Forskning visar att elever behöver en god läsförståelse för att kunna inhämta kunskap i skolan. På grund av det är det relevant att strukturerat arbeta med läsförståelsestategier eftersom det leder till en bättre läsförståelse hos elever. Därför syftar studien till att undersöka vad lärare i grundskolans tidigare år har för uppfattningar om läsförståelse och läsförståelseundervisning i svenskämnet. De forskningsfrågor vi sökt svar på är: “Vad innebär läsförståelse för lärare?” samt “Hur beskriver lärare arbetet med läsförståelse?”. Den metodologiska ansatsen i studien är fenomenografiskt inspirerad då den syftar till att beskriva och analysera människors olika sätt att uppfatta fenomen. Empirin består av semistrukturerade intervjuer med sju stycken verksamma lärare i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att lärarna anser att läsförståelse är något elever behöver under sin skolång men även i deras framtida roll som goda samhällsmedborgare. Dock leder inte detta automatiskt till att alla lärarna bedriver läsförståelseundervisning i den mån de önskar. Utifrån resultatet dras slutsatsen att lärarnas uppfattningar om läsförståelse inte stämmer överens med i hur stor utsträckning de väljer att bedriva en undervisning som främjar läsförståelsen. Vidare forskning kan därmed vara att undersöka om lärares uppfattningar av läsförståelse överensstämmer med i vilken utsträckning hen väljer att bedriva en strukturerad läsförståelseundervisning, detta görs lämpligen via observationer för att kunna komplettera intervjumaterial.

Elever som väljer att läsa upp sina betyg eller läsa matematikkurser på Komvux lyckas oftast med sina studier, till skillnad från när de försökte på gymnasiet. Syftet med denna studie är att ta reda på vad man som lärare kan göra för att få eleverna att lyckas på gymnasiet. Vad det finns som kan för att få eleverna att hitta sin motivation och studievilja. Arbetet består av intervjuer med elever som har läst matematik på Komvux. Matematik har en stor roll i människors liv i flera perspektiv. Allt från vardagsmatematik och att skapa fungerande individer i ett demokratiskt samhälle, till rena ämneskunskaper för att tillexempel få tillräcklig kompetens för ett specifikt yrke. Syftet bakom nyupptagna studier kan variera. Individer vill skaffa sig behörighet till fortsatta studier, komplettera sina betyg och få revansch från tidigare misslyckanden med mera. Även förhållningssättet och de personliga känslorna in för ämnet varierar. Elever kan från tidigare studier upplevt ämnet positivt eller negativt. En positiv känsla kan göra det lättare att återuppta studier medan negativa erfarenheter kan skapa blockeringar in för ämnet. Elever kan också ha svårigheter i ämnet,som läs- och skrivsvårigheter. Studien är ett försök att i en liten skala skapa en bild av de vuxenstuderandes upplevelser och uppfattningar av matematikstudier. Det handlar även om motivationen och vad som påverkar den. Det ingår även en litteraturstudie om motivation för elever. Det som framkommer är att det är viktigt att få eleverna att förstå varför de läser något, det är speciellt viktigt om eleven inte har ett eget mål med sina studier. Det är även viktigt att eleverna känner sig delaktiga och vågar att misslyckas eller övervinna gamla misslyckande för att våga satsa. Lärare som samarbetar på skolan och har tid att diskutera sitt ämne med sina kollegor innebär också en vinst för elevernas studieresultat.

Digital kompetens är en av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande och nödvändigt för att vara aktiv samhällsmedborgare. Syftet med denna intervjustudie är att undersöka hur mellanstadielärare integrerar digitala verktyg i svenskundervisningen och vilken form av kompetensutveckling de efterfrågar för att vidareutveckla det digitala arbetet i ämnet, i relation till deras pedagogiska och ämnesspecifika kunskaper. Studiens frågeställningar riktar sig till hur svensklärare anser att de arbetar med digitala verktyg i sin undervisning samt vilka delar önskar svensklärare i årskurs 4-6 utveckla inom sin digitala kompetens. Resultatet baseras på fyra semistrukturerade intervjuer med lärare i södra Sverige, där en lärare har tillgång till en-till-en (en dator/ipad per elev). Intervjustudiens resultat visar att lärarna integrerar digitala verktyg i undervisningen och låter eleverna använda dem inför muntliga redovisningar, skriva och bearbeta texter samt använda olika lärplattformar och spel. Vidare visar studiens resultat att lärarna känner att de besitter tillräcklig digital kompetens för vad de har tillgång till, men pga det digitaliserade samhället önskar de kompetensutveckling för att utveckla sin förmåga att motivera elever genom varierad undervisning samt förmågan att värdera digitala verktygs lämplighet i relation till syfte.

Bakgrunden till denna studie har sin start då utbildningen till specialpedagog påbörjades på Högskolan i Kristianstad. Redan under den första terminen blir det specialpedagogiska uppdragets komplexitet tydligt och vilken påverkan interaktionen mellan rektorer, lärare och specialpedagoger har på utformningen och innehållet av det specialpedagogiska uppdraget. Tidigare forskning och rapporter kring det specialpedagogiska uppdraget bekräftar svårigheterna och utmaningarna att som specialpedagog arbeta enligt examensordningen. Istället för att ytterligare bekräfta dessa svårigheter är studiens syfte att lyfta fram var rektorer, lärare och specialpedagoger uppfattar att det specialpedagogiska arbetet blir till en gemensam framgångsfaktor. Via en enkät tillsammans med missivbrev kontaktades 25 rektorer, 25 lärare samt 25 specialpedagoger verksamma inom en större utbildningsorganisation i Sverige. I enkäten finns 7 påståenden att besvara utifrån en skala från 0 - 5 samt ange hur väl detta återspeglas i deras nuvarande verksamhet. 35 besvarade enkäten vilken utgör empirin för denna studies innehåll och resultat. Utifrån resultaten framkommer det att såväl rektorer, lärare och specialpedagoger är eniga inom flera områden där de anser att innehållet i det specialpedagogiska uppdraget blir en framgångsfaktor. I speglingen av deras nuvarande verksamhet återfinns inte framgångsfaktorn i motsvarande grad. En slutsats som kan dras utifrån denna studies resultat är att det inom verksamheterna behöver medvetandegöras om när, var och hur de upplever att det specialpedagogiska arbetet är en framgångsfaktor och tillsammans verka för att dessa framgångsfaktorer blir synliga och aktiva i verksamheten. / The background to this study begun when the education of the special educator began at the University of Kristianstad. Already during the first semester, the complexity of the special education mission becomes clear and what influence the interaction between principals, teachers and special educators has on the design and content of the special education mission. Previous research and reports on the special education mission confirm the difficulties and challenges to work as a special educator according to the degree scheme. Instead of further confirming these difficulties, the purpose of the study is to highlight where the principals, teachers and special educators perceive that the special education work becomes a common success factor. Via a questionnaire together with a letter of formal notice, 25 principals, 25 teachers and 25 specialists were contacted in a major educational organization in Sweden. In the questionnaire there are 7 statements to answer based on a scale of 0-5 and indicate how well this is reflected in their current business. 35 answered the questionnaire which constitutes the empirical content and results of this study. Based on the results, it appears that both principals, teachers and special educators agree in several areas where they consider the content of the special education mission to be a success factor. In the reflection of their current activities, the success factor is not equivalent. A conclusion that can be drawn from the results of this study is that the activities within the business need to be aware of when, where and how they feel that the special education work is a success factor and work together to ensure that these success factors become visible and active in the business.

Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur lärare använder kunskapsbedömning inom grundsärskolan inriktning träningsskola. Frågeställningar som har besvarats är hur lärare planerar, genomför och bedömer elevers kunskapsutveckling i grundsärskolan inriktning träningsskola, vilka metoder och verktyg som används för att bedöma dessa elevers lärande och utveckling, samt vad kunskapsbegreppet har för innebörd för lärare i grundsärskolans inriktning träningsskola. Som teori för arbetet valdes ett sociokulturellt lärandeperspektiv. Framkomna resultat har analyserats och tolkats utifrån begreppen mediering, artefakter samt appropriering, vilka härleds till det sociokulturella lärandeperspektivet. Mediering kan förklaras med en process i vilken människor tänker och handlar med hjälp av att använda verktyg, ex språk, konst, skriven text, dator, Ipad samt mobiltelefon, vilken utvecklar människors lärande framåt. Artefakter innebär verktyg, exempelvis materiella föremål såsom böcker och olika former av teknisk utrustning men framförallt vårt språk, som används som en hjälp för att förstå och lösa problem. Appropriering kan förklaras med den process som innebär att människor gör nya handlingar och kunskaper till sina egna för att sedan använda dessa i nya och liknande situationer i framtiden. För att besvara syftet har kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt kvalitativa observationer där resultatet kvantifierats använts. Varmed en triangulering av metoder använts för att bidra till kunskap om lärares kunskapsbedömning inom inriktning träningsskolan. I arbetet har ett speciellt fokus lagts på att ta reda på om och hur lärare arbetar med formativ bedömning. Resultat och slutsatser utifrån studien visar att lärare anser att kunskapsbedömning stärker dem som lärare i arbetet då undervisningen kan planeras och genomföras i enlighet med läroplanens mål. Intervjuer och observationer i studien visar att lärare använder formativ bedömning i undervisningen för att synliggöra elevers lärande. Resultat av observation och intervjuer påvisar att lärares dokumentation kring elever och deras undervisning, har avgörande betydelse som metod och verktyg för kunskapsbedömning inom grundsärskolan inriktning träningsskola. Lärare anser att det finns en god samstämmighet mellan deras uppfattning av kunskapsbegreppets innebörd och kunskapskraven i läroplanen för grundsärskolan inriktning träningsskola samt att dessa även stämmer väl överens med elevers förutsättningar att nå målen. Studiens avsikt var att bidra med kunskap om hur lärare resonerar kring bedömning av kunskapsutveckling inom grundsärskolans inriktning träningsskola. Speciellt fokus riktades mot om och hur lärare använder formativ bedömning. Studiens resultat påvisar att medverkande lärare menar att kunskapsbedömning och formativ bedömning stärker dem i deras arbete med att planera, genomföra och utvärdera kunskapsutveckling samt deras egen undervisning. Lärarna dokumenterar undervisningen genom att filma, fotografera och att anteckna. Lärarna återkopplar bedömningen till eleven genom att använda bilder och tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Dokumentation och feedback blir då tillsammans en hjälp att anpassa och planera undervisningen efter varje elevs individuella förmåga och förutsättningar. För att uppnå en större tillförlitlighet skulle fortsatt forskning, utifrån näraliggande tema, kunna genomföras genom att utvidga studien till flera kommuner, varvid forskningsresultatet skulle kunna användas som underlag för att öka speciallärares kunskap vad gäller kunskapsbedömning och formativ bedömning genom kollegialt lärande, exempelvis i form av samtalsgrupper. Kritiska blickar kan riktas mot studien då den endast påvisar lärarnas uppfattningar kring kunskapsbedömning samt formativ bedömning som strategier för att elever ska förväntas förstå och utföra handlingar som leder till att de lär och utvecklas genom undervisningen.

Pornografi är ett ämne som diskuteras och lyfts i den allmänna debatten med jämna mellanrum. På senare tid har delar av debatten handlat om hur ungdomar exponeras för pornografi i tidig ålder och att detta i sig skulle kunna vara en anledning till de sexuella trakasserier som unga bevittnar i skolmiljön. Därav blir en viktig del i denna problematik att lärare diskuterar ämnet med eleverna för att de ska få en ökad förståelse och kunna problematisera ämnet. Av dessa anledningar har syftet med denna studie varit att undersöka hur lärare förhåller sig till pornografi i sexualundervisningen. Insamlingen av data skedde via fyra semistrukturerade intervjuer som sedan bearbetades utifrån tematisk analys med utgångspunkt i Braun och Clarkes 6-stegs modell. Begreppen diskurs, genussystem och heteronormativitet har använts i analysen av data. Studiens resultat pekar på att det till viss del existerade en gemensam uppfattning av definitionen pornografi, lärarna ansåg att det fanns ett behov av att diskutera ämnet och de flesta lärarna tog upp ämnet i undervisningen och relaterade ofta pornografi till bland annat normer, ideal och stereotyper. Slutligen gällande lärarnas egna åsikter om pornografi i relation till undervisningen rådde en ambivalens hos lärarna då de å ena sidan ansåg att pornografi var dålig och negativ, och å andra sidan att den kunde vara informativ och stimulerande.

Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i forskning som kartlades under vårt föregående examensarbete. Under det arbetet såg vi över vilken forskning som finns angående feedback respektive instruktioner i samband med problemlösning i matematik. Den åldersgrupp vi riktade in oss på var elever i åldrarna 6-10 år. I det här arbetet valde vi att endast fokusera på en utav de övergripande aspekter som eftersöktes under föregående arbete. Vi valde dessutom att bredda vårt fokus när det gäller inriktning inom matematikämnet. Istället för att endast fokusera på problemlösning valde vi att arbeta med feedback som ges inom hela matematikundervisningens ramar. Syfte Syftet med föreliggande studie är att ta reda på hur verksamma lärare ger feedback i samband med matematikundervisning. Den målgrupp vi valt att rikta in oss på är lärare som undervisar i matematik inom årskurs 1-3. Metod Denna studie har gjorts med en kvalitativ ansats. För att besvara våra frågeställningar har vi använt semistrukturerad kvalitativ intervju som metod för att samla in data. Intervjuerna gjordes i hopp om att kunna erhålla data i form av utsagor om hur lärare definierar feedback i matematik, i vilken grad de använder feedback på svar respektive feedback på strategi samt om de anpassar sin feedback till olika elever. Resultat I vår insamlade data fann vi utsagor som ger en indikation på att feedbacktyperna feedback på svar och feedback på strategi används i relativt hög grad av verksamma lärare på lågstadiet i matematikämnet. Dock verkar den distinktion som implicit görs av forskarlaget Fyfe, DeCaro och Rittle-Johnson (2015) och Fyfe, Rittle-Johnson och DeCaro (2012) mellan feedback på svar respektive feedback på strategi inte vara lika tydlig när feedback ges i praktiken. Vad vi även kan se är att de lärare som deltog i föreliggande studie redogjorde för att de ser feedback som viktigt för att hjälpa sina elever framåt. Majoriteten av lärarna beskrev även att det är viktigt att feedbacken anpassas efter vem det är som tar emot den.

I den här intervjustudien berättar fem lärare om hur de ser på och använder sig av problemlösning i matematikundervisningen. Ämnet har valts på grund av att forskningen och Skolverket är eniga om att problemlösning är viktigt, men att Skolinspektionen visat att problemlösning ibland åsidosätts. Studien tar fasta på ett teoretiskt perspektiv som visar på tre inriktningar, matematik för, om eller via problemlösning. Lärarna använder sig av matematik för, om och via problemlösning i olika utsträckning och är överens om att problemlösningen har en viktig roll i matematikundervisningen och för övrig undervisning då den även utvecklar andra förmågor, exempelvis läsförståelse, men anser att tiden problemlösningen tar i anspråk är det största hindret. Även språkförbistring tas upp som en hindrande faktor. Detta resulterar i att lärarna i studien inte undervisar via problemlösning i den mån de skulle vilja, och eleverna riskerar att gå miste om matematikundervisning via problemlösning. Som avslutning väcks ett intresse för vidare forskning kring problemlösning som ämnesövergripande undervisningssätt, samt hur problemlösningen påverkas av att undervisas på elevers andraspråk.

Sex- och samlevnadsundervisning ska enligt Skolverket vara ämnesintegrerat och ämnesövergripande samt vara en del av undervisningen genom hela grundskoletiden, även åk.1-3. Sex- och samlevnadsundervisning har ingen allmänt vedertagen definition men den ska syfta till att bl.a. beröra sexualitet, könsidentitet, jämställdhet och relationer. Enligt flera källor har barn en sexualitet redan från tidig ålder och den behandlas och utvecklas även i skolan. United Nation Educational, Scientific and cultural organization (UNESCO) har gett riktlinjer kring sex- och samlevnadsundervisning och deras läromål är anpassade till barn från fem år och uppåt.  Med detta som bakgrund har jag valt att genom intervjuer samt en forskningsöversikt skapa en uppfattning om hur några lärare i åk. 1-3 i Uppsala och Stockholm resonerar kring sin roll i denna undervisning. Underlaget till intervjuerna baseras på arbetets tre forskningsfrågor. Dessa är hur lärare ser på sin lärarroll, vilka normer som kan ha påverkat lärarna och vad de anser ingår i undervisning som integrerar sex och samlevnad. Arbetet grundar sig Kumashiros teorier vilka grundar sig i det normkritiska perspektivet. Resultatet visar att lärare känner en osäkerhet i sin roll när de ska undervisa i detta ämne. Det finns lite utrymme till samtal med andra lärare om hur undervisningen ska ske och det finns otillräckliga riktlinjer i läroplanen att förhålla sig till. Lärare ger uttryck för att elever i åk.1-3 är för unga för att kunna ta till sig ämnen som till exempel sexualitet men att jämställdhet och genus är mycket viktigt att ha med i undervisningen. Sex och samlevnad  i åk. 1-3 är bristfällig och inte prioriterat hos varken lärare eller de skolor de arbetar på. Det finns stora möjligheter till förbättring inom undervisningen.

Detta arbete har som huvudsyfte att analysera några erfarna lärares olika metoder och val av material i sin matematikundervisning, och hur de motiverar sina val för att genomföra en likvärdig undervisning för alla elever - med fokus på elever med svenska som andraspråk. I detta arbete har jag valt att intervjua fyra lärare från två olika skolor. Då syftet med detta arbete var att analysera lärares val av metoder vid matematikundervisningen utgick jag från lärarnas egna perspektiv. Med inspiration från grounded theory har en kvalitativ dataanalys genomförts från intervjuerna. Både intervjuerna och litteraturgenomgången visar att det inte finns något rätt eller fel vid val av undervisningsmetod, men att vissa metoder ibland fungerar bättre än andra. Det gäller att hitta det sätt som fungerar i den grupp man jobbar i för tillfället. De egenskaper som verkar lysa igenom som några av de viktigare egenskaperna hos en lärare är att vara flexibel.