idrott och hälsa. Insamlat material presenteras och analyseras med hjälp av läroplansteori gällande vägen från formulerade riktlinjer till realiserad undervisning.   Resultatet från studien visar att medverkande IDH-lärare har en förhållandevis samstämmig syn att hälsa är viktigt för så väl ämnet som för individ och samhälle. Det kan ställas i relation till tidigare forskning där ämnet idrott och hälsa framtonas som avgörande för ett lands hälsoutveckling. Samtidigt framkommer skilda direktiv för hur det lämpligast sker vilket stämmer överens med medverkande lärare som belyser skilda distinktioner kring hälsas betydelse. Det betonar därmed lärarnas tolkningsutrymme i styrdokument för centrala begrepp som hälsa. I studien används därför läroplansteori utifrån Bernsteins begreppsapparat och Lindes arenor som stöd för att belysa vägen från riktlinjer till faktisk undervisning. Studiens resultat påvisar att lärarnas syn har en central roll för vad som ges utrymme i skolans föränderliga kontext.

Syftet med arbetet är att utveckla kunskap om samband mellan yngre elevers läsförmåga och deras arbete med textbaserade matematikuppgifter. Arbetet är baserat på en empirisk studie med inriktning på årskurs 2 och 3. Studien är uppbyggd på att tre olika klasser har fått lösa textbaserade matematikuppgifter med fokus på fyra olika svårigheter. Eleverna har blivit grupperade i fyra olika kategorier. Utifrån lösningarna har eleverna blivit utvalda och intervjuats. I analysen och resultatet upptäcktes ett samband mellan elevernas läsförmåga och arbeten med textbaserade matematikuppgifter. Utifrån elevlösningarna och intervjuerna kunde vi se blandade svårigheter hos eleverna. Sammanfattningsvis kunde vi se att tre av de fyra svårigheterna var mer väsentliga för de elever som deltagit i studien.

No description available.

En problematik som kommit upp till ytan under observerade lektioner samt tidigare studier i skolämnet idrott och hälsa är att området hälsa sällan undervisas eller bedöms i. Denna studie ämnade att undersöka hur idrottslärare ser på sin undervisning i och bedömning av innehållet hälsa. Studien ämnade även att undersöka hur undervisningsinnehållet och bedömningen förhåller sig till varandra, och att ta reda på hur lärare reflekterar över implementering av hälsa i idrott och hälsa. Studiens resultat baserades på sju intervjuer av gymnasielärare i södra Sverige. Studiens analys och teoretiska ramverk grundades från läroplansteori med fokus på Lindes arenor och Lundgrens ramfaktorer.  Resultatet i denna studie visar att lärarna kan redogöra för vilket innehåll med koppling till hälsa i idrottsundervisningen som de anser vara av vikt att ha med. Resultatet visar att förhållandet mellan undervisningens innehåll och bedömningen av hälsa är svår att synliggöra med en tydlig koppling till kunskapskraven i ämnet. Detta påverkas bland annat av lärarnas olika tolkningar av kursplanen för ämnet genom transformeringsarenan. Konsekvenser som detta kan leda till att hälsoaspekten blir svår att bedöma.

The aim of this essay is to examine how teachers view their role in an intense school closuredebate regarding a couple of small rural schools in a Swedish municipal, as well as whataffects their standpoint. Based on previous studies regarding the symbolic value of schools inrural areas, the essay hypothesizes that teachers working and/or living in affected rural areasexhibits a stronger citizen agent narrative than teachers working in non-affected urban areas,who are more likely to exhibit a state agent narrative. The results show that teachers viewtheir role differently; teachers who worked and lived in the affected rural area exhibitedstronger political dissatisfaction, and a stronger citizen agent narrative, than teachers whoworked in non-affected areas, who generally exhibited a state agent narrative. The mainfinding of this study is that a majority of the teachers explained their level of engagement byreferring to whether they were personally affected or not; teachers living in threatenedcommunities were, for this reason, the only teachers officially engaged in the protests.

Barn visar ofta en stor entusiasm för naturvetenskap, men intresset sjunker mot slutet av grundskolan. Syftet med denna studie är att identifiera möjliga orsaker till att ungdomar tappar sitt intresse för naturvetenskap. Avsikten är också att ta reda på vilken roll deras NO-lärare spelat för deras intresse.För att undersöka detta har fokusgrupper med studiemotiverade elever intervjuats. Studiens resultat visar att även studiemotiverade elever kan ha svårt för naturvetenskapliga skolämnen, vilket gör att de väljer bort dessa ämnen på gymnasiet. Vidare visar resultatet att elever som är ointresserade av naturvetenskap, ser naturvetenskapen som färdigformad fakta som inte kan diskuteras. Resultatet visar också att även omtyckta lärare som eleverna uppfattar som kompetenta, inte lyckas fånga och bevara elevernas intresse för naturvetenskap. Det krävs alltså nånting mer av oss lärare för att kunna hitta ”det där” som krävs för att eleverna skall fängslas av naturvetenskap.