Under en period har Sverige tagit emot många nya samhällsmedborgare. Det medför att ett stort antal barn och ungdomar kommer till grundskolan och ska hitta sin roll i den svenska skolan. Med denna studie vill jag ta reda på hur lärarna i fritidshem uppfattar sin egen praktik när det gäller integration, men även hur nyanlända elever uppfattar fritidshemmet. Studien utgår från fenomenologin och genomförs med hjälp av den kvalitativa metoden fokusgruppsintervjuv samt genomförda samtalspromenader. I studien har nio lärare i fritidshem deltagit samt fem elever. Resultatet visar att interkulturellt förhållningsätt på fritidshemmet kan ha betydelse för nyanlända elevers möjlighet att lyckas i skolan. Utifrån lärares uppfattningar i fritidshem och elevers berättelser samt med stöd av tidigare forskning, visar studien att fritidshemmets praktik utvecklar språk och demokratiska värden.

Digitaliseringen i samhället går framåt, och skolan blir allt mer digitaliserad. Idag äger de flesta elever en mobiltelefon, samt en dator och/eller en Ipad som de blivit tilldelade av skolan. Syftet med studien är att ta reda på hur högstadielärare resonerar kring den växande digitaliseringen i skolan. Jag undrar om lärare tror att studieresultaten i skolan har förändrats sedan man började använda digitala apparater i skolan, om digitala apparater påverkar undervisningen i skolan samt vilket digitaliserat hjälpmedel som högstadielärare anser är det mest effektiva för elevernas studier. Studien utgår från en kvalitativ metod, där sju stycken oberoende högstadielärare har intervjuats. Den genomförda studien visar påfallande positiva attityder och resonemang hos lärarna till digitaliseringstillväxten i skolan. Fördelar som struktur och kontroll på undervisningen dominerar, samt digitala apparaters förmåga att vara snabba, smidiga och breda. En utmärkande nackdel med de digitala apparaterna visar sig vara distraktion från elevernas sociala liv och underhållning.

Syftet med föreliggande studie var att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka hur lärare upplever och hanterar stress på arbetsplatsen och vad det är för stressande situationer som kan uppkomma i läraryrket. Tidigare forskning har visat att lärare är en av de yrkesgrupper som upplever mest stress på arbetsplatsen och att det är många lärare som byter yrke på grund av för höga stressnivåer. Forskning visar också att negativ stress kan påverka en person både psykiskt och fysiskt och att förhållningssätt till stress kan påverka hur skadlig stressen blir. Deltagare i studien var 8 lärare med olika undervisningsämnen som arbetat i olika lång tid och de fick under intervjuer dela med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress i läraryrket. Resultaten av de semistrukturerade intervjuerna visade de sex huvudkategorierna: 1) Negativ stress. 2) Ta med arbetet hem. 3) Problemfokuserad coping. 4) Känslofokuserad coping. 5) Krav från omvärlden. 6) Stöd från kollegor och skolledning. Kunskaperna kan användas för att förebygga stress på arbetsplatsen och för att angripa de problem som kan uppstå i läraryrket. Föreliggande studies resultat stämmer således överens med tidigare forskning och visar att läraryrket i många fall är mycket stressande och kräver god planering och stöd från kollegor för att undvika skadlig stress.

Den här studien undersökte relationen mellan erfarenhet inom läraryrket och generell selfefficacy samt lärarself-efficacy. Därefter undersöktes även personlighetsegenskaper för att förstå hur self-efficacy fungerar mellan olika personer. Detta blev möjligt genom att utföra en enkätundersökning som skickades ut till lärare i gymnasieskolan (N = 94), vilket involverade General Self-Efficacy Scale (GSES), Teachers’ Sense of Efficacy Scale (TSES) och Big Five Inventory (BFI). Tidigare studier har visat blandade resultat, där lärarerfarenhet har korrelerat med generell- och lärarself-efficacy, men även studier som inte visar någon korrelation alls. Resultaten till denna studie visade signifikanta korrelationer mellan lärarself-efficacy och erfarenhet, liksom lärarself-efficacy och generell self-efficacy. Dessutom visades signifikanta korrelationer mellan alla personlighetsegenskaper och båda self-efficacies. Denna studies viktigaste slutsatser var det stigande förhållandet mellan lärarself-efficacy och erfarenhet, där längre erfarenhet resulterar i högre grad av lärarself-efficacy.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att utifrån tidigare forskning analysera vilka didaktiska utmaningar religionslärare ställs inför i samband med stora läroplansförändringar, samt de skoldebatter som ligger till grund för dessa. Dessutom jämförs den svenska och den engelska modellen för religionsundervisning med målet att se om religionslärare i England och Sverige ställs inför samma utmaningar, eller om dessa skiljer sig åt, eftersom att den samtida religionsundervisningen är icke-konfessionell i båda länderna. Metoden som har använts är tematisering av tidigare forskning. Tematisering har skett utifrån de årtal då nya läroplaner släppts samt lärares religionsdidaktiska utmaningar. Jämförelsen mellan Englands och Sveriges religions undervisning har tematiserats efter likheter och skillnader. Denna uppsats visar att det finns ett samband mellan läroplansförändringar, förändringar i kursplanen för religionskunskap och debatter om skolan men också att följden av dessa förändringar leder till flertalet didaktiska utmaningar för religionslärare då de ska förhålla sig till nya direktiv.

Tidigare forskning visar att det finns viss problematik i samverkan mellan skolkuratorer och lärare. Faktorer som kan påverkan samverkan som tagits upp i tidigare forskning är handlingsutrymmet och otydliga arbetsroller. Denna studie behandlar fem skolkuratorers uppfattningar kring hur samverkan ser ut och fungerar med lärarna på deras skolor, samt vad som påverkar samverkan. Studien bygger på fem semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer i Umeå kommun. Resultatet av intervjuerna bearbetades utifrån en kvalitativ innehållsanalys vilket är en metod som syftar till att finna bakomliggande teman i materialet (Bryman, 2008). Analysering av materialet gjordes med hjälp av olika teoretiska begrepp, exempelvis rollkonflikter. Resultatet visar att inom samverkan mellan skolkuratorer och lärare fanns det svårigheter till följd av det formella handlingsutrymmet. Skolkuratorerna ansåg att de inte gavs tillräckligt med tid och möjligheter för att arbeta som de själva önskade. Gränsarbetet mellan de två professionerna var ännu en faktor som visade sig ha en betydande roll i relation till samverkan. Anledningen till att detta anses vara ett problem är att skolkuratorerna menar att arbetsrollerna är otydliga och att de inte vet vem som ska göra vad. Svårigheter inom samverkan kan också uppstå i samband med hur de personliga faktorerna ser ut mellan de två professionerna. Sammanfattningsvis visar studien på att trots att det finns många faktorer som har en påverkan på samverkan härstammar stora delar av problematiken i hur det formella handlingsutrymmet fungerar och ser ut.

Sammanfattning Vid Skolinspektionens (2010) flygande inspektion visade det sig att nästan 75% av lektionerna i idrott och hälsa innehöll någon typ av bollaktivitet. Aktiviteter som orientering, friluftsliv och dans förekom nästintill inte alls. I läroplanen står förmågan att kunna orientera sig utskrivet både som ett centralt innehåll i ämnet, men även som betygskriterier eleverna ska uppnå (Skolverket, 2016). Det övergripande syftet med uppsatsen är i vilken omfattning idrottslärare på högstadieskolor i Sverige bedriver orienteringsundervisning. Uppsatsen syftar även till att undersöka vad som påverkar omfattningen samt vilka faktorer lärarna upplever som fördelar respektive nackdelar i samband med undervisningen i orientering. Studien genomfördes genom en enkätundersökning som skickades ut till 196 rektorer utspridda i Sverige. 169 enkäter samlades in och analyserades. Enkätsvaren visade att lärare i genomsnitt genomför orienteringsundervisning sju tillfällen per år och klass. Det finns inga skillnader mellan omfattningen gällande lärarnas ålder eller kön, men däremot bedriver de lärare som är behöriga som idrottslärare orientering i större omfattning än de som är obehöriga. Inte heller finns det några skillnader i vilken del av landet lärare arbetar eller hur långt avstånd det är till skog eller parkmiljö där undervisningen bedrivs. De nackdelar som flest lärare upplever är tidsaspekten samt planeringsmässigt. När det kommer till fördelarna upplever de flesta lärarna att orienteringsundervisningen är en aktivitet som är bra när det kommer till möjligheterna till lärande samt att det en aktivitet som lämpar sig med fokus på det livslånga perspektivet.

Studien syftar till att undersöka skönlitteratur i historieundervisningen. Detta har undersökts genom empiriskt material som är framtaget genom kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i årkurserna 4-6. Genom dessa intervjuer har det undersökts vad lärare har för tankar om skönlitteratur som läromedel i historieundervisningen. Det har även undersökts om lärare anser att skönlitteratur har potential till att utveckla historiemedvetandet hos eleverna och i så fall hur det kan utveckla detta. Studien omfattar både för- och nackdelar med skönlitteratur som läromedel i ämnet historia. Fem stycken lärare har intervjuats, resultatet har transkriberats och sammanställts. Därefter har en analys gjorts utifrån studiens resultat, tidigare gjord forskning inom ämnet och utifrån historiedidaktisk teori. Resultatet av studien visar att skönlitteratur används i klassrummen, dock på olika sätt. Intervjuerna har visat att det finns en mängd olika sätt att arbeta och bearbeta skönlitteratur. Studien har synliggjort vikten av bearbetningen av skönlitteraturen samt hur historia bör läras ut genom skönlitteratur. / <p>SO</p>

Denna intervjustudie är utförd på lärare i årskurserna F-3 och har syftet att ta reda på lärares uppfattningar om hur man lär ut subtraktion på bästa sätt och vilka eventuella svårigheter det finns för elever att lära sig att räkna subtraktion.  I studien framkom det att lärarna använde sig utav konkretiserande material när de lärde ut subtraktion. Man ansåg också att det var viktigt att koppla undervisningen till elevernas vardag och till något som intresserade dem.        Lärarna i studien upplevde att många elever har svårt att förstå sambandet mellan subtraktion och addition. Samt att många elever har svårt att växla mellan olika strategier och se vilken som passade till just det talet, att elever ofta fastnar i ineffektiva metoder att räkna subtraktion som till exempel att räkna neråt och räkna alla.

Studien har haft som mål att undersöka vilka förutsättningar som finns för samverkan mellan skola och fritidslärare under den obligatoriska skoldagen. Samverkan mellan fritidshem och skola har varit ett pågående projekt ända sedan sammanslagningen av dem i början av 90-talet och har sedan dess varit en del av många fritidslärares arbetsdag. Forskning på ämnet har gjorts men en del som ofta har saknats är lärarnas perspektiv. Studien utgår ifrån kvalitativa intervjuer med åtta yrkesaktiva lågstadielärare som har erfarenhet av samverkan med fritidslärare och intervjuerna har haft fokus på uppfattningar om samverkan och uppfattningar om fritidslärares yrkeskompetens. I resultatet framkommer bland annat en osäkerhet kring fritidslärarens yrkeskompetens samt uppfattningar om att skolans verksamhet gavs företräde och även om det gick att diskutera kring hur lärarnas uppfattningar kan påverka förutsättningarna för samverkan blev det svårt att dra några definitiva slutsatser. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>