No description available.

Studiens syfte är att undersöka hur svenska och turkiska lärare undervisar i matematik och vilka de centrala skillnaderna är mellan svenska respektive turkiska lärares matematikundervisning, med fokus på den kulturella och skolspecifika nivån. Den svenska nya läroplanen betonar innebörden med att eleverna ges möjlighet till att utveckla förmågan att lösa problem, använda logiska resonemang och kommunicera matematik, medan den turkiska läroplanen betonar innebörden av eleverna motivation till ämnet och att fokus har ändrats från enbart skriftlig huvudräkning till rimlighetsbedömning och problemlösning. För att analysera empirin används ramfaktorteorin som beskriver olika faktorer som påverkar undervisningens möjligheter och begränsningar. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer och observationer i årskurs 2 och 3 både i Sverige och i Turkiet, där observationerna filmades. I resultaten framkom det att svenska och turkiska lärares matematikundervisning skiljer sig genom att det var större fokus på gemensam genomgång vid introduktion av ett nytt område i Turkiet medan den gemensamma genomgången i den svenska undervisningen var kortare. Orsaken till att lärarna utformade sin undervisning på ett specifikt sätt är på grund av läroplanerna i de respektive länderna. Den svenska läroplanen möjliggör en fri planering av undervisning medan de turkiska lärarna har en lärarhandledning som är utformad efter kursplanen för matematik och utformad som en lektionsplanering. Något annat som studien visar är att kravnivån för eleverna är mycket högre i den turkiska matematikundervisningen, än den svenska matematikundervisningen.

Syftet med arbetet är att undersöka hur elever upplever den pedagogledda rastaktiviteten utomhus och om den deltagande vuxne har någon betydelse. Målet är att ta del av elevernas egna tankar och synsätt. Undersökningen utgår ifrån vad barnen tycker och tänker, barns perspektiv. Den skola som undersökningen gjordes på har sedan ett års tid haft pedagogledda rastaktiviteter utomhus. Undersökningen utgörs av litteraturstudier och en kvalitativ undersökning genom intervjuer med några elever. Resultatet visar att de intervjuade eleverna upplever den pedagogledda rastaktiviteterna som något positivt. Samtliga elever är införstådda med att rastaktiviteten pågår utomhus. Inflytande på vilka aktiviteter som erbjuds har eleverna genom att de kan lämna in lappar med önskemål på till den ansvarige fritidspedagogen. Det eleverna uppger som positivt är att fritidspedagogen känner eleverna till namn och att eleverna blandas i olika årskurser. När fritidspedagogen deltar i rastaktiviteterna känner eleverna sig trygga och det gör dem lugna. Eleverna upplever stor skillnad på rasten då det inte är någon rastaktivitet, eftersom pedagoger som är rastvärdar bara hinner vakta elever och inte delta i leken. Sammanfattningsvis ser vi att den pedagogledda rastaktiviteten har framtiden för sig.

Syftet med denna studie var att undersöka hur betygsättande lärare i ämnet idrott och hälsa beskriver sitt arbete med bedömning. Frågeställningarna som besvarades var, hur lärarna beskriver sitt arbete med formativ- och summativ bedömning samt vilka ramfaktorer som lärarna beskriver som viktiga i deras arbete med bedömning. Studien har utgått från ramfaktorteroin. För att besvara studiens frågeställningar har vi intervjuat elva lärare. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades otrografiskt. Resultatet visade att samtliga lärare arbetar med formativ bedömning i form av feedback och att ingen lärare arbetade kontinuerligt med kamratbedömning eller självbedömning. Endast ett par av lärarna använde sig av summativ bedömning under lektionstid. Lärarna beskrev lagar och regler, tiden och elevgruppen som viktiga ramfaktorer i deras arbete med betyg och bedömning. Ingen av lärarna beskrev ekonomin som den viktigaste ramfaktorn. Slutsatsen av studien var att det finns olika metoder att arbeta med formativ- och summativ bedömning och att lärarna framhåller olika ramfaktorer som viktiga.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare uppfattar sin roll i klassrummet och hur de ser på sin yrkesroll med hjälp av olika syn på roller. Genom kvalitativa intervjuer med fyra etablerade lärare och två lärarstudenter har jag med hjälp av en induktiv ansats undersökt fenomenet roller för att på så sätt få en djupare förståelse. Under studiens gång har jag fokuserat på lärarnas egen föreställning. Jag har avgränsat mig till att intervjua lärare på en skola i Stockholm av flera anledningar, dels på grund av att det finns en intressant aspekt i hur lärare på just den här skolan ser på roller, dels att jag lätt kunde få tillgång till forskningsfältet. Intervjufrågorna byggde på följande tre teman; förväntningar, erfarenhet och roller. Efter dessa teman har jag kodat materialet.   För att få ytterligare förståelse i hur en individ skapar en yrkesroll har jag tittat på två studier av hur läkarstudenter formar sin yrkesroll. Dessa studier visar på att studenter under deras utbildning genomgår en professionalisering som leder till objektivering och distansering för att klara av det vardagliga arbetet i nära kontakt med människor.  De resultat jag har fått fram under studien pekar på att en individ har flera deljag, varav det jaget individen intar på en arbetsplats är ett av dem. Meningarna huruvida man som lärare spelar en roll vid undervisning går isär, de flesta menar att de snarare handlar om att vara personlig och ge av sig själv utan att dela med sig av för mycket. Det är individen själv som är lärare men de mest privata rollerna är inte de som framträder tydligast vid undervisning. Men att vissa lärare kallar det för skådespel och att andra menar att de är sig själva kan bero på hur individen har socialiserats in i samhället.

Syfte Syftet med studien var att ta reda på hur lärarna förhåller sig till genus och bedömning i ämnet idrott och hälsa i årskurs 7-9. Våra frågeställningar var: Bedöms pojkar och flickor på olika sätt? Vilka faktorer tar läraren hänsyn till i sin bedömning? Hur arbetar läraren med feedback? Metod Studien har en kvalitativ ansats där tre idrottslärare har intervjuats. Lärarna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval.Intervjuerna var semistrukturerade och vi använde en intervjuguide för att säkerställa likvärdig information från våra respondenter. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av genusteori relaterat till bedömning av pojkar och flickor. Resultat Resultaten visade att bedömning är något som lärarna anser är viktigt. Ibland bedöms eleverna under lektionstid och ibland efteråt. Bedömning är viktigt för elevernas utveckling och lärande. Den formativa bedömningen är den form som lärarna använder sig av mest därför att den anses av lärarna vara mest rättvis och ger eleverna mest utveckling. Lärarna anser att det är svårt att bedöma eleverna men de försöker bedöma flickor och pojkar på ett likvärdigt sätt. Feedback är A och O för elevens utveckling anser lärarna. Lärarens arbete med feedback sker oftast spontant och är i form av positiv feedback. Den positiva feedbacken är den feedback som ger mest utveckling och förståelse för eleverna anser lärarna i denna studie. Slutsats Formativ bedömning är ett måste för elevernas utveckling. Lärarna lyfter den formativa bedömningen och utgår från detta bedömningssätt. I skolorna kommer flickorna i skymundan då pojkarna tar mer plats på lektionerna. För att flickorna ska lyftas fram använder en del av lärarna sig av en viss strategi som innebär en uppdelning i pojk- och flickgrupper, för att flickorna ska våga ta för sig mer. Feedback sker spontant och är inte alltid genomtänkt. Lärarna arbetar med feedback genom att ge kontinuerlig information och feedback om vad och hur eleverna ska göra för att bli bättre och utvecklas.

Studiens syfte är att skildra och jämföra hur lärare och elever resonerar på två olika mobbningssituationer – nätmobbning och traditionell mobbning och varför dessa perspektiv kan se olika ut. Utifrån detta diskuteras vad lärare och vuxna har för möjligheter att påverka och klarlägga mobbning och se det utifrån elevernas perspektiv. För att få svar på de frågeställningar som studien ska besvara är tillvägagångssättet en fenomenologisk kvalitativ metod som introduceras med hjälp av bilder med fritidspedagoger och elever i åldrarna 8-12 år. Resultaten av intervjun är att lärare inte alltid ser barns perspektiv i fråga om mobbning utan mer tror sig veta vad som är bäst för eleverna, medan eleverna ville ha mer inflytande i frågor som berör deras skolgång och att lärare ska lyssna mer på deras åsikter.

In this study emphasis was on pupils’ expectations regarding beliefs and conceptions of life among teachers within the school subject of religion. Additionally this study also concentrated on the consequences of teachers’ beliefs on their legitimacy and teaching. The study’s method was qualitative including semi-structured interviews in two separate schools. These interviews consisted of six pupils in the third grade of upper secondary education. The pupils were all aged 18 and selected mainly through a convenience sample. In this study the applied theory derived from four theoretical concepts legitimacy, discourse, stigma and secularization. These theoretical concepts were linked to create a theoretical model. This model was applied in analyzing the material from the interviews. The results showed that the majority of the pupils had expectations on teachers in the subject religion, regarding their beliefs. This meant that if a teacher had a religious belief this was regarded as a deviation from the norms that surrounded the pupils. Pupils were of the opinion that the teacher should keep his beliefs private in his class. The majority of pupils expected the teacher in the subject religion to be objective and neutral. If the teacher should fail to comply with the pupils’ expectations, it would have a negative effect concerning his legitimacy.

Pedagogens viktigaste uppdrag är att, genom sitt arbete i verksamheten, förverkliga värdegrunden och motverka alla former av mobbning, kränkningar och trakasserier. Dock är uppdraget genom nollvisionen, om att ingen elev ska bli utsatt för mobbning, ej uppnått. Trots misslyckandet fastslår statliga utredningar och styrdokument att pedagogen är mest betydelsefull för att förebygga mobbning i skolverksamheten. Studiens huvudsakliga problem är därav ” Varför kan just den enskilde pedagogen vidta aktiva effektiva åtgärder för att förebygga mobbning?”. För att utreda den motsägelsefulla problematiken åsyftar denna studie ”att sammanställa och redogöra för relevanta forskningsresultat kring det preventiva arbetet med att förebygga mobbning, i syfte att klargöra vilka effektfulla åtgärder som den enskilde pedagogen förmår att vidta genom sin position och situation i skolverksamheten”. För att uppfylla syftet och utreda problematiken formulerades två frågeställningar likt ” Vad har aktuell forskning sedan millennieskiftet, åren 2000-2013, resulterat i för implikationer kring effektiva preventiva åtgärder?” och ”Vilka verkningsfulla förebyggande åtgärder kan pedagogen egenhändigt agera utefter i den faktiska verksamheten?”. För att fullfölja syftet genomfördes en litteraturstudie som baseras på att eftersöka och granska vetenskapligt material.  Resultatet påvisar behovet av att utveckla elevernas sociala kompetens genom utbildning, att arbeta systematiskt och strategiskt mot mobbning och att utveckla pedagogens kompetens kontinuerligt. Slutligen kan det konstateras att pedagogen är en viktigt vuxen och förebild för eleverna i deras sociala utveckling, då pedagogens agerande och beteende kommer att reflekteras i elevernas uppförande.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur lärare upplever syftet med att använda arbetsmetoden grupparbeten i sin undervisning, hur de resonerar kring indelning av eleverna till grupper samt hur de resonerar kring bedömningen av dessa grupparbeten. Studien bygger på halvstrukturerade intervjuer med nio yrkesverksamma lärare på gymnasial nivå och då syftet är att undersöka hur lärarna själva upplever dessa fenomen har resultaten analyserats ur ett fenomenografiskt perspektiv. Resultaten från studien visar att informanterna framförallt vill variera sin undervisning genom olika arbetsmetoder, och just grupparbeten anser de öva olika färdigheter hos eleverna, såväl ämneskunskaper som sociala färdigheter. Huruvida det ena prioriteras före det andra resonerar de olika kring, liksom hur gruppindelningen sker och vad som bör ingå i bedömningskriterierna. I resonemangen kring gruppindelning belyses olika variablers betydelse, såsom ambitionsnivå, kön och sociala relationer. Dessa variabler ligger även till grund för hur lärarna resonerar kring fördelarna med homogena respektive heterogena grupper. Informanterna lyfter även deras roll som lärare i elevernas grupp-arbeten och hur de kan understödja elevernas uppfyllande av de för grupparbetet uppsatta målen. Dessa resultat tyder sammanfattningsvis på en variation av resonemang kring syftet med denna specifika arbetsmetod och därmed även varierande resonemang rörande för-väntningar, gruppindelningar och bedömningar av dessa grupparbeten, då det som styr upplägget av såväl uppgift, gruppindelning som bedömning är den återkommande frågan: Vad är egentligen syftet?